Samsjuklighet ökar risken för demens

Den som har minst två av sjukdomstillstånden diabetes typ 2, hjärtsjukdom och stroke har en ökad risk att också få en demensdiagnos. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.

I en ny studie baserad på data från befolkningsstudien SNAC Kungsholmen har forskare på Karolinska institutet undersökt hur det påverkar risken för demens att ha samsjuklighet mellan diabetes typ 2, hjärtsjukdom och stroke. Sedan tidigare har forskning visat att de var för sig är riskfaktorer för att få en demensdiagnos.

– Få studier har undersökt hur risken för demens påverkas om man har fler än en av dessa sjukdomar samtidigt, så det ville vi undersöka i vår studie, säger Abigail Dove, som är doktorand vid sektionen Aging research center vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet, i en nyhet på KI:s hemsida.

Med hjälp av data från befolkningsstudien SNAC Kungsholmen kunde forskarna följa 2 500 friska personer från 60 års ålder och tolv år framåt. Det visade sig att mer än en av dessa diagnoser gav en snabbare kognitiv försämring och dessutom dubbelt så stor risk att få kognitiv svikt och demenssjukdom.

– I vår studie var kombinationerna diabetes och hjärtsjukdom samt diabetes, hjärtsjukdom och stroke de mest skadliga för kognitiv funktion, säger Abigail Dove.

Att bara ha en av sjukdomarna gav inte någon ökad risk. Risken vid flera diagnoser ökade mest för personer som hade flera sjukdomar och var under 78 år.

– Vi bör alltså fokusera på förebyggande av kardiometabola sjukdomar redan i medelåldern, eftersom risken för kognitiv svikt och demens förefaller högre för dem som får en kardiometabol sjukdom tidigare i livet, säger Abigail Dove.

Läs den vetenskapliga artikeln

Abigail Dove, Anna Marseglia, Ying Shang, Giulia Grande, Davide Liborio Vetrano, Erika J Laukka, Laura Fratiglioni och Weili Xu (2022). Cardiometabolic multimorbidity accelerates cognitive decline and dementia progression. Alzheimer’s and dementia: The journal of the Alzheimer’s association.

Relaterat

Läkare sprider kunskap om kognitiva sjukdomar

Äldre i centrum ställer tre frågor till läkaren Moa Wibom som har skrivit en bok som förhoppningsvis kan vara till stöd för personer som har drabbats av kognitiv sjukdom.

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya metoder underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.

De delar livets berättelser

Minnen och berättelser från det förflutna flödar fritt. Äldre i centrum är med vid livsberättargruppens träff vid Sandrinoparkens demensboende i Linköping.

Fler nyheter

Äldre man klipper i tyg

De undersöker valet att bli jobbonär

Personer som har gått i pension, men som fortsätter att arbeta deltid, så kallade jobbonärer har blivit allt vanligare. Nu undersöker forskare vid Södertörns högskola vad som driver folk till att bli jobbonärer.

Gammalt foto av en man och två kvinnor på en klippa

Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar

Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En avhandling från Lunds universitet visar att de oftast levde en oskyddad tillvaro.

Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas

Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.