E Lindgren, J Sörenson, C Wattmo, I Kåreholt och K Nägga (2021). Differences in dementia care between Swedish-born and foreign-born from countries with different country level socioeconomic position: A nationwide register-based study. Journal of Alzheimer’s disease.
Sämre demensvård för utlandsfödda
Diagnos, behandling och vård av demenssjuka beror till viss del på om patienten är född i Sverige eller inte. Dessutom kan ditt ursprungsland vara avgörande. Det visar ny, svensk forskning.
En grupp forskare från Skånes universitetssjukhus, Lunds universitet, Karolinska institutet, Linköpings universitet och Jönköping university har jämfört diagnos, behandling och vård av demenssjuka utlandsfödda och födda i Sverige. Och de har hittat skillnader, som de nu publicerar i Journal of Alzheimer’s disease.
Med hjälp av Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar, SveDem, har forskarna kunnat samla data för demografiska variabler, kognitiva testresultat, diagnoser, behandlingar och interventioner efter diagnos. De har också samlat in data för ursprungsländers socioekonomiska status. 58 000 personer ingick i studien, varav 7 000 utlandsfödda.
Resultaten visade att utlandsfödda i genomsnitt fick sin diagnos vid yngre ålder och hade ett lägre MMSE-värde, vilket indikerar en allvarligare demenssjukdom. Det var också lägre chans att de fick en specificerad demensdiagnos, de fick i lägre grad bromsande mediciner och använde i stället mer neuroleptika än de Sverigefödda.
Skillnaderna mellan utlandsfödda och Sverigefödda i diagnos, behandling och vård var generellt större ju lägre ursprungslandets socioekonomiska status var. Forskarna framhåller i sin diskussion att det kan finnas många orsaker till denna ojämlikhet, exempelvis kommunikationsproblem eller livsstilsfaktorer, och de föreslår att framtida forskning nu inriktas på socioekonomiska faktorer kring behandlingen av demenssjuka.
Läs artikeln
Relaterat
Så kan demens påverka empatiförmågan
Patienter med frontallobsdemens saknar ofta förmågan till att känna empati. En ny studie visar att dessa patienter inte har samma aktivitet i hjärnan…
Studie undersöker rörelseförmågans koppling till demens
Att tidigt upptäcka personer med ökad risk för kognitiv försämring är avgörande för att kunna ge stöd och behandling i tid. En ny…
Så kan äldres fallolyckor förebyggas
Det finns relativt enkla sätt att minska antalet fallolyckor rejält, visar ny forskning vid Lunds universitet. Vården behöver ta ett helhetsgrepp kring dessa…
Fler nyheter
Personer med parkinson får hjälp att bryta ensamhet
En ny app kan hjälpa personer med Parkinsons sjukdom att bryta isolering och ensamhet. Forskaren Gomathi Thangavel, Örebro universitet, har utvecklat tekniken tillsammans…
Bättre livskvalitet med smart tandborste
Med hjälp av sensorer kan en smart, intelligent eltandborste göra stor skillnad för äldre personers munhälsa och livskvalitet. Det visar en avhandling från…
Många kommuner delar upp arbetet i hemtjänsten
Att dela upp arbetet i mer och mindre kvalificerade uppgifter kan vara en lösning på problemen med kompetensförsörjningen i äldreomsorgen. Socialstyrelsen har kartlagt…
