Hus i ett miljonprogramsområde
Foto: Mostphotos

Så hanterar äldre personer i utsatta områden sin vardag

I en ny artikel har doktoranden Afsaneh Taei vid Lunds universitet undersökt hur äldre personer i utsatta områden hanterar sin vardag. Här finns exempel på en rad olika strategier, där de äldre inte alltid agerar passiva offer.

Afsaneh Taei har kommit halvvägs på sitt doktorandarbete Välbefinnande och delaktighet bland äldre personer som bor i utsatta områden vid Lunds universitet. Där undersöker hon bland annat sambanden mellan hem- och närmiljö och livskvalitet, och hur äldre personer hanterar exempelvis den kriminalitet som pågår i grannskapet i utsatta områden. De är en grupp som ofta förbises i forskningen om bostadsområden med stor kriminalitet och utanförskap.

Nu har Afsaneh Taei, tillsammans med Håkan Jönson och Marianne Granbom, publicerat en artikel om just dessa äldre och deras bostadsområden. I intervjuer med 22 äldre personer visade det sig att de flesta har mycket gott att säga om sin stadsdel, även om det pågick skjutningar, droghandel, bilbränder och andra brott på en relativt vardaglig basis.

De äldre personerna skapade en rad strategier för att hantera livet i det utsatta området. Vissa engagerade sig i området för att göra det bättre, men det kunde också handla om att undvika att vara ute på kvällarna, undvika vissa områden eller att isolera sig från grannarna. Andra ville flytta. En strategi var också att distansera sig från våld, genom att tänka det man inte var ett troligt offer. Någon tyckte att problemen i området inte var så farliga, jämfört med vad hon upplevt i sitt hemland.

I diskussionsdelen lyfter artikelförfattarna fram att vi bör utmana vår generaliserade bild av äldre personer som passiva offer för sin omgivning. Äldre personer bidrar till exempel genom att bygga gemenskaper och engagera sig även i utsatta områden och borde få stöd i detta.

Läs artikeln

Afsaneh Taei, Håkan Jönson och Marianne Granbom (2022). Crime, disorder, and territorial stigmatization: Older adults living in deprived neighborhoods. Gerontologist.

Relaterat

Digitala verktyg behöver anpassas bättre

Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar…

Tillgänglighet och trivsel – så vill vi bo

Bostaden har stor betydelse för äldre personer, men forskningen är knapp. Studier visar att tillgången till service i närområdet, samt uteplats eller balkong…

Hon jobbar ideellt för bättre bomiljö

Karin C Månsson är arkitekten som helst vill bo kvar i sitt område. Men hon ser behoven av anpassning av miljöer och service.…

Fler nyheter

Nya tag mot ålderism

Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kunskapen om ålderism. Det är ett led i ett större arbete mot ålderism, där även…

Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs

Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under…

Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan

Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det…