Abigail Dove, Anna Marseglia, Ying Shang, Giulia Grande, Davide Liborio Vetrano, Erika J Laukka, Laura Fratiglioni och Weili Xu (2022). Cardiometabolic multimorbidity accelerates cognitive decline and dementia progression. Alzheimer’s and dementia: The journal of the Alzheimer’s association.
Samsjuklighet ökar risken för demens
Den som har minst två av sjukdomstillstånden diabetes typ 2, hjärtsjukdom och stroke har en ökad risk att också få en demensdiagnos. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.
I en ny studie baserad på data från befolkningsstudien SNAC Kungsholmen har forskare på Karolinska institutet undersökt hur det påverkar risken för demens att ha samsjuklighet mellan diabetes typ 2, hjärtsjukdom och stroke. Sedan tidigare har forskning visat att de var för sig är riskfaktorer för att få en demensdiagnos.
– Få studier har undersökt hur risken för demens påverkas om man har fler än en av dessa sjukdomar samtidigt, så det ville vi undersöka i vår studie, säger Abigail Dove, som är doktorand vid sektionen Aging research center vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet, i en nyhet på KI:s hemsida.
Med hjälp av data från befolkningsstudien SNAC Kungsholmen kunde forskarna följa 2 500 friska personer från 60 års ålder och tolv år framåt. Det visade sig att mer än en av dessa diagnoser gav en snabbare kognitiv försämring och dessutom dubbelt så stor risk att få kognitiv svikt och demenssjukdom.
– I vår studie var kombinationerna diabetes och hjärtsjukdom samt diabetes, hjärtsjukdom och stroke de mest skadliga för kognitiv funktion, säger Abigail Dove.
Att bara ha en av sjukdomarna gav inte någon ökad risk. Risken vid flera diagnoser ökade mest för personer som hade flera sjukdomar och var under 78 år.
– Vi bör alltså fokusera på förebyggande av kardiometabola sjukdomar redan i medelåldern, eftersom risken för kognitiv svikt och demens förefaller högre för dem som får en kardiometabol sjukdom tidigare i livet, säger Abigail Dove.
Läs den vetenskapliga artikeln
Relaterat
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren Mikael Larsson.
Fler nyheter
Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre
Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det visar en studie från Karolinska institutet.
Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel som hedersdoktor, den här gången i grannlandet Finland.
Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige
En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat vid Uppsala universitet.
