Så påverkades äldre personer under coronavåren

Hur blev livet under Folkhälsomyndighetens restriktioner för äldre under den första vågen av covid-19? En ny rapport från Äldrecentrum besvarar frågan med hjälp av en större enkätundersökning.

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har genomfört en stor enkätundersökning bland äldre personer boende i Stockholm för att fånga förändringar i levnadsvanor och beskriva upplevelser av våren och sommaren 2020. Extra fokus lades på att fånga upp personer 85+, en grupp som ofta är underrepresenterad i studier.

– Gruppen 70+ innehåller ganska många som är över 85 år och deras upplevelse är minst lika viktig att undersöka. Det kan vara en grupp som är svår att nå, men vi har skickat extra många enkäter till just dem, säger Åsa von Berens, som är en av utredarna bakom rapporten.

Den nya rapportens omslagRapportens författare poängterar att enkätsvaren visar vilken heterogen grupp det rör sig om. Inom gruppen finns ett stort spann av hälsotillstånd, levnadsvanor, preferenser, personligheter, resurser, förmågor och livserfarenheter. Men det finns mönster och äldre personers vardag har förändrats, mycket och för många. De sociala kontakterna har blivit färre och den vardagliga fysiska aktiviteten har minskat. För många har den psykiska hälsan påverkats på ett negativt sätt.

– En stor andel upplever besvär av ensamhet, oftare nu än före pandemin, säger Åsa von Berens.

Resultaten visar också skillnader, exempelvis mellan kvinnor och män, mellan ensamboende och samboende och mellan olika åldersgrupper. Ett exempel är att kvinnor i större utsträckning kände sig begränsade i sina aktiviteter. Det var också kvinnor som i större utsträckning upplevde det jobbigt att inte få träffa människor som stod dem nära.

– Det tyckte alla i stort sett men ännu mer kvinnorna, säger Åsa von Berens.

Att besväras av ensamhet var också vanligare hos kvinnorna, liksom det var fler kvinnor som uppgav att de besvärades oftare av ensamhet nu under pandemin än tidigare.

Fler i de äldre åldersgrupperna uppgav att de hade minskat sin vardagliga fysiska aktivitet. Där spelade också självskattad hälsa in. Personer med sämre hälsa hade i större utsträckning minskat sin fysiska aktivitet.

Hela en av fyra upplevde inte sin vardag som meningsfull. Det var vanligare hos ensamboende och bland personer över 85 år. Det är också den gruppen som i mindre utsträckning har ställt om till att umgås med andra utomhus, jämfört med yngre med någorlunda eller god hälsa.

– Det verkar som att de blivit mer isolerade, säger Åsa von Berens.

Undersökningen visade också att 15 procent av männen och 25 procent av kvinnorna hade tecken på depression och tidigare forskning visar att besvär av ensamhet kan påverka hälsan. Pandemin ger konsekvenser här och nu, men kan också få konsekvenser på lång sikt.

– Ju längre ensamhet och depression pågår desto svårare kan det vara att ta sig ur det. Och ju längre man är stillasittande desto större konsekvenser får det, speciellt när man är äldre, säger Äldrecentrums utredare Bettina Meinow, som också varit med i arbetet med den nya rapporten.

– Man har ju olika förutsättningar och förmågor, och olika hälsotillstånd som gör det olika lätt eller svårt att komma tillbaka efter pandemin. Där ser förutsättningarna väldigt olika ut. Och om man mår dåligt kan det vara svårt att komma ur det, även om man får en vaccinering.

I undersökningen fanns också två öppna frågor, där deltagarna kunde svara fritt: Vad påverkade dig mest och Vad saknade du i enkäten?

– Vi fick väldigt många svar, ofta ganska långa, vilket är rätt ovanligt i den här typen av enkäter, så det fanns något man ville berätta. Vi har påbörjat analysen men kan inte säga så mycket än, förutom att möjligheten att berätta om vardagen under pandemin verkligen har engagerat, säger Bettina Meinow.

Analysen av svaren på de öppna frågorna förväntas vara klar under hösten.

Fakta
Rapporten i korthet
  • 3 760 slumpmässigt utvalda personer fick enkäten och 64 procent besvarade den. Svarsfrekvensen var ungefär lika för kvinnor och män, men något lägre bland personer 85 år och äldre.
  • Sju av tio rapporterade en väsentlig förändring av sin vardag, kvinnor i något större utsträckning än män.
  • Sociala kontakter hade förändrats avsevärt: Fyra av fem uppgav att de minskat sitt umgänge. Knappt var tionde umgicks inte alls med någon utanför det egna hushållet.
  • Medan internetanvändning generellt inte hade påverkats nämnvärt av pandemin, rapporterade en dryg tredjedel en ökning av videosamtal.
  • Nästan 30 procent rapporterade en minskning av sin vardagliga fysiska aktivitet, fler bland kvinnor än män, hos dem 85 år och äldre, och hos ensamboende personer.
  • När det gäller alkoholkonsumtion framkom det mönster som på sikt kan öka risken för negativa konsekvenser. 15 procent uppgav att de drack oftare nu än innan pandemin.
  • Resultaten visar inte bara på förändringar i levnadsvanor, utan också att en stor del av de tillfrågade upplevt situationen som påfrestande och att den psykiska hälsan försämrats. Kvinnor verkar ha påverkats något mer än män.
  • 56 procent (65 % av kvinnorna och 45% av männen) av de tillfrågade uppgav att de besvärades av ensamhet oftare nu än före pandemin.
  • Enkätsvaren indikerade att 15 procent av männen och 25 procent av kvinnorna hade svar som kan tyda på depression
  • På grund av utformningen med en postad enkät speglar resultaten sannolikt i något högre grad situationen för personer med relativt sett bättre hälsa, och eventuell hjälp med att besvara och posta enkäten. Omvänt kan det innebära att rapportens resultat underskattar den påverkan pandemin haft på den äldre befolkningen.
Läs rapporten

Åsa von Berens, Bettina Meinow, Lennarth Johansson och Lars Sonde (2021) Livet under första vågen. Vardagen under coronapandemin för personer 70 år och äldre i Stockholm. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.

Relaterat

Covid-19 ökade risken för hjärt-kärlsjukdom

En ny avhandling från Umeå universitet visar att covidsjuka har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom så länge som sex månader efter infektionen.

Så anpassade sig Europas äldre till pandemin

En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var…

Personalen maktlös under pandemin

Chock, sorg och maktlöshet samt en ständig oro för att själv bli smittad präglade den första tiden våren 2020 vittnar personalen om på…

Fler nyheter

Nu ökar förebyggande insatser mot ensamhet och självmord

Allt fler kommuner inför rutiner för att förhindra självmord bland äldre personer och i nio av tio kommuner genomför äldreomsorgen insatser för att…

Stora tidsskillnader vid diagnos för benskörhet

Personer som råkar ut för en benskörhetsfraktur behöver så tidigt som möjligt få en diagnos för att kunna få rätt behandling. Nu visar…

Så använde äldreboenden Instagram under pandemin

När äldreboenden visade upp sin verksamhet på Instagram under coronapandemin, blev bilden vardaglig och idyllisk, i synnerhet jämfört med hur personalen själva upplevde…