Sämst hemleverans för mest behövande

​Ny forskning från Chalmers tekniska högskola visar stora skillnader i tillgången till digitala hemleveranstjänster. Sämst fungerar leveranserna till dem som kan ha störst behov – som äldre på landsbygden.

Både covid-19-pandemin och den allmänna utvecklingen mot ökad digitalisering av samhällstjänster har ökat efterfrågan på hemleverans av olika typer av varor. Men tillgången till tjänsterna är inte jämlik. En studie från forskare vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers visar att marginaliserade grupper har sämre möjlighet att ta del av digitala hemleveranstjänster. Det skriver institutionen i en nyhet på sin webbplats.

– Det syns tydligt i vår forskning att digitala hemleveranstjänster har utformats för homogena marknadssegment – som unga stadsbor med medelhög till hög inkomst, säger docent Ivan Sanchez-Diaz, som har lett studien tillsammans med docent Ceren Altuntas Vural och professor Árni Halldórsson.

Forskarna gjorde en fallstudie i Västra Götalandsregionen, där de kopplade geografiska områden med demografiska indikatorer hos befolkningen. Uppgifterna analyserades tillsammans med täckningen hos ett antal hemleveranstjänster under våren 2020 respektive i april 2021.

– Uppgifterna från våren 2020 visade på ett misslyckande från marknadens sida. Den bristande tillgängligheten till de digitala hemleveranstjänsterna avgjordes av platsen, och den förvärrades med vissa demografiska egenskaper: en äldre befolkning, lägre inkomst och lägre utbildningsnivå, säger Ceren Altuntas Vural.

Forskarna Ivan Sanchez-Diaz, Ceren Altuntas Vural och Árni Halldórsson. Foto: Institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers. 

Närhet till storstaden Göteborg är en faktor som förklarar graden av tillgänglighet, men samtidigt finns områden inom Göteborgs kommun som har låg tillgänglighet. Dessa tenderar att överlappa med en äldre befolkning och lägre inkomster. Zoner med hög inkomst utanför kommunen har däremot en acceptabel tillgång till hemleveranstjänster.

Men uppenbarligen har lärdomar dragits under pandemin och i april 2021 hade täckningen förbättrats.

Enligt forskarna skedde de viktigaste förändringarna för apotekstjänster, som gick från 62 till 99 procent av täckningen i hemleveranser, och för mat som gick från cirka 40 till 60 procent i täckning.

– Logistiktjänsteleverantörer och företag som vill tillhandahålla hemleveranstjänster måste öka fokus på social hållbarhet, och se till att tjänsterna utformas på ett sätt som möjliggör tillgänglighet till varor även där vissa kundgruppers sociala status eller placering leder till vissa marknadsmässiga nackdelar, säger Árni Halldórsson.

Forskarna listar några viktiga lärdomar från pandemin som kan hjälpa företag att designa mer inkluderande tjänster:

  • Att erbjuda icke-digitala alternativ för betalning eftersom inte alla har bank-ID.
  • Leveranser till utlämningsställen är inte alltid tillräcklig för att ge bra tillgång, bland annat eftersom kan vara en utmaning för personer med begränsad rörlighet.

När förhållandena inte tillåter en kostnadseffektiv hemleveranstjänst bör det enligt forskarna finnas en offentlig eller social organisation som möjliggör hemleverans för mer marginaliserade grupper.

– Studiens slutsatser är viktiga också för beslutsfattare, särskilt för dem som utformar och upphandlar offentliga tjänster för äldre eller människor med andra former av begränsningar, säger Ivan Sanchez-Diaz.

Fakta
SÅ GJORDES STUDIEN

Ålder, medborgarskap, utbildningsnivå och inkomst för befolkningen i ett urval av postnummer inom Västra Götalandsregionen samlades in från nationell statistik. Uppgifterna analyserades sedan tillsammans med den geografiska täckningen hos tre logistikleverantörer av paket samt två apotek som levererar receptbelagda läkemedel.

Underlaget samlades in vid två tillfällen, under den första vågen av pandemin våren 2020 och under den tredje vågen av pandemin i april 2021.

Resultaten redovisas i artikeln Assessing the inequalities in access to online delivery services and the way COVID-19 pandemic affects marginalization, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Transport policy, vol 109.

Relaterat

Äldre blir lyckligare med åren

Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, föreläste om lycka – något som faktiskt ökar med åren.

Äldre föräldrar sitter med sin dotter med en surfplatta

Digital teknik svår för både äldre och yngre

Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar en avhandling från Lunds universitet som drar slutsatsen att både yngre och äldre uttrycker oro för teknik.

Social robot tittar in i kameran

Robotspel ska stärka äldres hälsa

Forskare vid Högskolan i Skövde ska skapa spel som stärker äldre människors hälsa och välbefinnande – med hjälp av robotar.

Fler nyheter

Person tittar i sin mobila kalender

Stora skillnader i kommuners minutstyrning

En av fyra kommuner bestämmer hur lång tid olika insatser i hemtjänsten ska ta, visar en rapport från Socialstyrelsen. I många fall får den avsatta tiden inte användas till annat än det som är bestämt i förväg.

Tre äldre kvinnor firar en födelsedag

100-åringar har färre sjukdomar

Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.

Ung man är ute på promenad med äldre kvinna

Många vinster med utomhuspromenader

Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel rad vinster för de boende och personalen.