Modell av en hjärna
Foto: Mostphotos

Så bidrar hjärnskador till demens

Förändringar i hjärnans blodkärl leder till en ansamling av proteiner som är vanliga vid Alzheimers sjukdom. Det visar forskning från Lunds universitet och Uppsala universitet.

Personer som har drabbats av svår hjärnskada har en ökad risk för demens. Men anledningen bakom sambandet har länge varit oklart, fram till nu.

Forskare i Lund och Uppsala har genomfört en studie som visar att nyckeln till gåtan kan finnas i kärlsystemet, något som förhoppningsvis innebär att man i framtiden kan ta fram effektiva behandlingar.

Svåra hjärnskador leder ofta till att hjärnans blodflöde försämras, förmodligen på grund förändringar i de glatta muskelcellerna i blodkärlens vägar. Forskarna i Lund och Uppsala såg att förändringarna i de glatta muskelcellerna sammanföll med en ökad ansamling av amyloid-beta, ett protein som är nära kopplat till alzheimer.

– Vi blev förvånade över att även unga patienter uppvisade denna ansamling av amyloid-beta tillsammans med de kärlförändringar som hjärntraumat orsakat. Våra fynd tyder på att kärlförändringar kan vara viktigare än vi förut trott, säger Ilknur Özen, forskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

– Det vi ser tyder på att kärldysfunktion kan vara den faktor som driver på utvecklingen av sjukdomen, snarare än att den är en följd av nervcellsskador, säger Niklas Marklund, professor vid Lunds universitet.

Forskarna betonar dock att långt ifrån alla som drabbas av svåra hjärnskador utvecklar Alzheimers sjukdom, vilket innebär att det behövs mer forskning.

– Vi är inte där ännu, men förhoppningsvis kan en ökad kunskap om vad som händer på molekylär nivå i kärlen efter en hjärnskada, öppna dörrar för nya behandlingsmöjligheter, säger Niklas Marklund.

I studien analyserade forskarna hjärnvävnad från 15 patienter, som drabbats av en hjärnskada en vecka innan.

Läs den vetenskapliga artikeln

Ilknur Özen, Sami Abu Hamdeh, Karsten Ruscher och Niklas Marklund (2025). Traumatic brain injury causes early aggregation of beta-amyloid peptides and NOTCH3 reduction in vascular smooth muscle cells of leptomeningeal arteries. Publicerad i Acta neuropathologica.

Relaterat

Läkare sprider kunskap om kognitiva sjukdomar

Äldre i centrum ställer tre frågor till läkaren Moa Wibom som har skrivit en bok som förhoppningsvis kan vara till stöd för personer…

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya metoder underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.

De delar livets berättelser

Minnen och berättelser från det förflutna flödar fritt. Äldre i centrum är med vid livsberättargruppens träff vid Sandrinoparkens demensboende i Linköping.

Fler nyheter

Rätt aktiviteter kan hjälpa mot ensamhet

Drygt tre av tio äldre personer uppger att de känner sig ensamma ibland eller ofta. Det finns många initiativ mot ensamhet och en…

Äldre man klipper i tyg

De undersöker valet att bli jobbonär

Personer som har gått i pension, men som fortsätter att arbeta deltid, så kallade jobbonärer har blivit allt vanligare. Nu undersöker forskare vid…

Gammalt foto av en man och två kvinnor på en klippa

Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar

Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En…