En rad hälsoproblem kan följa på ofrivillig ensamhet, som är ett verkligt folkhälsoproblem. Det gäller inte minst för äldre personer.
– Trots att vi har mycket kunskap om de negativa effekterna så görs få systematiska insatser för att förebygga ofrivillig ensamhet hos Sveriges seniorer, säger Ingeborg Nilsson, professor i arbetsterapi vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering på Umeå universitet, i en intervju på universitetets hemsida.
Efter att ha forskat om hälsa och sociala aktiviteter tidigare, vill Ingeborg Nilsson nu testa ett brittiskt koncept, där vårdpersonal skriver ut aktiviteter på recept, exempelvis inom föreningslivet.
– Att få vara socialt aktiv och delaktig har i tidigare studier visat sig vara viktigt för att minska ensamhet och öka välmående. I vårt projekt vill vi anpassa och testa det här i ett svenskt sammanhang. Vi kallar det för social aktivitet på recept. Målet är att primärvården ska kunna ordinera social aktivitet, likväl som läkemedel eller fysisk aktivitet, förklarar Ingeborg Nilsson.
Projektet genomför hon tillsammans med hälsocentralen Husläkarna och Umeå kommun. På hälsocentralen har man erfarenhet av äldre som känner sig isolerade.
– Ju äldre man blir desto större är risken att förlora sin livskamrat och sina nära vänner. Dessutom kan sjukdomar begränsa ens rörlighet och göra att man blir mer hemmasittande. Det gör att den sociala sfären krymper, säger Husläkarnas fysioterapeut Hanna Jakobsson.
Hälsocentralens team för psykisk ohälsa har tagit fram ett verktyg för att hitta de personer som kan behöva hjälp. Sedan handlar det om att förstå vad personen behöver och är intresserad av. Aktiviteterna måste kännas meningsfulla. Det är också här kommunens verksamhet Kultur för seniorer får en viktig uppgift.
– Vår roll är att fungera som rådgivare. Utöver att vi ordnar minst två egna arrangemang per vecka så har vi ett stort nätverk och bra koll på vad som händer i Umeå och kranskommunerna. Även om vi inte kan bidra i varje enskilt fall så kan vi utbilda, påminna och inspirera vårdgivare, säger Madelene Edlund, kulturkonsulent på Umeå kommun.
Enligt Ingeborg Nilsson är planen att få med sig fler hälsocentraler från flera regioner i projektet, när modellen finjusterats. Hos Husläkarna hoppas man komma igång under hösten 2021.
Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa informella vårdare behöver mer stöd, enligt forskarna bakom studien.
Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i en ny studie, för första gången i svensk kontext.
Fallolyckor är en av de vanligaste orsakerna till skador hos äldre personer. En bättre förståelse för hur balans fungerar och hur man tränar upp den kan minska risken för fall, visar en avhandling från Luleå tekniska universitet.
Många äldre personer fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk under början av 1900-talet. Det visar en avhandling som har undersökt äldres ekonomiska utsatthet under historien och om liknande problem finns i dag.
Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.
Socialsekreterare har begränsad kunskap om äldre transpersoners erfarenheter och behov, och är oroliga över att ställa fel frågor om könsidentitet. Det visar en avhandling från Mittuniversitetet.
