Ett efterlevandeskydd innebär att om ens partner går bort kan du få personens premiepension utbetald till dig under resten av ditt liv.
I dag finns inget efterlevandeskydd som baseras på inkomstpensionen.
I dag har kvinnor i genomsnitt 22 procent lägre pensioner än män. Nu har Pensionsmyndigheten i en ny rapport undersökt hur olika åtgärder kan bidra till att skillnaden jämnas ut.
Några exempel på åtgärder som rapporten tar upp är efterlevandeskydd för inkomstpension, möjligheten att dela inkomstpensionsrätt och låta sambor med barn överföra premiepensionsrätt. Rapportförfattarna har också sett över hur avgiften vid överföring av premiepensionsrätt skulle kunna se ut.
Resultaten visar att den mest lämpliga åtgärden att utreda vidare är möjligheten att välja efterlevandeskydd för inkomstpensionen. Det ger en relativt snabb effekt på kvinnors pensioner, utan att belasta statens budget, och utan att göra avsteg från livsinkomstprincipen, framgår det i rapporten.
– Den ekonomiska standarden faller ofta om en inkomst försvinner i ett parhushåll och efterlevandeskyddet skulle kunna mildra inkomstbortfallet. I dag finns det endast möjlighet att välja efterlevandeskydd för premiepensionen, säger Kristin Kirs, analytiker på Pensionsmyndigheten, i ett pressmeddelande.
Enligt myndigheten beror de ojämställda pensionerna på ojämställda inkomster mellan kvinnor och män under de år som man arbetar. Allt eftersom pensionssystemet är utformat utifrån livsinkomstprincipen, det vill säga att hela livets inkomster speglas i pensionen.
– I debatten om jämställda pensioner saknas det ofta en diskussion om och analys av åtgärder som kan vidtas. Vi vill att vår rapport ska användas som underlag i debatten och som ett underlag för politikerna om de vill utreda vad som skulle kunna minska pensionsgapet, säger Kristin Kirs.
Ett efterlevandeskydd innebär att om ens partner går bort kan du få personens premiepension utbetald till dig under resten av ditt liv.
I dag finns inget efterlevandeskydd som baseras på inkomstpensionen.
I vår ska forskaren Oskar Jonsson ge sig ut på en 80 mil lång föredragsturné om åldrande och hälsa – på tandemcykel. Målet är både att sprida forskningsresultat och väcka intresse för forskning.
Allt fler aktiviteter i vardagen innehåller någon form av digitala inslag. Årets tredje nummer av Äldre i Centrum handlar bland annat om de nya utmaningar, samt den nya utanförskapet och ojämlikheten som den snabba digitaliseringen har bidragit till. Men tidningen…
Hur ser ålderismen ut i den svenska politiken och vad borde göras för att engagera fler äldre personer? Lena Wängnerud reder ut detta.
En ny studie har undersökt arbetet för god munhälsa på särskilt boende. Det finns verktyg som fungerar, men oklar ansvarsfördelning och bristande kunskap kan stå i vägen för att lyckas.
Äldre personer gynnas och klarar av att träna högintensivt i korta intervaller. Trots att den totala träningstiden kan halveras, jämfört med konventionell träning, går det att se positiva effekter på både kroppen och hjärnan. Det visar en avhandling från Umeå…
Att samla primärvård, rehab och biståndshandläggning i en seniormottagning kan underlätta för äldre personer som behöver stöd. Nestor FoU-center har utvärderat uppbyggnaden av en seniormottagning i Nacka.