Ilknur Özen, Sami Abu Hamdeh, Karsten Ruscher och Niklas Marklund (2025). Traumatic brain injury causes early aggregation of beta-amyloid peptides and NOTCH3 reduction in vascular smooth muscle cells of leptomeningeal arteries. Publicerad i Acta neuropathologica.
Så bidrar hjärnskador till demens
Personer som har drabbats av svår hjärnskada har en ökad risk för demens. Men anledningen bakom sambandet har länge varit oklart, fram till nu.
Forskare i Lund och Uppsala har genomfört en studie som visar att nyckeln till gåtan kan finnas i kärlsystemet, något som förhoppningsvis innebär att man i framtiden kan ta fram effektiva behandlingar.
Svåra hjärnskador leder ofta till att hjärnans blodflöde försämras, förmodligen på grund förändringar i de glatta muskelcellerna i blodkärlens vägar. Forskarna i Lund och Uppsala såg att förändringarna i de glatta muskelcellerna sammanföll med en ökad ansamling av amyloid-beta, ett protein som är nära kopplat till alzheimer.
– Vi blev förvånade över att även unga patienter uppvisade denna ansamling av amyloid-beta tillsammans med de kärlförändringar som hjärntraumat orsakat. Våra fynd tyder på att kärlförändringar kan vara viktigare än vi förut trott, säger Ilknur Özen, forskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
– Det vi ser tyder på att kärldysfunktion kan vara den faktor som driver på utvecklingen av sjukdomen, snarare än att den är en följd av nervcellsskador, säger Niklas Marklund, professor vid Lunds universitet.
Forskarna betonar dock att långt ifrån alla som drabbas av svåra hjärnskador utvecklar Alzheimers sjukdom, vilket innebär att det behövs mer forskning.
– Vi är inte där ännu, men förhoppningsvis kan en ökad kunskap om vad som händer på molekylär nivå i kärlen efter en hjärnskada, öppna dörrar för nya behandlingsmöjligheter, säger Niklas Marklund.
I studien analyserade forskarna hjärnvävnad från 15 patienter, som drabbats av en hjärnskada en vecka innan.
Relaterat
Nya boenden som fungerar
Nu planeras många nya vård- och omsorgsboenden runt om i Sverige. Arkitekten och forskaren Morgan Andersson beskriver kunskapsläget och ger exempel från Göteborgs…
Dagar på landet – prisbelönt verksamhet för personer med demens
Här finns inga låsta grindar. I stället väntar får, katter, jordgubbsland och en trädgård fylld av minnen. Gärdet vid Hallandsåsen är en unik…
Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs
Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under…
Fler nyheter
Digitala verktyg behöver anpassas bättre
Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar…
Nya tag mot ålderism
Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kunskapen om ålderism. Det är ett led i ett större arbete mot ålderism, där även…
Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan
Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det…