En rad hälsoproblem kan följa på ofrivillig ensamhet, som är ett verkligt folkhälsoproblem. Det gäller inte minst för äldre personer.
– Trots att vi har mycket kunskap om de negativa effekterna så görs få systematiska insatser för att förebygga ofrivillig ensamhet hos Sveriges seniorer, säger Ingeborg Nilsson, professor i arbetsterapi vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering på Umeå universitet, i en intervju på universitetets hemsida.
Efter att ha forskat om hälsa och sociala aktiviteter tidigare, vill Ingeborg Nilsson nu testa ett brittiskt koncept, där vårdpersonal skriver ut aktiviteter på recept, exempelvis inom föreningslivet.
– Att få vara socialt aktiv och delaktig har i tidigare studier visat sig vara viktigt för att minska ensamhet och öka välmående. I vårt projekt vill vi anpassa och testa det här i ett svenskt sammanhang. Vi kallar det för social aktivitet på recept. Målet är att primärvården ska kunna ordinera social aktivitet, likväl som läkemedel eller fysisk aktivitet, förklarar Ingeborg Nilsson.
Projektet genomför hon tillsammans med hälsocentralen Husläkarna och Umeå kommun. På hälsocentralen har man erfarenhet av äldre som känner sig isolerade.
– Ju äldre man blir desto större är risken att förlora sin livskamrat och sina nära vänner. Dessutom kan sjukdomar begränsa ens rörlighet och göra att man blir mer hemmasittande. Det gör att den sociala sfären krymper, säger Husläkarnas fysioterapeut Hanna Jakobsson.
Hälsocentralens team för psykisk ohälsa har tagit fram ett verktyg för att hitta de personer som kan behöva hjälp. Sedan handlar det om att förstå vad personen behöver och är intresserad av. Aktiviteterna måste kännas meningsfulla. Det är också här kommunens verksamhet Kultur för seniorer får en viktig uppgift.
– Vår roll är att fungera som rådgivare. Utöver att vi ordnar minst två egna arrangemang per vecka så har vi ett stort nätverk och bra koll på vad som händer i Umeå och kranskommunerna. Även om vi inte kan bidra i varje enskilt fall så kan vi utbilda, påminna och inspirera vårdgivare, säger Madelene Edlund, kulturkonsulent på Umeå kommun.
Enligt Ingeborg Nilsson är planen att få med sig fler hälsocentraler från flera regioner i projektet, när modellen finjusterats. Hos Husläkarna hoppas man komma igång under hösten 2021.
Aktiviteten ”Dans för Parkinson” påverkar de sjuka positivt, visar en ny studie. Dansen kan vara en av fler hälsoaktiviteter som kan komplettera den traditionella hälso- och sjukvården, enligt folkhälsoutvecklare i Jönköping, där den också har testats.
Tyngdtäcken kan vara ett effektivt alternativ för att förbättra sömn och livskvalitet hos sköra äldre. Dock är det viktigt att användningen anpassas individuellt, visar en ny doktorsavhandling.
Nu startar vi en ny serie i Äldre i Centrum-podden, där vi presenterar nya avhandlingar inom äldre- och åldrandeforskningens fält. Först ut i serien är Frida Nordeström, nydisputerad vid Lunds universitet, som har forskat om boendemiljöns betydelse för välmåendet.
När vi blir äldre försämras vår kognitiva förmåga. Men god hörsel och syn kanske är nyckeln till att bromsa försämringen. Det visar en avhandling från Örebro universitet som också undersöker äldres uppfattningar om vad ett framgångsrikt åldrande är.
Äldre i Centrums nya nummer har just kommit från tryckeriet. Vi bjuder på många spännande nyheter inom äldreforskningens område. Läs mer om tidningens innehåll nedan!
Blodförtunnande läkemedel som ges efter en blodpropp i ben eller lunga ökar initialt blödningsrisken, särskilt hos kvinnor och äldre personer. Men nu visar en studie från Göteborgs universitet att risken avtar med tiden.
