En rad hälsoproblem kan följa på ofrivillig ensamhet, som är ett verkligt folkhälsoproblem. Det gäller inte minst för äldre personer.
– Trots att vi har mycket kunskap om de negativa effekterna så görs få systematiska insatser för att förebygga ofrivillig ensamhet hos Sveriges seniorer, säger Ingeborg Nilsson, professor i arbetsterapi vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering på Umeå universitet, i en intervju på universitetets hemsida.
Efter att ha forskat om hälsa och sociala aktiviteter tidigare, vill Ingeborg Nilsson nu testa ett brittiskt koncept, där vårdpersonal skriver ut aktiviteter på recept, exempelvis inom föreningslivet.
– Att få vara socialt aktiv och delaktig har i tidigare studier visat sig vara viktigt för att minska ensamhet och öka välmående. I vårt projekt vill vi anpassa och testa det här i ett svenskt sammanhang. Vi kallar det för social aktivitet på recept. Målet är att primärvården ska kunna ordinera social aktivitet, likväl som läkemedel eller fysisk aktivitet, förklarar Ingeborg Nilsson.
Projektet genomför hon tillsammans med hälsocentralen Husläkarna och Umeå kommun. På hälsocentralen har man erfarenhet av äldre som känner sig isolerade.
– Ju äldre man blir desto större är risken att förlora sin livskamrat och sina nära vänner. Dessutom kan sjukdomar begränsa ens rörlighet och göra att man blir mer hemmasittande. Det gör att den sociala sfären krymper, säger Husläkarnas fysioterapeut Hanna Jakobsson.
Hälsocentralens team för psykisk ohälsa har tagit fram ett verktyg för att hitta de personer som kan behöva hjälp. Sedan handlar det om att förstå vad personen behöver och är intresserad av. Aktiviteterna måste kännas meningsfulla. Det är också här kommunens verksamhet Kultur för seniorer får en viktig uppgift.
– Vår roll är att fungera som rådgivare. Utöver att vi ordnar minst två egna arrangemang per vecka så har vi ett stort nätverk och bra koll på vad som händer i Umeå och kranskommunerna. Även om vi inte kan bidra i varje enskilt fall så kan vi utbilda, påminna och inspirera vårdgivare, säger Madelene Edlund, kulturkonsulent på Umeå kommun.
Enligt Ingeborg Nilsson är planen att få med sig fler hälsocentraler från flera regioner i projektet, när modellen finjusterats. Hos Husläkarna hoppas man komma igång under hösten 2021.
Ålderism kan vara ett hinder för fysisk aktivitet och socialt deltagande, och därigenom påverka vår hälsa. Forskaren Fredrik Snellman beskriver även hur äldre personer själva kan uppleva att bli sämre bemötta på grund av ålder.
Det kan finnas en lyckligare framtid framför oss, när andelen äldre i befolkningen ökar. Äldres livserfarenhet, visdom och känsla av tillfredsställelse kan påverka oss alla, skriver forskaren Pär Bjälkebring.
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd ändå ska följas.
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att personalen är avgörande för en värdig död.
Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det visar en avhandling från Jönköping university.
