Sämre demensvård för utlandsfödda

En grupp forskare från Skånes universitetssjukhus, Lunds universitet, Karolinska institutet, Linköpings universitet och Jönköping university har jämfört diagnos, behandling och vård av demenssjuka utlandsfödda och födda i Sverige. Och de har hittat skillnader, som de nu publicerar i Journal of Alzheimer’s disease.

Med hjälp av Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar, SveDem, har forskarna kunnat samla data för demografiska variabler, kognitiva testresultat, diagnoser, behandlingar och interventioner efter diagnos. De har också samlat in data för ursprungsländers socioekonomiska status. 58 000 personer ingick i studien, varav 7 000 utlandsfödda.

Resultaten visade att utlandsfödda i genomsnitt fick sin diagnos vid yngre ålder och hade ett lägre MMSE-värde, vilket indikerar en allvarligare demenssjukdom. Det var också lägre chans att de fick en specificerad demensdiagnos, de fick i lägre grad bromsande mediciner och använde i stället mer neuroleptika än de Sverigefödda.

Skillnaderna mellan utlandsfödda och Sverigefödda i diagnos, behandling och vård var generellt större ju lägre ursprungslandets socioekonomiska status var. Forskarna framhåller i sin diskussion att det kan finnas många orsaker till denna ojämlikhet, exempelvis kommunikationsproblem eller livsstilsfaktorer, och de föreslår att framtida forskning nu inriktas på socioekonomiska faktorer kring behandlingen av demenssjuka.