Hus i ett miljonprogramsområde
Foto: Mostphotos

Så hanterar äldre personer i utsatta områden sin vardag

I en ny artikel har doktoranden Afsaneh Taei vid Lunds universitet undersökt hur äldre personer i utsatta områden hanterar sin vardag. Här finns exempel på en rad olika strategier, där de äldre inte alltid agerar passiva offer.

Afsaneh Taei har kommit halvvägs på sitt doktorandarbete Välbefinnande och delaktighet bland äldre personer som bor i utsatta områden vid Lunds universitet. Där undersöker hon bland annat sambanden mellan hem- och närmiljö och livskvalitet, och hur äldre personer hanterar exempelvis den kriminalitet som pågår i grannskapet i utsatta områden. De är en grupp som ofta förbises i forskningen om bostadsområden med stor kriminalitet och utanförskap.

Nu har Afsaneh Taei, tillsammans med Håkan Jönson och Marianne Granbom, publicerat en artikel om just dessa äldre och deras bostadsområden. I intervjuer med 22 äldre personer visade det sig att de flesta har mycket gott att säga om sin stadsdel, även om det pågick skjutningar, droghandel, bilbränder och andra brott på en relativt vardaglig basis.

De äldre personerna skapade en rad strategier för att hantera livet i det utsatta området. Vissa engagerade sig i området för att göra det bättre, men det kunde också handla om att undvika att vara ute på kvällarna, undvika vissa områden eller att isolera sig från grannarna. Andra ville flytta. En strategi var också att distansera sig från våld, genom att tänka det man inte var ett troligt offer. Någon tyckte att problemen i området inte var så farliga, jämfört med vad hon upplevt i sitt hemland.

I diskussionsdelen lyfter artikelförfattarna fram att vi bör utmana vår generaliserade bild av äldre personer som passiva offer för sin omgivning. Äldre personer bidrar till exempel genom att bygga gemenskaper och engagera sig även i utsatta områden och borde få stöd i detta.

Läs artikeln

Afsaneh Taei, Håkan Jönson och Marianne Granbom (2022). Crime, disorder, and territorial stigmatization: Older adults living in deprived neighborhoods. Gerontologist.

Relaterat

Tallrik med pasta, oliver, tomater och fetaost

Kostens betydelse inte entydig

Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…

Äldre kvinna i rullstol får hjälp med att komma ut

Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen

Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar…

Nytt projekt ska stärka anhörigperspektivet

Ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola ska undersöka hur verksamheter kan bli bättre på att stötta anhöriga när deras närstående flyttar till…

Fler nyheter

Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden

Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…

Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare

Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det…

Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid

En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för…