Ett efterlevandeskydd innebär att om ens partner går bort kan du få personens premiepension utbetald till dig under resten av ditt liv.
I dag finns inget efterlevandeskydd som baseras på inkomstpensionen.
I dag har kvinnor i genomsnitt 22 procent lägre pensioner än män. Nu har Pensionsmyndigheten i en ny rapport undersökt hur olika åtgärder kan bidra till att skillnaden jämnas ut.
Några exempel på åtgärder som rapporten tar upp är efterlevandeskydd för inkomstpension, möjligheten att dela inkomstpensionsrätt och låta sambor med barn överföra premiepensionsrätt. Rapportförfattarna har också sett över hur avgiften vid överföring av premiepensionsrätt skulle kunna se ut.
Resultaten visar att den mest lämpliga åtgärden att utreda vidare är möjligheten att välja efterlevandeskydd för inkomstpensionen. Det ger en relativt snabb effekt på kvinnors pensioner, utan att belasta statens budget, och utan att göra avsteg från livsinkomstprincipen, framgår det i rapporten.
– Den ekonomiska standarden faller ofta om en inkomst försvinner i ett parhushåll och efterlevandeskyddet skulle kunna mildra inkomstbortfallet. I dag finns det endast möjlighet att välja efterlevandeskydd för premiepensionen, säger Kristin Kirs, analytiker på Pensionsmyndigheten, i ett pressmeddelande.
Enligt myndigheten beror de ojämställda pensionerna på ojämställda inkomster mellan kvinnor och män under de år som man arbetar. Allt eftersom pensionssystemet är utformat utifrån livsinkomstprincipen, det vill säga att hela livets inkomster speglas i pensionen.
– I debatten om jämställda pensioner saknas det ofta en diskussion om och analys av åtgärder som kan vidtas. Vi vill att vår rapport ska användas som underlag i debatten och som ett underlag för politikerna om de vill utreda vad som skulle kunna minska pensionsgapet, säger Kristin Kirs.
Ett efterlevandeskydd innebär att om ens partner går bort kan du få personens premiepension utbetald till dig under resten av ditt liv.
I dag finns inget efterlevandeskydd som baseras på inkomstpensionen.
Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya studier från Göteborgs universitet och nya siffror från Socialstyrelsen.
Ensamhet och social isolering bland äldre har legat på samma nivå de senaste trettio åren. Men trots att ingen ökning har skett, behöver samhället arbeta med frågorna, för att öka äldre personers hälsa och livskvalitet.
Mikael Stattin har studerat pensionsåldern under hela sin forskarkarriär. Han tycker att arbetslivet behöver bli mer flexibelt och anpassat till äldre. Själv jobbar han på så länge hälsan håller.
Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven doktor vid Linnéuniversitetet.
Digitala verktyg är på frammarsch i vård och omsorg och ofta visar studier på god effekt för brukarna. Men hur påverkas resultaten om utvärderingarna görs på dem som har lättast att ta till sig och använda digital teknik?
Bättre kommunikation mellan vårdpersonal och äldre patienter vid utskrivning från sjukhus kan minska felaktig användning av mediciner, onödiga akutbesök och återinläggningar. Det visar ny forskning.