Så klarar du den sociala isoleringen

Det är viktigt att försöka bibehålla rutiner och graden av aktivitet för att minska besvär med ensamhet när man är socialt isolerad. Det råder Lisa Ekstam, docent i arbetsterapi vid Lunds universitet. Hon föreslår också att anhöriga tar reda på om det finns möjligheter till digitala möten och att vårdpersonal tar sig tid att sitta ner med de äldre.

Personer över 70 år rekommenderas av Folkhälsomyndigheten att begränsa sina kontakter med andra, vilket inkluderar släktingar och vänner. Den rådande situationen med social isolering kan leda till en ökad känsla av ensamhet och oro. Redan innan coronakrisen rapporterade 65 procent av äldre på vårdboende att de ofta eller då och då besväras av ensamhet, enligt en undersökning från Socialstyrelsen 2019.

– Social isolering kan utlösa olika typer av ensamhet, till exempel existentiell ensamhet, ångest och känslor av meningslöshet. Det är därför viktigt att försöka bibehålla en aktivitetsbalans i vardagen, säger Lisa Ekstam som har forskat om ensamhet och betydelsen av aktiviteter.

Anhöriga eller vänner kan till exempel försöka arrangera digitala möten där man kan se och höra varandra. På så sätt kan man äta, fika och se på tv tillsammans. Men om man inte vill eller kan arrangera digitala träffar kan det vara en bra idé att skriva brev eller skicka vykort till varandra. Även att bara prata med varandra och vara närvarande via telefon kan hjälpa.

Lisa Ekstam. Foto: Kenneth Ruona

– Det är bra att också ta en paus från nyhetsflödet och småprata om vardagssaker för att flytta fokus från coronaviruset till något annat, säger Lisa Ekstam.

För personer med demens är avstånd från nyhetsrapportering kanske extra viktigt.

– Vissa personer som har demens har svårt att avgöra hur nära ett inslag i tv:n är, det vill säga om inslaget utspelar sig i rummet man sitter i. Om man inte kan avgöra hur nära det är blir det förstås skrämmande, speciellt då äldre personer rapporteras vara mer sårbara för viruset, säger Ingrid Hellström, professor i vårdvetenskap vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.

För personal inom vård och omsorg rekommenderar Lisa Ekstam att de tar sig tid till att verkligen sitta ner med de äldre och svara på eventuella frågor och bemöta oro. Det är även viktigt att hålla aktivitetsgraden uppe med meningsfulla sysslor och att upprätthålla vardagsrutiner.

Man måste utgå från vad de vill göra, men hitta en lösning om det inte går att uppfylla. En vanlig aktivitet många önskar är att komma ut på promenader. Då kan man i nuläget ta hjälp av digitalisering och ta bland annat virtuella turer på museum och strömma opera och konserter online, säger Lisa Ekstam.

Fotnot: För den som är orolig eller mår psykiskt dåligt finns organisationen Minds stödtelefon för äldre personer. Äldrelinjen har tel nr 020-22 22 33 och är öppen kl 8–19 vardagar och 10–16 helger. Det är volontärer med specialutbildning som svarar och den som ringer är anonym. 

Relaterat

Bostadsområde var inte avgörande för dödligheten i covid

Under coronapandemin kunde man se en högre dödlighet i socioekonomiskt svaga områden. En ny studie ifrågasätter nu om det verkligen är ett mönster som hade med covid-19 att göra.

Covid-19 ökade risken för hjärt-kärlsjukdom

En ny avhandling från Umeå universitet visar att covidsjuka har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom så länge som sex månader efter infektionen.

Så anpassade sig Europas äldre till pandemin

En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var liknande i olika länder och att ålder och kön, snarare än utbildningsnivå, spelade störst roll.

Fler nyheter

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…

Fler äldre lever längre efter operation

En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter operation längre än tidigare.