Hus i ett miljonprogramsområde
Foto: Mostphotos

Så hanterar äldre personer i utsatta områden sin vardag

I en ny artikel har doktoranden Afsaneh Taei vid Lunds universitet undersökt hur äldre personer i utsatta områden hanterar sin vardag. Här finns exempel på en rad olika strategier, där de äldre inte alltid agerar passiva offer.

Afsaneh Taei har kommit halvvägs på sitt doktorandarbete Välbefinnande och delaktighet bland äldre personer som bor i utsatta områden vid Lunds universitet. Där undersöker hon bland annat sambanden mellan hem- och närmiljö och livskvalitet, och hur äldre personer hanterar exempelvis den kriminalitet som pågår i grannskapet i utsatta områden. De är en grupp som ofta förbises i forskningen om bostadsområden med stor kriminalitet och utanförskap.

Nu har Afsaneh Taei, tillsammans med Håkan Jönson och Marianne Granbom, publicerat en artikel om just dessa äldre och deras bostadsområden. I intervjuer med 22 äldre personer visade det sig att de flesta har mycket gott att säga om sin stadsdel, även om det pågick skjutningar, droghandel, bilbränder och andra brott på en relativt vardaglig basis.

De äldre personerna skapade en rad strategier för att hantera livet i det utsatta området. Vissa engagerade sig i området för att göra det bättre, men det kunde också handla om att undvika att vara ute på kvällarna, undvika vissa områden eller att isolera sig från grannarna. Andra ville flytta. En strategi var också att distansera sig från våld, genom att tänka det man inte var ett troligt offer. Någon tyckte att problemen i området inte var så farliga, jämfört med vad hon upplevt i sitt hemland.

I diskussionsdelen lyfter artikelförfattarna fram att vi bör utmana vår generaliserade bild av äldre personer som passiva offer för sin omgivning. Äldre personer bidrar till exempel genom att bygga gemenskaper och engagera sig även i utsatta områden och borde få stöd i detta.

Läs artikeln

Afsaneh Taei, Håkan Jönson och Marianne Granbom (2022). Crime, disorder, and territorial stigmatization: Older adults living in deprived neighborhoods. Gerontologist.

Relaterat

”Språktester är inte hela lösningen”

Språkfrågan är viktig inom äldreomsorgen. Men det krävs mer än språktester för att få systemet att fungera. Personalen måste få utbildning och stöd,…

AI ska på sikt hjälpa vårdpersonal att upptäcka hälsoproblem hos äldre i ett tidigare skede. Foto: Mostphotos

AI ska upptäcka sjukdomar i god tid

I ett nytt forskningsprojekt ska data från äldre analyseras med hjälp av AI, för att upptäcka hälsoproblem i god tid. Den nya tekniken…

Foto på en tandborste

Goda rutiner kan ge bättre munhälsa på särskilt boende

En ny studie har undersökt arbetet för god munhälsa på särskilt boende. Det finns verktyg som fungerar, men oklar ansvarsfördelning och bristande kunskap…

Fler nyheter

Äldre par på träningscykel

Högintensiv träning bra och säkert för äldre

Äldre personer gynnas och klarar av att träna högintensivt i korta intervaller. Trots att den totala träningstiden kan halveras, jämfört med konventionell träning,…

Samlad seniormottagning kan underlätta för alla

Att samla primärvård, rehab och biståndshandläggning i en seniormottagning kan underlätta för äldre personer som behöver stöd. Nestor FoU-center har utvärderat uppbyggnaden av…

Så länge en "bonusförförälder" är engagerad betraktas hen som en riktig släkting i barnens ögon. Foto: Mostphotos

Bonusbarnbarn sätter engagemanget främst

För den äldre generationen kan relationen till bonusbarnbarn vara komplicerad. Men barnen gör ingen större skillnad på biologisk eller bonusanknyting – engagemanget räknas,…