Social aktivitet på recept

Ofrivillig ensamhet kan få allvarliga konsekvenser. Nu vill Umeåforskare undersöka om social aktivitet på recept kan hjälpa äldre.

En rad hälsoproblem kan följa på ofrivillig ensamhet, som är ett verkligt folkhälsoproblem. Det gäller inte minst för äldre personer.

– Trots att vi har mycket kunskap om de negativa effekterna så görs få systematiska insatser för att förebygga ofrivillig ensamhet hos Sveriges seniorer, säger Ingeborg Nilsson, professor i arbetsterapi vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering på Umeå universitet, i en intervju på universitetets hemsida.

Efter att ha forskat om hälsa och sociala aktiviteter tidigare, vill Ingeborg Nilsson nu testa ett brittiskt koncept, där vårdpersonal skriver ut aktiviteter på recept, exempelvis inom föreningslivet.

– Att få vara socialt aktiv och delaktig har i tidigare studier visat sig vara viktigt för att minska ensamhet och öka välmående. I vårt projekt vill vi anpassa och testa det här i ett svenskt sammanhang. Vi kallar det för social aktivitet på recept. Målet är att primärvården ska kunna ordinera social aktivitet, likväl som läkemedel eller fysisk aktivitet, förklarar Ingeborg Nilsson.

Projektet genomför hon tillsammans med hälsocentralen Husläkarna och Umeå kommun. På hälsocentralen har man erfarenhet av äldre som känner sig isolerade.

– Ju äldre man blir desto större är risken att förlora sin livskamrat och sina nära vänner. Dessutom kan sjukdomar begränsa ens rörlighet och göra att man blir mer hemmasittande. Det gör att den sociala sfären krymper, säger Husläkarnas fysioterapeut Hanna Jakobsson.

Hälsocentralens team för psykisk ohälsa har tagit fram ett verktyg för att hitta de personer som kan behöva hjälp. Sedan handlar det om att förstå vad personen behöver och är intresserad av. Aktiviteterna måste kännas meningsfulla. Det är också här kommunens verksamhet Kultur för seniorer får en viktig uppgift.

– Vår roll är att fungera som rådgivare. Utöver att vi ordnar minst två egna arrangemang per vecka så har vi ett stort nätverk och bra koll på vad som händer i Umeå och kranskommunerna. Även om vi inte kan bidra i varje enskilt fall så kan vi utbilda, påminna och inspirera vårdgivare, säger Madelene Edlund, kulturkonsulent på Umeå kommun.

Enligt Ingeborg Nilsson är planen att få med sig fler hälsocentraler från flera regioner i projektet, när modellen finjusterats. Hos Husläkarna hoppas man komma igång under hösten 2021.

Relaterat

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.

Fler äldre lever längre efter operation

En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter operation längre än tidigare.

Fler nyheter

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…