Social aktivitet ökar bland äldre

De senaste tjugo åren har det sociala livet ökat mycket i de högre åldersgrupperna.

– Vi har nya möjligheter att vara socialt aktiva idag. Vi har bättre hälsa, högre funktionsförmåga, det finns många aktivitetsutbud och tillgängligheten har också ökat, säger Erika Augustsson, som lägger fram sin doktorsavhandling vid ARC, Aging research center, Karolinska institutet, den 12 december.

Erika Augustsson disputerar den 12 december. Foto: Johanna Ahlgren

Erika Augustsson fick upp ögonen för äldres aktiva liv när hon började dansa folkdans i Skottland. Där såg hon många äldre personer vara väldigt engagerade och tänkte att det vore ett intressant område att utforska.

– Det finns en mediebild och generell uppfattning om hur ensamma äldre kan vara, men jag fick en helt annan bild. Äldre kan vara väldigt socialt engagerade och det visar även mina studier nu.

Erika Augustsson har undersökt olika generationers sociala liv över åren. De flesta är alltså ute och träffar vänner och deltar i aktiviteter, men resultaten visar att det ändå finns en relativt stor grupp – en tredjedel av alla äldre över 77 år – som inte är socialt aktiva i någon högre utsträckning.

– Det behöver inte betyda att de känner sig ensamma, alla har inte samma sociala behov.

Samtidigt visar Erika Augustssons resultat att funktionsförmåga har stor betydelse för möjligheten att vara socialt delaktig.

– Om äldre personer får problem med att gå eller röra sig, ökar också risken att bli ensam. Då minskar möjligheten att ta sig ut till de sociala sammanhangen.

Det här problemet behöver uppmärksammas och kan också åtgärdas på olika sätt, enligt Erika Augustsson. De äldre själva kan behöva samtalsstöd för att omdefiniera hur de förhåller sig till sin nya vardag när mobiliteten minskar.

– I stället för att ta sig ut, kanske de också kan bjuda hem vänner på fika eller hitta andra vägar att umgås. Och vi behöver tillgängliggöra sociala sammanhang som är meningsfulla, exempelvis diskussionsgrupper eller hobbyaktiviteter.

Även anhöriga och vänner behöver uppmärksamma personer som inte längre kan ta sig ut och försöka inkludera dem i samvaro ändå, genom att kanske oftare hälsa på.

Erika Augustsson har, i en av sina delstudier, även tittat närmare på olika sociala relationers betydelse för äldre personers välbefinnande. Det visar sig att barnen är särskilt viktiga i att ge stöd, både emotionellt och praktiskt. Det mest betydelsefulla stödet kan en partner ge, men den relationen är mer komplex när den ska kopplas till välbefinnande och livstillfredställelse.

– Det kan lätt bli mer komplicerat med den man lever med. Den relationen kan förändras i takt med ändrade omsorgsbehov om någon till exempel blir sjuk.

Vänner är också betydelsefulla och då främst för det emotionella stödet.

– Vänner är en viktig resurs och särskilt för dem som inte har barn, som kanske blir ännu fler i kommande generationer. Det kan vara svårt att be vänner om hjälp, och relationen kan vara skör. Vi behöver belysa vikten och värdet av vänskap mer.