Personer över 70 år rekommenderas av Folkhälsomyndigheten att begränsa sina kontakter med andra, vilket inkluderar släktingar och vänner. Den rådande situationen med social isolering kan leda till en ökad känsla av ensamhet och oro. Redan innan coronakrisen rapporterade 65 procent av äldre på vårdboende att de ofta eller då och då besväras av ensamhet, enligt en undersökning från Socialstyrelsen 2019.
– Social isolering kan utlösa olika typer av ensamhet, till exempel existentiell ensamhet, ångest och känslor av meningslöshet. Det är därför viktigt att försöka bibehålla en aktivitetsbalans i vardagen, säger Lisa Ekstam som har forskat om ensamhet och betydelsen av aktiviteter.
Anhöriga eller vänner kan till exempel försöka arrangera digitala möten där man kan se och höra varandra. På så sätt kan man äta, fika och se på tv tillsammans. Men om man inte vill eller kan arrangera digitala träffar kan det vara en bra idé att skriva brev eller skicka vykort till varandra. Även att bara prata med varandra och vara närvarande via telefon kan hjälpa.
Lisa Ekstam. Foto: Kenneth Ruona
– Det är bra att också ta en paus från nyhetsflödet och småprata om vardagssaker för att flytta fokus från coronaviruset till något annat, säger Lisa Ekstam.
För personer med demens är avstånd från nyhetsrapportering kanske extra viktigt.
– Vissa personer som har demens har svårt att avgöra hur nära ett inslag i tv:n är, det vill säga om inslaget utspelar sig i rummet man sitter i. Om man inte kan avgöra hur nära det är blir det förstås skrämmande, speciellt då äldre personer rapporteras vara mer sårbara för viruset, säger Ingrid Hellström, professor i vårdvetenskap vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.
För personal inom vård och omsorg rekommenderar Lisa Ekstam att de tar sig tid till att verkligen sitta ner med de äldre och svara på eventuella frågor och bemöta oro. Det är även viktigt att hålla aktivitetsgraden uppe med meningsfulla sysslor och att upprätthålla vardagsrutiner.
Man måste utgå från vad de vill göra, men hitta en lösning om det inte går att uppfylla. En vanlig aktivitet många önskar är att komma ut på promenader. Då kan man i nuläget ta hjälp av digitalisering och ta bland annat virtuella turer på museum och strömma opera och konserter online, säger Lisa Ekstam.
Fotnot: För den som är orolig eller mår psykiskt dåligt finns organisationen Minds stödtelefon för äldre personer. Äldrelinjen har tel nr 020-22 22 33 och är öppen kl 8–19 vardagar och 10–16 helger. Det är volontärer med specialutbildning som svarar och den som ringer är anonym.
En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var liknande i olika länder och att ålder och kön, snarare än utbildningsnivå, spelade störst roll.
Chock, sorg och maktlöshet samt en ständig oro för att själv bli smittad präglade den första tiden våren 2020 vittnar personalen om på fyra äldreboenden. Det berättar författarna bakom Studieförbundet näringsliv och samhälles (SNS) i en ny rapport.
Under coronapandemin jobbade vårdpersonalen på som vanligt, men ändå var allt annorlunda. Sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och undersköterskor berättar om hur deras arbetsvardag påverkades in i minsta detalj när det forsade in nya regler och idéer.
Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på i en ny studie med hjälp av den så kallade FMT-metoden.
Personer med neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har mer varierad gångstil än de som är friska. Det visar resultat i Magnus Lindh-Rengifos avhandling som lagts fram vid Lunds universitet.
I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning om äldres hälsa och välbefinnande.
