Socioekonomiska skillnader mellan äldre sjukvårdstagare – Äldre i centrum

Jämlikhet inom sjukvården är en grundsten inom det svenska samhället. Därför är det viktigt att undersöka om det finns några socioekonomiska skillnader mellan äldre vårdtagare, tycker doktoranden Megan Doheny vid Karolinska institutionen som har skrivit en avhandling om just detta.

I en av delstudierna undersökte hon vilka äldre personer som sökte sig till akutvården och hur ofta de gjorde det under år 2014. Där visade det sig att äldre män i åldrarna 65–79 och kvinnor 80 år eller äldre, samt som hade låg inkomst och bodde ensamma eller i särskilt boende var de som gjorde flest besök.

Däremot visar en annan delstudie att äldre personer med högre inkomst stod för merparten av kostnaderna för sjukhusvistelser under det sista året i livet. Det som framför allt driver utgifterna är att dessa äldre har högre sjuklighet och gör allt fler besök på akutmottagningar.

”Högre ålder och fler månader på särskilt boende var knutet till lägre slutenvårdskostnader”, står det i avhandlingen.

Läs avhandling i sin helhet

Avhandlingen

Megan Doheny (2021). Socio-economic differences in the healthcare utilisation of older persons in Sweden. Karolinska institutet.

Delstudier i avhandlingen

I. Megan Doheny m fl (2019). Socio-demographic differences in the frequent use of emergency department care by older persons: A population-based study in Stockholm county. Publicerad i Bmc health services research.

II. Megan Doheny m fl (2020). Impact of integrated care on trends in the rate of emergency department visits among older persons in Stockholm county: An interrupted time series analysis. Publicerad i Bmj open.

III. Megan Doheny m fl (2021). Socio-demographic differences in polypharmacy and potentially inappropriate drug use among older people with different care needs and in care settings in Stockholm, Sweden. Publicerad i Scandinavian journal of public health.

IV. Megan Doheny (2021). Socio-economic differences in inpatient care expenditure in the last year of life among older people: A population-based study in Stockholm county. Manuskript.

Ämnesord: Geriatrik, Folkhälsa

Relaterat

Ålderism (#2/26)

Ålderismen påverkar vår hälsa

Ålderism kan vara ett hinder för fysisk aktivitet och socialt deltagande, och därigenom påverka vår hälsa. Forskaren Fredrik Snellman beskriver även hur äldre personer själva kan uppleva att bli sämre bemötta på grund av ålder.

Krönikor

Äldres vishet gör världen lyckligare

Det kan finnas en lyckligare framtid framför oss, när andelen äldre i befolkningen ökar. Äldres livserfarenhet, visdom och känsla av tillfredsställelse kan påverka oss alla, skriver forskaren Pär Bjälkebring.

Tallrik med pasta, oliver, tomater och fetaost

Nyheter

Kostens betydelse inte entydig

Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd ändå ska följas.

Se mer

Fler nyheter

Nyheter

Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum

Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför det är skadligt och vad som kan göras för att motverka det.

Nyheter

Så kan jobb bli mer äldrevänliga

Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.

Äldre kvinna får besök av vårdpersonal i hemmet

Nyheter

Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet

Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att personalen är avgörande för en värdig död.

Se mer