Ilknur Özen, Sami Abu Hamdeh, Karsten Ruscher och Niklas Marklund (2025). Traumatic brain injury causes early aggregation of beta-amyloid peptides and NOTCH3 reduction in vascular smooth muscle cells of leptomeningeal arteries. Publicerad i Acta neuropathologica.
Så bidrar hjärnskador till demens
Personer som har drabbats av svår hjärnskada har en ökad risk för demens. Men anledningen bakom sambandet har länge varit oklart, fram till nu.
Forskare i Lund och Uppsala har genomfört en studie som visar att nyckeln till gåtan kan finnas i kärlsystemet, något som förhoppningsvis innebär att man i framtiden kan ta fram effektiva behandlingar.
Svåra hjärnskador leder ofta till att hjärnans blodflöde försämras, förmodligen på grund förändringar i de glatta muskelcellerna i blodkärlens vägar. Forskarna i Lund och Uppsala såg att förändringarna i de glatta muskelcellerna sammanföll med en ökad ansamling av amyloid-beta, ett protein som är nära kopplat till alzheimer.
– Vi blev förvånade över att även unga patienter uppvisade denna ansamling av amyloid-beta tillsammans med de kärlförändringar som hjärntraumat orsakat. Våra fynd tyder på att kärlförändringar kan vara viktigare än vi förut trott, säger Ilknur Özen, forskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
– Det vi ser tyder på att kärldysfunktion kan vara den faktor som driver på utvecklingen av sjukdomen, snarare än att den är en följd av nervcellsskador, säger Niklas Marklund, professor vid Lunds universitet.
Forskarna betonar dock att långt ifrån alla som drabbas av svåra hjärnskador utvecklar Alzheimers sjukdom, vilket innebär att det behövs mer forskning.
– Vi är inte där ännu, men förhoppningsvis kan en ökad kunskap om vad som händer på molekylär nivå i kärlen efter en hjärnskada, öppna dörrar för nya behandlingsmöjligheter, säger Niklas Marklund.
I studien analyserade forskarna hjärnvävnad från 15 patienter, som drabbats av en hjärnskada en vecka innan.
Relaterat
50 miljoner till forskning om anhöriga och äldre i krig
Totalt tio forskningsprojekt med anknytning till äldre och åldrande har fått medel i Vetenskapsrådets utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten rör allt från…
ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?
Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och…
Många vinster med utomhuspromenader
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel…
Fler nyheter
Halv miljard kronor till Äldreomsorgslyftet användes inte
Nästan 50 000 medarbetare inom äldreomsorgen utbildade sig under 2024 genom Äldreomsorgslyftet. Trots satsningens framsteg och ökat intresse blev cirka 500 miljoner kronor…
Allt fler 65-plussare arbetar
Personer som är födda på 1950-talet tar i högre grad ut sin pension senare i livet och fortsätter att arbeta längre upp i…
Sjuksköterskors ledarskap avgörande i livets slutskede
I norra Sverige är avstånden långa och vården sker ofta i hemmet. Här spelar sjuksköterskor en avgörande roll i livets slutskede. Det visar…