Christine Etzerodt Laustsen har i sin avhandling studerat hur yrkesverksamma tänker kring samverkan med forskare. Foto: Kerstin Weman Thornell

Så kan klyftan mellan forskning och praktik överbryggas

Hälften av all forskning hamnar inte där den behövs som mest – i praktiken. Nu visar en avhandling vad som är viktigt för att få ut forskningsresultat till verksamheter.

Samverkan är ett hett ämne inom den akademiska världen. Men många parter vittnar ofta om utmaningar som uppstår när forskning ska tillämpas i verksamheter. 

– Det finns undersökningar som visar att hälften av all forskning aldrig landar i praktiken, säger Christine Etzerodt Laustsen som nyligen lade fram en avhandling vid Högskolan Kristianstad om samverkan. 

Avhandlingen analyserar hur klyftan mellan forskning och praktik kan överbryggas genom att involvera yrkesverksamma personer i olika forskningsprojekt. Resultaten visar att det är viktigt att parterna bygger tillitsfulla relationer och skapar en miljö där man kan diskutera tillsammans. 

– Ytterst handlar det om bemötande och här har forskaren ett stort ansvar. Det är lätt att luta sig tillbaka på tysta hierarkier och tänka att forskaren har alla ansvar. Men i stället behöver forskaren erkänna att de yrkesverksammas kunskap också är viktig. De yrkesverksamma behöver tro på sig själva då de har mycket att bidra med till forskning, säger Christine Etzerodt Laustsen i ett pressmeddelande. 

Inom ramen för avhandlingen har även en guide tagits fram med konkreta exempel på områden som parterna behöver diskutera och hitta samsyn kring. Den innehåller också en mängd skeenden där yrkesverksamma kan göra betydande insatser i forskningsprojekt. De kan bland annat hjälpa till att designa studier, utveckla forskningsfrågor, rekrytera deltagare, samla in och tolka data, samt sprida forskningsresultat. 

– Förhoppningsvis blir det en ömsesidig lärandeprocess för både forskaren och de yrkesverksamma. Att forskningen dessutom blir mer relevant och tillämpbar i verkligheten är förstås motiverande och meningsfullt för forskaren. Detta gäller alla typer av samverkansprojekt, men är kanske extra viktigt för forskning inom området åldrande och hälsa, säger Christine Etzerodt Laustsen.

Fakta
Om avhandlingen

Avhandlingen ligger inom ramen för forskningsprojektet UserAge där forskare från flera olika lärosäten bygger upp kunskap kring åldrande och vård av äldre genom samverkan.

Christine Etzerodt Laustsens avhandling tar avstamp i yrkesverksamma personer såsom undersköterskor, sjuksköterskor och chefer inom vård och omsorg, som på olika sätt involveras i forskningsprojekt kring åldrande och hälsa. 

Läs avhandlingen

Christine Etzerodt Laustsen (2022). Involving professionals in research – In the field of ageing and health. Lunds universitet. 

Relaterat

Han lyfter existentiella frågor

Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära…

Porträttbild på Sara Wittberg

Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik

Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör…

Sjuksköterska besöker äldre i Brasilien

Hos äldre i Rios gränder

I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer,­ ­vård­centraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. ­Pernilla Alencar Siljehag…

Fler nyheter

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…

Porträttbild på Susanne Iwarsson

Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland

Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…