Socioekonomiska skillnader mellan äldre sjukvårdstagare

Inkomstnivå och ålder påverkar vilken typ och hur mycket sjukvård äldre personer tar del av. Det visar en avhandling från Karolinska institutet.

Jämlikhet inom sjukvården är en grundsten inom det svenska samhället. Därför är det viktigt att undersöka om det finns några socioekonomiska skillnader mellan äldre vårdtagare, tycker doktoranden Megan Doheny vid Karolinska institutionen som har skrivit en avhandling om just detta.

I en av delstudierna undersökte hon vilka äldre personer som sökte sig till akutvården och hur ofta de gjorde det under år 2014. Där visade det sig att äldre män i åldrarna 65–79 och kvinnor 80 år eller äldre, samt som hade låg inkomst och bodde ensamma eller i särskilt boende var de som gjorde flest besök.

Däremot visar en annan delstudie att äldre personer med högre inkomst stod för merparten av kostnaderna för sjukhusvistelser under det sista året i livet. Det som framför allt driver utgifterna är att dessa äldre har högre sjuklighet och gör allt fler besök på akutmottagningar.

”Högre ålder och fler månader på särskilt boende var knutet till lägre slutenvårdskostnader”, står det i avhandlingen.

Läs avhandling i sin helhet

Avhandlingen

Megan Doheny (2021). Socio-economic differences in the healthcare utilisation of older persons in Sweden. Karolinska institutet.

Delstudier i avhandlingen

I. Megan Doheny m fl (2019). Socio-demographic differences in the frequent use of emergency department care by older persons: A population-based study in Stockholm county. Publicerad i Bmc health services research.

II. Megan Doheny m fl (2020). Impact of integrated care on trends in the rate of emergency department visits among older persons in Stockholm county: An interrupted time series analysis. Publicerad i Bmj open.

III. Megan Doheny m fl (2021). Socio-demographic differences in polypharmacy and potentially inappropriate drug use among older people with different care needs and in care settings in Stockholm, Sweden. Publicerad i Scandinavian journal of public health.

IV. Megan Doheny (2021). Socio-economic differences in inpatient care expenditure in the last year of life among older people: A population-based study in Stockholm county. Manuskript.

Relaterat

Rätt aktiviteter kan hjälpa mot ensamhet

Drygt tre av tio äldre personer uppger att de känner sig ensamma ibland eller ofta. Det finns många initiativ mot ensamhet och en ny avhandling från Malmö universitet visar att det finns satsningar som verkar fungera bättre än andra.

Lena är expert på ensamhet

I snart tjugo år har professor Lena Dahlberg forskat om äldre personers livsvillkor och ensamhet. Hon sprider sin kunskap på olika håll i landet – med hjärtat i Dalarna.

Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas

Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.

Fler nyheter

Äldre man klipper i tyg

De undersöker valet att bli jobbonär

Personer som har gått i pension, men som fortsätter att arbeta deltid, så kallade jobbonärer har blivit allt vanligare. Nu undersöker forskare vid Södertörns högskola vad som driver folk till att bli jobbonärer.

Gammalt foto av en man och två kvinnor på en klippa

Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar

Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En avhandling från Lunds universitet visar att de oftast levde en oskyddad tillvaro.

Äldre vill vara med och fatta beslut

Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro universitet.