Porträttbild på Linnea Öhlund
Linnea Öhlund. Foto: Umeå universitet

Så kan digital teknik förstärka och motverka orättvisor

Det finns två sidor till den tekniska utvecklingen. Den kan underlätta vardagen, men också stänga ute vissa grupper från viktiga samhällstjänster. Det visar en avhandling från Umeå universitet.

Hur påverkar digital teknik redan marginaliserade grupper? Det har Linnea Öhlund undersökt i sin avhandling som hon har lagt fram vid Umeå universitet.

I centrum står det som kallas för socio-tekniska system, vilket är hur marginalisering, diskriminering och stigmatisering tar sig uttryck genom digital teknik. Avhandlingen visar att digitala lösningar kan förstärka och motverka orättvisor.

Ett exempel är att äldre personer riskerar att stängas ute från samhällstjänster när dessa digitaliseras.

Linnea Öhlund har intervjuat 15 äldre personer hemmastadda i Umeå om deras teknikanvändning under coronapandemin. Deltagarnas svar kan sammanfattas i tre teman: teknikens betydelse för det sociala livet, frustration kring teknikens utveckling och framfart, samt exkludering från samhället.

Å ena sidan möjliggjorde tekniken att de fick bättre livskvalitet, och många deltagare kunde inte tänka sig att leva utan digitala lösningar. Å andra sidan var det vissa som kände att den snabba digitala utvecklingen, trots alla goda intentioner, lett till frustration och isolering.

Forskare inom människa-datorinteraktion har möjligheter att adressera den negativa effekten som uppstått av den snabba digitaliseringen, i stället för att försöka lösa äldre personers problem med mer digital teknik, skriver Linnea Öhlund i avhandlingen.

Hon framför också att det finns ett behov av att ha analoga versioner av samhällstjänster kvar för personer som inte helt vill eller kan ställa om till en digital livsstil.

– Avhandlingen presenterar en teori för att bidra till känslighet i ämnet och förebygga att digital teknik skapar negativa konsekvenser för marginaliserade grupper, säger Linnea Öhlund i ett pressmeddelande.

I avhandlingen undersöker hon även rätten till samiskt kulturarv i digitala miljöer, behovet av sociopolitisk medvetenhet för att motverka sextrafficking via digitala kanaler, och hur digitala verktyg kan utformas för att stötta kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp.

– Förhoppningen är att forskare, teknikutvecklare och beslutsfattare genom min forskning ska kunna se hur mycket makt som finns inom sociotekniska system och att vi tillsammans behöver arbeta aktivt för att parera negativa konsekvenser för marginaliserade grupper. Det är svårt att separera människors liv från digital teknik i dag. Den genomsyrar det mesta vi gör och därmed också de orättvisor vi möter, säger Linnea Öhlund.

Läs avhandlingen

Linnea Öhlund (2025). Systemic sensitivity: on systemic oppression in socio-technical systems. Doktorsavhandling. Umeå universitet.

Delstudier

  1. Fatemeh Moradi, Linnea Öhlund, Hanna Nordin och Mikael Wiberg (2020). Designing a digital archive for indigenous people: Understanding the double sensitivity of design. Konferensbidrag.
  2. Linnea Öhlund (2023). A social-justice oriented perspective on older adults technolgy use in HCI: Three opportunities for societal inclusion. Konferensbidrag.
  3. Linnea Öhlund och Teresa Almeida (2023). Mapping the digital injustices of technology-facilitated sex trafficking. Konferensbidrag.
  4. Linnea Öhlund och Rikard Harr [Manuskript]. Technological pathways towards justice and change: Exploring digital support and socio-political structures of gendered violence with victim-survivors of sexual abuse.
  5. Linnea Öhlund och Mikael Wiberg (2025). Social justice in HCI: current streams, considerations and ways forward. Publicerad i Interacting with computers.
  6. Linnea Öhlund och Angelika Strohmayer (2025). “The safest woman alive”: A reflection on interpersonal safety technologies for gendered violence protection. Konferensbidrag.

Relaterat

Social robot tittar in i kameran

Robotspel ska stärka äldres hälsa

Forskare vid Högskolan i Skövde ska skapa spel som stärker äldre människors hälsa och välbefinnande – med hjälp av robotar.

Hälsoinformation – en utmaning för äldre

Äldre personer behöver få mer lättillgänglig information om hälsofrågor. ­Det kan personal inom vård och omsorg bidra med på bättre sätt. Ny forskning…

Europeiskt projekt ska skapa bättre vård för äldre

Det blir allt vanligare att digitala verktyg ingår i olika delar av vården. Nu ska ett nystartat europeiskt projekt förbättra vården för äldre…

Fler nyheter

Människa håller i ett blodprovsrör

Blodprov kan förutsäga alzheimer hos personer med Downs syndrom

I dag är alzheimer den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Nu har en grupp lundaforskare sett att ett blodprov kan hjälpa…

Två vårdstudenter pratar

Simulerade vårdsituationer ska stärka kompetensen

Ett internationellt projekt ska förbättra vårdutbildningar och samtidigt stärka kompetensen för personal inom kommunal vård, genom att skapa realistiska vårdsituationer.

Porträttbild på Jessica Persson Kylén

Nytt arbetssätt kan förbättra äldres munhälsa

Separata system för tandvård och omsorg leder till att äldre personer ibland hamnar mellan stolarna. En avhandling från Högskolan väst föreslår en ny…