Hus i ett miljonprogramsområde
Foto: Mostphotos

Så hanterar äldre personer i utsatta områden sin vardag

I en ny artikel har doktoranden Afsaneh Taei vid Lunds universitet undersökt hur äldre personer i utsatta områden hanterar sin vardag. Här finns exempel på en rad olika strategier, där de äldre inte alltid agerar passiva offer.

Afsaneh Taei har kommit halvvägs på sitt doktorandarbete Välbefinnande och delaktighet bland äldre personer som bor i utsatta områden vid Lunds universitet. Där undersöker hon bland annat sambanden mellan hem- och närmiljö och livskvalitet, och hur äldre personer hanterar exempelvis den kriminalitet som pågår i grannskapet i utsatta områden. De är en grupp som ofta förbises i forskningen om bostadsområden med stor kriminalitet och utanförskap.

Nu har Afsaneh Taei, tillsammans med Håkan Jönson och Marianne Granbom, publicerat en artikel om just dessa äldre och deras bostadsområden. I intervjuer med 22 äldre personer visade det sig att de flesta har mycket gott att säga om sin stadsdel, även om det pågick skjutningar, droghandel, bilbränder och andra brott på en relativt vardaglig basis.

De äldre personerna skapade en rad strategier för att hantera livet i det utsatta området. Vissa engagerade sig i området för att göra det bättre, men det kunde också handla om att undvika att vara ute på kvällarna, undvika vissa områden eller att isolera sig från grannarna. Andra ville flytta. En strategi var också att distansera sig från våld, genom att tänka det man inte var ett troligt offer. Någon tyckte att problemen i området inte var så farliga, jämfört med vad hon upplevt i sitt hemland.

I diskussionsdelen lyfter artikelförfattarna fram att vi bör utmana vår generaliserade bild av äldre personer som passiva offer för sin omgivning. Äldre personer bidrar till exempel genom att bygga gemenskaper och engagera sig även i utsatta områden och borde få stöd i detta.

Läs artikeln

Afsaneh Taei, Håkan Jönson och Marianne Granbom (2022). Crime, disorder, and territorial stigmatization: Older adults living in deprived neighborhoods. Gerontologist.

Relaterat

ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?

Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och…

Nytt sätt att mäta patientens upplevelse av vård i hemmet

Nu finns det ett validerat instrument för att mäta hur personcentrerad kommunal primärvård i hemmet är ur patientens perspektiv. ”Det här är något…

Äldre kvinna bakar med sitt barnbarn

Banden mellan generationer starkare än tidigare trott

Sverige beskrivs ofta som ett land där familjebanden försvagats i takt med välfärdsstatens framväxt. Men egentligen verkar det vara tvärtom – omsorgen mellan…

Fler nyheter

Person tittar i sin mobila kalender

Stora skillnader i kommuners minutstyrning

En av fyra kommuner bestämmer hur lång tid olika insatser i hemtjänsten ska ta, visar en rapport från Socialstyrelsen. I många fall får…

Tre äldre kvinnor firar en födelsedag

100-åringar har färre sjukdomar

Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte…

Äldre blir lyckligare med åren

Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi…