Ett efterlevandeskydd innebär att om ens partner går bort kan du få personens premiepension utbetald till dig under resten av ditt liv.
I dag finns inget efterlevandeskydd som baseras på inkomstpensionen.
I dag har kvinnor i genomsnitt 22 procent lägre pensioner än män. Nu har Pensionsmyndigheten i en ny rapport undersökt hur olika åtgärder kan bidra till att skillnaden jämnas ut.
Några exempel på åtgärder som rapporten tar upp är efterlevandeskydd för inkomstpension, möjligheten att dela inkomstpensionsrätt och låta sambor med barn överföra premiepensionsrätt. Rapportförfattarna har också sett över hur avgiften vid överföring av premiepensionsrätt skulle kunna se ut.
Resultaten visar att den mest lämpliga åtgärden att utreda vidare är möjligheten att välja efterlevandeskydd för inkomstpensionen. Det ger en relativt snabb effekt på kvinnors pensioner, utan att belasta statens budget, och utan att göra avsteg från livsinkomstprincipen, framgår det i rapporten.
– Den ekonomiska standarden faller ofta om en inkomst försvinner i ett parhushåll och efterlevandeskyddet skulle kunna mildra inkomstbortfallet. I dag finns det endast möjlighet att välja efterlevandeskydd för premiepensionen, säger Kristin Kirs, analytiker på Pensionsmyndigheten, i ett pressmeddelande.
Enligt myndigheten beror de ojämställda pensionerna på ojämställda inkomster mellan kvinnor och män under de år som man arbetar. Allt eftersom pensionssystemet är utformat utifrån livsinkomstprincipen, det vill säga att hela livets inkomster speglas i pensionen.
– I debatten om jämställda pensioner saknas det ofta en diskussion om och analys av åtgärder som kan vidtas. Vi vill att vår rapport ska användas som underlag i debatten och som ett underlag för politikerna om de vill utreda vad som skulle kunna minska pensionsgapet, säger Kristin Kirs.
Ett efterlevandeskydd innebär att om ens partner går bort kan du få personens premiepension utbetald till dig under resten av ditt liv.
I dag finns inget efterlevandeskydd som baseras på inkomstpensionen.
Ensamheten bland äldre har inte ökat i närtid, utan förekom också förr, skriver forskarna Gerdt Sundström och Maria Ángeles Tortosa i en kommentar. De är tveksamma till ensamhetsministrar och ensamhetskommissioner.
Nu startar vi en ny serie i Äldre i Centrum-podden, där vi presenterar nya avhandlingar inom äldre- och åldrandeforskningens fält. Först ut i serien är Frida Nordeström, nydisputerad vid Lunds universitet, som har forskat om boendemiljöns betydelse för välmåendet.
Vår hemmiljö är viktig för ett aktivt åldrande. Vi bör fundera på hur vi bor i god tid, och behöver fler valmöjligheter också. Frida Nordeström, nydisputerad i ämnet vid Lunds universitet, ger tips och råd.
En rapport från Jönköping university visar att fyra av tio av alla 65-åringar planerar för att få tjänstepensionen utbetald livet ut. Oroväckande resultat, anser forskare.
Äldre upplever oro och rädsla som påverkar nattsömnen. Även störningar från personalens håll kan förekomma på särskilda boenden, visar en ny studie vid Högskolan i Halmstad.
När vi blir äldre försämras vår kognitiva förmåga. Men god hörsel och syn kanske är nyckeln till att bromsa försämringen. Det visar en avhandling från Örebro universitet som också undersöker äldres uppfattningar om vad ett framgångsrikt åldrande är.