Många aktörer viktiga för fungerande hembesök
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…
Fallskador dödar och skadar fler människor än alla andra typer av skador tillsammans. Äldre personer och sjuka är värst drabbade. I Sverige sker varje år 85 000 benbrott som kan kopplas till benskörhet, i åldersgruppen 50 år eller äldre. 16 000 av dessa är höftfrakturer.
Trots att det är många äldre som bryter höften har åldersgruppen inte varit någon högprioriterad grupp inom vården. Ett forskningsprojekt som leds av forskare från Örebro universitet ska ändra på detta genom att förbättra och individanpassa vårdprocessen.
Forskarna ska i en studie bland annat undersöka vad effekten blir av att optimera vården utifrån patientens skörhetsgrad redan innan operation. I det första steget ska läkare göra en bedömning av hur skör patienten är, med fokus på den fysiska förmåga som kan ha betydelse för att få nya frakturer.
Beroende på hur skör patienten är ska vården anpassas redan innan kirurgi, och behandling för benskörhet ska sättas in i ett tidigare skede än i dag. Även omvårdnaden och rehabiliteringen ska individanpassas efter patientens behov och hälsotillstånd. På så sätt skräddarsys hela vårdprocessen.
Förhoppningen är att projektet leder till att vårdens kvalitet förbättras och att antalet äldre som får fallskador och frakturer minskar.
– Att operera en höftfraktur kostar ungefär 140 000 kronor, vilket innebär att varje fraktur som kan förebyggas inte bara innebär minskat lidande, utan också en avsevärd kostnadsbesparing för hälso- och sjukvården, säger Maria Hälleberg Nyman, som leder studien, i ett pressmeddelande.
Projektet finansieras av Nyckelfonden och är ett samarbete mellan Örebro universitet, Region Örebro län och Umeå universitet.
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…
Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Löfgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…
Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det…