Ett efterlevandeskydd innebär att om ens partner går bort kan du få personens premiepension utbetald till dig under resten av ditt liv.
I dag finns inget efterlevandeskydd som baseras på inkomstpensionen.
I dag har kvinnor i genomsnitt 22 procent lägre pensioner än män. Nu har Pensionsmyndigheten i en ny rapport undersökt hur olika åtgärder kan bidra till att skillnaden jämnas ut.
Några exempel på åtgärder som rapporten tar upp är efterlevandeskydd för inkomstpension, möjligheten att dela inkomstpensionsrätt och låta sambor med barn överföra premiepensionsrätt. Rapportförfattarna har också sett över hur avgiften vid överföring av premiepensionsrätt skulle kunna se ut.
Resultaten visar att den mest lämpliga åtgärden att utreda vidare är möjligheten att välja efterlevandeskydd för inkomstpensionen. Det ger en relativt snabb effekt på kvinnors pensioner, utan att belasta statens budget, och utan att göra avsteg från livsinkomstprincipen, framgår det i rapporten.
– Den ekonomiska standarden faller ofta om en inkomst försvinner i ett parhushåll och efterlevandeskyddet skulle kunna mildra inkomstbortfallet. I dag finns det endast möjlighet att välja efterlevandeskydd för premiepensionen, säger Kristin Kirs, analytiker på Pensionsmyndigheten, i ett pressmeddelande.
Enligt myndigheten beror de ojämställda pensionerna på ojämställda inkomster mellan kvinnor och män under de år som man arbetar. Allt eftersom pensionssystemet är utformat utifrån livsinkomstprincipen, det vill säga att hela livets inkomster speglas i pensionen.
– I debatten om jämställda pensioner saknas det ofta en diskussion om och analys av åtgärder som kan vidtas. Vi vill att vår rapport ska användas som underlag i debatten och som ett underlag för politikerna om de vill utreda vad som skulle kunna minska pensionsgapet, säger Kristin Kirs.
Ett efterlevandeskydd innebär att om ens partner går bort kan du få personens premiepension utbetald till dig under resten av ditt liv.
I dag finns inget efterlevandeskydd som baseras på inkomstpensionen.
Den nya lagen har sin bakgrund i flera utredningar och förändringar genom åren. En mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänstlag blickar mot en framtid full av utmaningar.
Insatser för äldre blir kvar i nya socialtjänstlagen, i stället för att hamna i en separat äldreomsorgslag. Hur hanterar den nya lagen äldrefrågorna och vilka begrepp har varit omdiskuterade? Följande artikel ger en djupare förståelse.
Åsa Lindestam, ordförande för PRO, hade hellre sett en separat äldreomsorgslag än den nya socialtjänstlagen. Hon befarar att äldreomsorgen får för lite resurser och anser att lagen är luddig.
1 juli 2025 träder den nya socialtjänstlagen i kraft. Vad kommer den att innebära för äldreomsorgen? Det handlar temat i kommande nummer av Äldre i Centrum om. Nu får du som är nyhetsprenumerant eller besökare på vår webbsida tillgång till…
Fysisk aktivitet hos äldre personer skyddar mot många sjukdomar. Vinsten för hälsan gäller även dem som rör sig mindre än vad som är rekommenderat, visar en ny europeisk studie med forskare från Örebro universitet.
På 30 år har nyttjandet av formell äldreomsorg halverats. Samtidigt ökar familjens betydelse, samt köp av privata tjänster. – Vi ser en oroande utveckling för välfärden, säger Isabelle von Saenger, forskare vid ARC och Karolinska institutet, som disputerar i ämnet…