Social aktivitet på recept

Ofrivillig ensamhet kan få allvarliga konsekvenser. Nu vill Umeåforskare undersöka om social aktivitet på recept kan hjälpa äldre.

En rad hälsoproblem kan följa på ofrivillig ensamhet, som är ett verkligt folkhälsoproblem. Det gäller inte minst för äldre personer.

– Trots att vi har mycket kunskap om de negativa effekterna så görs få systematiska insatser för att förebygga ofrivillig ensamhet hos Sveriges seniorer, säger Ingeborg Nilsson, professor i arbetsterapi vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering på Umeå universitet, i en intervju på universitetets hemsida.

Efter att ha forskat om hälsa och sociala aktiviteter tidigare, vill Ingeborg Nilsson nu testa ett brittiskt koncept, där vårdpersonal skriver ut aktiviteter på recept, exempelvis inom föreningslivet.

– Att få vara socialt aktiv och delaktig har i tidigare studier visat sig vara viktigt för att minska ensamhet och öka välmående. I vårt projekt vill vi anpassa och testa det här i ett svenskt sammanhang. Vi kallar det för social aktivitet på recept. Målet är att primärvården ska kunna ordinera social aktivitet, likväl som läkemedel eller fysisk aktivitet, förklarar Ingeborg Nilsson.

Projektet genomför hon tillsammans med hälsocentralen Husläkarna och Umeå kommun. På hälsocentralen har man erfarenhet av äldre som känner sig isolerade.

– Ju äldre man blir desto större är risken att förlora sin livskamrat och sina nära vänner. Dessutom kan sjukdomar begränsa ens rörlighet och göra att man blir mer hemmasittande. Det gör att den sociala sfären krymper, säger Husläkarnas fysioterapeut Hanna Jakobsson.

Hälsocentralens team för psykisk ohälsa har tagit fram ett verktyg för att hitta de personer som kan behöva hjälp. Sedan handlar det om att förstå vad personen behöver och är intresserad av. Aktiviteterna måste kännas meningsfulla. Det är också här kommunens verksamhet Kultur för seniorer får en viktig uppgift.

– Vår roll är att fungera som rådgivare. Utöver att vi ordnar minst två egna arrangemang per vecka så har vi ett stort nätverk och bra koll på vad som händer i Umeå och kranskommunerna. Även om vi inte kan bidra i varje enskilt fall så kan vi utbilda, påminna och inspirera vårdgivare, säger Madelene Edlund, kulturkonsulent på Umeå kommun.

Enligt Ingeborg Nilsson är planen att få med sig fler hälsocentraler från flera regioner i projektet, när modellen finjusterats. Hos Husläkarna hoppas man komma igång under hösten 2021.

Relaterat

Han lyfter existentiella frågor

Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära hjärtat.

Sjuksköterska besöker äldre i Brasilien

Hos äldre i Rios gränder

I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer,­ ­vård­centraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. ­Pernilla Alencar Siljehag tar med oss på en unik tur i mångmiljonstaden Rio.

Så gör forskning nytta i praktiken

Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Stiftelsen Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade Äldrecentrumdagen.

Fler nyheter

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.

Porträttbild på Susanne Iwarsson

Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland

Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel som hedersdoktor, den här gången i grannlandet Finland.

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren Mikael Larsson.