Hus i ett miljonprogramsområde
Foto: Mostphotos

Så hanterar äldre personer i utsatta områden sin vardag

I en ny artikel har doktoranden Afsaneh Taei vid Lunds universitet undersökt hur äldre personer i utsatta områden hanterar sin vardag. Här finns exempel på en rad olika strategier, där de äldre inte alltid agerar passiva offer.

Afsaneh Taei har kommit halvvägs på sitt doktorandarbete Välbefinnande och delaktighet bland äldre personer som bor i utsatta områden vid Lunds universitet. Där undersöker hon bland annat sambanden mellan hem- och närmiljö och livskvalitet, och hur äldre personer hanterar exempelvis den kriminalitet som pågår i grannskapet i utsatta områden. De är en grupp som ofta förbises i forskningen om bostadsområden med stor kriminalitet och utanförskap.

Nu har Afsaneh Taei, tillsammans med Håkan Jönson och Marianne Granbom, publicerat en artikel om just dessa äldre och deras bostadsområden. I intervjuer med 22 äldre personer visade det sig att de flesta har mycket gott att säga om sin stadsdel, även om det pågick skjutningar, droghandel, bilbränder och andra brott på en relativt vardaglig basis.

De äldre personerna skapade en rad strategier för att hantera livet i det utsatta området. Vissa engagerade sig i området för att göra det bättre, men det kunde också handla om att undvika att vara ute på kvällarna, undvika vissa områden eller att isolera sig från grannarna. Andra ville flytta. En strategi var också att distansera sig från våld, genom att tänka det man inte var ett troligt offer. Någon tyckte att problemen i området inte var så farliga, jämfört med vad hon upplevt i sitt hemland.

I diskussionsdelen lyfter artikelförfattarna fram att vi bör utmana vår generaliserade bild av äldre personer som passiva offer för sin omgivning. Äldre personer bidrar till exempel genom att bygga gemenskaper och engagera sig även i utsatta områden och borde få stöd i detta.

Läs artikeln

Afsaneh Taei, Håkan Jönson och Marianne Granbom (2022). Crime, disorder, and territorial stigmatization: Older adults living in deprived neighborhoods. Gerontologist.

Relaterat

Om livet på särskilda boenden – bakom fasaden

Begränsat med inflytande, korta möten med personalen och otydlig gräns mellan privat och gemensamt. Så kan äldre uppleva vardagen på särskilda boenden, enligt…

Munhälsan – kopplingen till demens

Munhälsa kan ha en koppling till demenssjukdom. Sambandet är inte helt klarlagt än, men det finns flera hypoteser, skriver Kåre Buhlin, docent i…

Äldre man håller i ett glas

Så ser äldres ­alkoholvanor ut

Allt fler äldre personer lever med alkoholproblem men bara en liten andel får behandling. Ett bättre anpassat bemötande och vård behövs, skriver Wossenseged…

Fler nyheter

Äldre kvinna sitter och äter mat själv

Försämrat måltidsstöd för äldre

Färre äldre personer får ledsagning till restaurang eller sällskap av en måltidsvän. Även stödet kring måltiderna på äldreboenden har försämrats, visar Livsmedelsverkets senaste…

Nya forskningscentrum ska förbättra livet för personer med demens

Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två…

Porträttbild på Zeyad Albadri

Dödlig hudsjukdom vanligare än forskare tidigare trott

En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.