Modell av en hjärna
Foto: Mostphotos

Så bidrar hjärnskador till demens

Förändringar i hjärnans blodkärl leder till en ansamling av proteiner som är vanliga vid Alzheimers sjukdom. Det visar forskning från Lunds universitet och Uppsala universitet.

Personer som har drabbats av svår hjärnskada har en ökad risk för demens. Men anledningen bakom sambandet har länge varit oklart, fram till nu.

Forskare i Lund och Uppsala har genomfört en studie som visar att nyckeln till gåtan kan finnas i kärlsystemet, något som förhoppningsvis innebär att man i framtiden kan ta fram effektiva behandlingar.

Svåra hjärnskador leder ofta till att hjärnans blodflöde försämras, förmodligen på grund förändringar i de glatta muskelcellerna i blodkärlens vägar. Forskarna i Lund och Uppsala såg att förändringarna i de glatta muskelcellerna sammanföll med en ökad ansamling av amyloid-beta, ett protein som är nära kopplat till alzheimer.

– Vi blev förvånade över att även unga patienter uppvisade denna ansamling av amyloid-beta tillsammans med de kärlförändringar som hjärntraumat orsakat. Våra fynd tyder på att kärlförändringar kan vara viktigare än vi förut trott, säger Ilknur Özen, forskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

– Det vi ser tyder på att kärldysfunktion kan vara den faktor som driver på utvecklingen av sjukdomen, snarare än att den är en följd av nervcellsskador, säger Niklas Marklund, professor vid Lunds universitet.

Forskarna betonar dock att långt ifrån alla som drabbas av svåra hjärnskador utvecklar Alzheimers sjukdom, vilket innebär att det behövs mer forskning.

– Vi är inte där ännu, men förhoppningsvis kan en ökad kunskap om vad som händer på molekylär nivå i kärlen efter en hjärnskada, öppna dörrar för nya behandlingsmöjligheter, säger Niklas Marklund.

I studien analyserade forskarna hjärnvävnad från 15 patienter, som drabbats av en hjärnskada en vecka innan.

Läs den vetenskapliga artikeln

Ilknur Özen, Sami Abu Hamdeh, Karsten Ruscher och Niklas Marklund (2025). Traumatic brain injury causes early aggregation of beta-amyloid peptides and NOTCH3 reduction in vascular smooth muscle cells of leptomeningeal arteries. Publicerad i Acta neuropathologica.

Relaterat

ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?

Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och…

Ung man är ute på promenad med äldre kvinna

Många vinster med utomhuspromenader

Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel…

Porträttbild på Lars Nyberg

Umeåprofessor får pris för alzheimerforskning

Professor Lars Nyberg vid Umeå universitet tilldelas årets Bengt Winblads pris för sin forskning om hur hjärnans funktioner förändras när man åldras.

Fler nyheter

Äldre man sitter i fåtölj och lyssnar på musik

Musiksmaken smalnar med åren

Tycker du också att förslagen på ny musik i Spotify har blivit konstigare de senaste åren? Nu visar en studie med forskare från…

Äldre kvinna mixar sallad

Växtrik kost kan bromsa kroniska sjukdomar

En hälsosam kost med fokus på intag av grönsaker och omättade fetter kan bromsa ansamlingen av kroniska sjukdomar hos äldre personer. Det visar…

Nytt sätt att mäta patientens upplevelse av vård i hemmet

Nu finns det ett validerat instrument för att mäta hur personcentrerad kommunal primärvård i hemmet är ur patientens perspektiv. ”Det här är något…