Ilknur Özen, Sami Abu Hamdeh, Karsten Ruscher och Niklas Marklund (2025). Traumatic brain injury causes early aggregation of beta-amyloid peptides and NOTCH3 reduction in vascular smooth muscle cells of leptomeningeal arteries. Publicerad i Acta neuropathologica.
Så bidrar hjärnskador till demens
Förändringar i hjärnans blodkärl leder till en ansamling av proteiner som är vanliga vid Alzheimers sjukdom. Det visar en forskning från Lunds universitet och Uppsala universitet.
Personer som har drabbats av svår hjärnskada har en ökad risk för demens. Men anledningen bakom sambandet har länge varit oklart, fram till nu.
Forskare i Lund och Uppsala har genomfört en studie som visar att nyckeln till gåtan kan finnas i kärlsystemet, något som förhoppningsvis innebär att man i framtiden kan ta fram effektiva behandlingar. Det rapporterar Forskning.se.
Svåra hjärnskador leder ofta till att hjärnans blodflöde försämras, förmodligen på grund förändringar i de glatta muskelcellerna i blodkärlens vägar. Forskarna i Lund och Uppsala såg att förändringarna i de glatta muskelcellerna sammanföll med en ökad ansamling av amyloid-beta, ett protein som är nära kopplat till alzheimer.
– Vi blev förvånade över att även unga patienter uppvisade denna ansamling av amyloid-beta tillsammans med de kärlförändringar som hjärntraumat orsakat. Våra fynd tyder på att kärlförändringar kan vara viktigare än vi förut trott, säger Ilknur Özen, forskare vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
– Det vi ser tyder på att kärldysfunktion kan vara den faktor som driver på utvecklingen av sjukdomen, snarare än att den är en följd av nervcellsskador, säger Niklas Marklund, professor vid Lunds universitet.
Forskarna betonar dock att långt ifrån alla som drabbas av svåra hjärnskador utvecklar Alzheimers sjukdom, vilket innebär att det behövs mer forskning.
– Vi är inte där ännu, men förhoppningsvis kan en ökad kunskap om vad som händer på molekylär nivå i kärlen efter en hjärnskada, öppna dörrar för nya behandlingsmöjligheter, säger Niklas Marklund.
I studien analyserade forskarna hjärnvävnad från 15 patienter, som drabbats av en hjärnskada en vecka innan.
Läs den vetenskapliga artikeln
Relaterat
Så kan demens påverka empatiförmågan
Patienter med frontallobsdemens saknar ofta förmågan till att känna empati. En ny studie visar att dessa patienter inte har samma aktivitet i hjärnan som friska personer när de bevittnar andras smärta.
Studie undersöker rörelseförmågans koppling till demens
Att tidigt upptäcka personer med ökad risk för kognitiv försämring är avgörande för att kunna ge stöd och behandling i tid. En ny studie som leds av forskare i Skåne ska nu studera om rörelseförmågan kan ge tecken på kognitiv…
Lägre demensrisk med bra kondition
Människor med förhöjd demensrisk kan minska den med upp till en tredjedel genom att förbättra konditionen. Bättre kondition är också kopplat till bättre kognitiv förmåga. Det visar en studie från Karolinska institutet.
Fler nyheter
Fler och fler använder egenvårdsintyget
En ny studie från Stockholm konstaterar att antalet egenvårdsintyg har ökat med 600 procent mellan 2015 och 2022 i länet. Men samverkan mellan region och kommuner har vissa brister.
Kommuner tar ut matavgifter – trots maxtaxan
Det är stora skillnader mellan vad som ingår i kommunernas äldreomsorg. Ungefär fyra av tio kommuner tar ut en avgift för matdistribution, trots att detta borde ingå i maxtaxan. Det visar en kartläggning från Socialstyrelsen.
Tidig hembaserad palliativ vård ger bättre livskvalitet
Palliativ vård som inleds redan när en person diagnostiserats med en dödlig sjukdom kan få en avgörande roll för att förbättra patientens livskvalitet. Det visar en avhandling från Lunds universitet.
