Samsjuklighet ökar risken för demens

Den som har minst två av sjukdomstillstånden diabetes typ 2, hjärtsjukdom och stroke har en ökad risk att också få en demensdiagnos. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.

I en ny studie baserad på data från befolkningsstudien SNAC Kungsholmen har forskare på Karolinska institutet undersökt hur det påverkar risken för demens att ha samsjuklighet mellan diabetes typ 2, hjärtsjukdom och stroke. Sedan tidigare har forskning visat att de var för sig är riskfaktorer för att få en demensdiagnos.

– Få studier har undersökt hur risken för demens påverkas om man har fler än en av dessa sjukdomar samtidigt, så det ville vi undersöka i vår studie, säger Abigail Dove, som är doktorand vid sektionen Aging research center vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet, i en nyhet på KI:s hemsida.

Med hjälp av data från befolkningsstudien SNAC Kungsholmen kunde forskarna följa 2 500 friska personer från 60 års ålder och tolv år framåt. Det visade sig att mer än en av dessa diagnoser gav en snabbare kognitiv försämring och dessutom dubbelt så stor risk att få kognitiv svikt och demenssjukdom.

– I vår studie var kombinationerna diabetes och hjärtsjukdom samt diabetes, hjärtsjukdom och stroke de mest skadliga för kognitiv funktion, säger Abigail Dove.

Att bara ha en av sjukdomarna gav inte någon ökad risk. Risken vid flera diagnoser ökade mest för personer som hade flera sjukdomar och var under 78 år.

– Vi bör alltså fokusera på förebyggande av kardiometabola sjukdomar redan i medelåldern, eftersom risken för kognitiv svikt och demens förefaller högre för dem som får en kardiometabol sjukdom tidigare i livet, säger Abigail Dove.

Läs den vetenskapliga artikeln

Abigail Dove, Anna Marseglia, Ying Shang, Giulia Grande, Davide Liborio Vetrano, Erika J Laukka, Laura Fratiglioni och Weili Xu (2022). Cardiometabolic multimorbidity accelerates cognitive decline and dementia progression. Alzheimer’s and dementia: The journal of the Alzheimer’s association.

Relaterat

Porträttbild på Lars Nyberg

Umeåprofessor får pris för alzheimerforskning

Professor Lars Nyberg vid Umeå universitet tilldelas årets Bengt Winblads pris för sin forskning om hur hjärnans funktioner förändras när man åldras.

Människa håller i ett blodprovsrör

Blodprov kan förutsäga alzheimer hos personer med Downs syndrom

I dag är alzheimer den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Nu har en grupp lundaforskare sett att ett blodprov kan hjälpa till att förutspå framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning för personer med Downs syndrom.

En berättelse om demens

Äldre i Centrum ställer tre frågor till författaren och journalisten Annica Triberg som har skrivit boken När jag glömde min födelsedag – en berättelse om demens. Boken riktar sig till barn och handlar om hur man pratar med barn om…

Fler nyheter

Läs nya numret av Äldre i Centrum här!

Nu finns nya numret uppladdat som e-tidning, fri för dig att läsa! Här finns senaste äldreforskningen samlad, samt flera intressanta artiklar på temat ”Döden”.

Äldre man med gångstavar

Fysisk aktivitet minskar strokerisk efter hjärtinfarkt

Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Bilden är ett exempel på en målning som personalen har gjort

Personal målar möten med döden

Hur mår personalen efter att ha exponerats för en patients lidande och död? Det undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet när hemtjänstpersonal ska måla sina erfarenheter med att vaka över döende personer.