Eva M Karlsson (2023). Om intern samverkan i kommunal förvaltning – kring äldre personer med psykiatrisk- och/eller missbruksproblematik. Nestor FoU-center.
Skilda förutsättningar för vuxenenhet och äldreomsorg
När en person med missbruks- eller psykiatrisk problematik fyller 65 ska äldreomsorgen, i stället för som tidigare socialtjänstens vuxenenhet, möta dens behov. Här kan det lätt bli ett glapp mellan två verksamheter vars arbete skiljer sig ganska mycket åt. För att göra övergången så bra som möjligt krävs det en god samverkan, något som Nestor FoU-center nu ägnar en rapport.
– Man har olika förutsättningar, resurser och kompetenser. Inom vuxenenheten arbetar man med en rehabiliterande inriktning med tanken att klienten ska kunna klara sig själv i så hög grad som möjligt. Medan man i äldreomsorgen mer har omsorgstanken och vill bevara ett tillstånd, snarare än att det ska bli bättre, säger Eva Karlsson, som skrivit rapporten, på Nestor FoU-centers hemsida.
Den här krocken kan handla om vilka resurser man har. I äldreomsorgen får man till exempel bara ersättning för det man konkret utför, samtidigt som man på vuxenenheten är tvungen att jobba mycket med att motivera klienten att göra saker själv, vilket tar en massa tid, men inte går att mäta på samma sätt.
– Man hade som exempel att om man ringer på hos en klient som har den här problematiken, så är det inte säkert att den öppnar dörren, utan det kan ta sin tid att överhuvud taget komma in. Och hemtjänstenheten får inte någon ersättning för den tiden det tar, berättar Eva Karlsson.
För att skapa en bättre övergång i den här omsorgen skulle det behövas en väl fungerande samverkan mellan vuxenenhet och äldreomsorg. Nestor FoU-center fick uppdraget av en kommun att se hur samverkan fungerar och ge förslag på hur samverkan skulle kunna utvecklas. Det visade sig att det inte fanns så mycket kontakter mellan enheterna, förutom just kring personer som varit inskrivna hos vuxenenheten och sedan överfördes till äldreomsorgen. Där fanns det reglerat hur man skulle arbeta
– Personalen hade inte så bra koll på varandra eftersom man inte hade så mycket kontakter, utan hade vissa föreställningar om varandra, mellan de olika verksamhetsområdena.
Det i sin tur innebar att det var svårt för personalen på vuxenenheten om att informera om äldreomsorgens verksamhet, vilket kunde skapa oro, både hos klienten och inom verksamheterna själva.
Medarbetarna var dock positiva till att samverka mer och bättre, och de föreslog flera åtgärder, som att ha handläggarna i gemensamma lokaler, göra gemensamma utredningar, arbeta i team med målgruppen och att ha workshoppar för gemensam reflektion kring verkliga eller påhittade fall.
Relaterat
Goda rutiner kan ge bättre munhälsa på särskilt boende
En ny studie har undersökt arbetet för god munhälsa på särskilt boende. Det finns verktyg som fungerar, men oklar ansvarsfördelning och bristande kunskap…
Samlad seniormottagning kan underlätta för alla
Att samla primärvård, rehab och biståndshandläggning i en seniormottagning kan underlätta för äldre personer som behöver stöd. Nestor FoU-center har utvärderat uppbyggnaden av…
Närhet till personal lockar äldre att flytta till boende
Trots att äldre personer i Sverige förväntas bo hemma så länge som möjligt, väljer många att ansöka om att flytta till ett särskilt…
Fler nyheter
Högintensiv träning bra och säkert för äldre
Äldre personer gynnas och klarar av att träna högintensivt i korta intervaller. Trots att den totala träningstiden kan halveras, jämfört med konventionell träning,…
Bonusbarnbarn sätter engagemanget främst
För den äldre generationen kan relationen till bonusbarnbarn vara komplicerad. Men barnen gör ingen större skillnad på biologisk eller bonusanknyting – engagemanget räknas,…
Insatser mot ensamhet bland äldre personer
SBU har granskat fem sammanställningar av forskningen kring insatser mot ensamhet. De konstaterar att forskningen är spretig, men att det finns saker att…