Jenny Wising, Gustav Mattsson, Komalsingh Rambaree, Mikaela Willmer, Marita Wallhagen och Peter Magnusson (2021). ”Life with a device”: the octogenarians’ experiences with an implantable cardioverter-defibrillator – a qualitative study. European journal of cardiovascular nursing.
Så lever äldre med inopererad hjärtstartare
Personer med risk för hjärtstillestånd kan få en hjärtstartare inopererad. Men lite har varit känt om vad de tänker om behandlingen. Det har en studie i Gävle nu försökt ta reda på.
Röntgenbild av ICD. Foto: PaulT/Wikimedia/CC BY-SA 3.0
Forskare från Centrum för forskning och utveckling vid Region Gävleborg och Högskolan i Gävle har genomfört en studie där de intervjuar 20 personer mellan 80 och 89 år om deras upplevelser av att leva med en inopererad hjärtstartare, ICD.
Intervjuerna visade att deltagarna hade förtroende för behandlingen. De var väl medvetna om sin höga ålder, men uppgav att ICD:n gjorde att de kunde slappna av och leva ett aktivt liv. Deras hjärtstartare var en del av vardagen.
Samtidigt som de flesta sa att de inte tänkte på döden, utan försökte leva i nuet, vittnade några intervjupersoner om en oro över att hjärtstartaren kan göra döden utdragen och mindre stillsam.
– ICD kan bli som ett tveeggat svärd, å ena sidan som en källa till oro för livet, och den andra som en källa till oro för döden, säger Peter Magnusson, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande från Högskolan i Gävle.
Det visade sig att många inte hade så stor kunskap om ICD-behandlingen. De visste till exempel inte att det går att inaktivera hjärtstartaren vid livets slut. Några personer tänkte på det som en form av dödshjälp när de diskuterade frågan i intervjuerna.
– ICD ger en trygghet och kan förlänga livet och det var uppenbart att även de allra äldsta uppskattar sin ICD. Men det behövs mera kunskap om vad en ICD är och om möjligheten att stänga av den när det oundvikliga slutet är nära, annars finns risk för etiska dilemman vid en avaktivering närmare livets slut. Det finns ett outtalat behov av mera kunskap såväl bland patienter som anhöriga, som hos vårdpersonalen, säger Peter Magnusson.
Ungefär 13 000 personer lever i dag med ICD i Sverige.
Läs forskningsartikeln
Relaterat
Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.
Fler äldre lever längre efter operation
En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter operation längre än tidigare.
Fler nyheter
Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.
Att ge äldre personer plats i forskningen
Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.
Ett ansvar som aldrig vilar!
–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…
