Information från Äldrecentrum

Så mår stockholmarna

Människors hälsa och levnadsvanor skiljer sig mellan kommuner och stadsdelar, liksom mellan kvinnor och män och olika socioekonomiska grupper. – Denna ojämlikhet i hälsa och levnadsvanor återfinns även i den äldre befolkningen, berättar Carin Lennartsson, forskare och projektledare för den nya rapport som beskriver äldre stockholmares hälsa och levnadsvanor 2002–2018. Rapporten har sammanställts av Äldrecentrum och Aging research center på uppdrag av Region Stockholm.

Vart fjärde år genomförs en enkätundersökning i Stockholms län för att kartlägga stockholmares hälsa och levnadsvanor – en grund för planering av vård, omsorg och förebyggande insatser. Ur detta material har Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och Aging research center, ARC, sammanställt en rapport om äldre personers hälsa och levnadsvanor, fördelningen av dessa faktorer i olika befolkningsgrupper samt hur dessa faktorer utvecklats 2002–2018 bland personer 65 år och äldre i Stockholms län. Eftersom folkhälsoenkäten 2002, 2006 och 2018 hade ett ålderstak på 84 år begränsas beskrivningen av hälsoläget och levnadsvanor för de allra äldsta (85 år och äldre) till åren 2010 och 2014.

Bakgrunden till uppdraget från Region Stockholms Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, CES, är att beskriva hälsoläget och levnadsvanor i den ökande andelen äldre personer i befolkningen. Tanken är att kunskapen kan användas i ett förebyggande folkhälsoarbete. Rapporten beskriver det aktuella läget, skillnaden mellan olika grupper och utvecklingen över tid för en rad olika hälsoindikatorer, levnadsvanor, socialt deltagande och hur äldre personer klarar sin vardag, och utgör även ett viktigt underlag för det kontinuerliga arbetet med att bevaka den äldre befolkningens hälsa och levnadsvanor i webbverktyget Folkhälsokollen som CES gör tillsammans med Äldrecentrum och ARC.

I Stockholms län år 2018 var det nästan fyra av tio personer i åldern 65 till och med 84 år som inte ansåg sig ha en god (bra eller mycket bra) självskattad hälsa. Andelen med dålig hälsa har minskat något sedan 2002.

– Eftersom det 2018 finns ett ålderstak i enkäten saknas information om hur de allra äldstas självskattade hälsa har förändrats mellan år 2002 och 2018, säger projektledaren Carin Lennartsson.

– Resultat från folkhälso­enkäten 2014 visar däremot att 68 procent ansåg sin hälsa som sämre än bra i åldersgruppen över 85 år. Vi kan således slå fast att många äldre redan i 65-årsåldern inte har en god hälsa. Samtidigt vet vi att många hälsoproblem och sjukdomar ökar med stigande ålder. Med stigande ålder ökar också risken att ha flera samtidiga hälsoproblem, sjukdomar och funktionsnedsättningar, så kallad multisjuklighet eller komplexa hälsoproblem.

Studien visar att hälsan, oavsett vilka mått som används, försämras generellt med ökad ålder och särskilt kraftigt efter 85 års ålder.

– Vi kan också konstatera att ojämlikheten består: I Stockholms län är ojämlikheten i dödlighet och hälsa tydlig och bestående över tid. Fler individer med hög socioekonomisk position överlever till hög ålder, säger Carin Lennartsson, som slår fast att man utifrån rapportens resultat och genom den forskning som har bedrivits och bedrivs, kan se att ojämlikhet i hälsa består upp i hög ålder. Förutom skillnader i livslängd återfinns stora skillnader i så gott som alla sjukdomar och hälsoproblem mellan olika socioekonomiska grupper.

Faktorer som utbildning, det arbete man haft och den inkomst man har är av stor betydelse för hälsa, funktionsförmåga och levnadsvanor. Konsekvenserna av att drabbas av ohälsa är dessutom svårare i de lägre socioekonomiska grupperna. Levnadsvanorna och de sociala förhållanden som framkommit i folkhälsoenkäterna följer samma mönster och utveckling.

Stockholms län är också segregerat, både utifrån ett socioekonomiskt perspektiv och beroende på vilket födelseland personen har. Utrikesfödda personer och personer med låg socioekonomisk position bor vanligtvis i områden med sämre resurser. Det innebär att länet har mycket tydliga geografiska skillnader i hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Geografiska skillnader återfinns även i tillgången och nivån på omsorg och hälso- och sjukvård.

Vilka slutsatser kan man dra av rapportens resultat och hur kan de användas?

– Förhoppningen är att rapporten kan fungera som ett underlag i planeringen av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete riktat mot äldre personer, samt i planering av hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen vilket därmed bland annat kan bidra till bättre jämlikhet på hälsoområdet, säger Carin Lennartsson.

En annan förhoppning är att rapporten ska vara av intresse för den hälso- och samhälls­engagerade allmänheten.

– Ett första steg för ett strategiskt folkhälsoarbete som syftar till att utjämna hälsoklyftorna i alla åldersgrupper och att skapa ett tillgängligt och inkluderande samhälle för alla, är att kartlägga hälsans och levnadsvanors enskilda och samtida förekomst och utveckling, säger Carin Lennartsson.

– För att denna ambition även ska inkludera de allra äldsta i samhället behöver kunskap byggas på tillförlitliga och aktuella data om de förhållanden som nu råder för samtliga åldersgrupper. Folkhälsoenkäterna är en bra och övergripande undersökning som möjliggör detta. Ett naturligt steg är därför att redan i nästa folkhälsoenkät inkludera den allra äldsta åldersgruppen och anpassa studien därefter.

Fler nyheter

ÄiC-podden 6: Ålderism och äldres röster

Vad är ålderism och hur yttrar det sig – till exempel under coronapandemin? Det tar vi reda på i detta avsnitt av ÄiC-podden.…

Folkhälsomyndighetens entré

4,3 procents coronadödlighet för 70+

Risken att dö om man är smittad av covid-19 är flera gånger högre för personer som är 70+, jämfört med yngre åldersgrupper. Av…

Tecken på hjärnskador vid svår covid-19

Personer som drabbas av svåra symptom av covid-19 och behöver respiratorbehandling visar tecken på hjärnskador, enligt en studie från Göteborgs universitet. Redan vid…

Flera faktorer bakom covid-19-smitta på äldreboenden

Det är många olika men delvis samverkande orsaker som har gett upphov till den utbredda coronavirussmittan på landets äldreboenden. Det visar en undersökning…

ÄiC-podden 5: Fokus på prevention

Vad finns det för spännande forskning om prevention och vad tar redaktionen med sig efter att ha arbetat på det senaste numret av…