Socioekonomiska skillnader mellan äldre sjukvårdstagare

Inkomstnivå och ålder påverkar vilken typ och hur mycket sjukvård äldre personer tar del av. Det visar en avhandling från Karolinska institutet.

Jämlikhet inom sjukvården är en grundsten inom det svenska samhället. Därför är det viktigt att undersöka om det finns några socioekonomiska skillnader mellan äldre vårdtagare, tycker doktoranden Megan Doheny vid Karolinska institutionen som har skrivit en avhandling om just detta.

I en av delstudierna undersökte hon vilka äldre personer som sökte sig till akutvården och hur ofta de gjorde det under år 2014. Där visade det sig att äldre män i åldrarna 65–79 och kvinnor 80 år eller äldre, samt som hade låg inkomst och bodde ensamma eller i särskilt boende var de som gjorde flest besök.

Däremot visar en annan delstudie att äldre personer med högre inkomst stod för merparten av kostnaderna för sjukhusvistelser under det sista året i livet. Det som framför allt driver utgifterna är att dessa äldre har högre sjuklighet och gör allt fler besök på akutmottagningar.

”Högre ålder och fler månader på särskilt boende var knutet till lägre slutenvårdskostnader”, står det i avhandlingen.

Läs avhandling i sin helhet

Avhandlingen

Megan Doheny (2021). Socio-economic differences in the healthcare utilisation of older persons in Sweden. Karolinska institutet.

Delstudier i avhandlingen

I. Megan Doheny m fl (2019). Socio-demographic differences in the frequent use of emergency department care by older persons: A population-based study in Stockholm county. Publicerad i Bmc health services research.

II. Megan Doheny m fl (2020). Impact of integrated care on trends in the rate of emergency department visits among older persons in Stockholm county: An interrupted time series analysis. Publicerad i Bmj open.

III. Megan Doheny m fl (2021). Socio-demographic differences in polypharmacy and potentially inappropriate drug use among older people with different care needs and in care settings in Stockholm, Sweden. Publicerad i Scandinavian journal of public health.

IV. Megan Doheny (2021). Socio-economic differences in inpatient care expenditure in the last year of life among older people: A population-based study in Stockholm county. Manuskript.

Relaterat

Läs nya numret av Äldre i Centrum här!

Nu finns nya numret uppladdat som e-tidning, fri för dig att läsa! Här finns senaste äldreforskningen samlad, samt flera intressanta artiklar på temat ”Döden”.

Döden på spåren – förr och nu

Döden har blivit ovanligare och kanske också osynligare med åren. Allt fler lever allt längre och bara 14 procent dör hemma. Gerdt Sundström tar med oss på en tidsresa med döden som följeslagare.

Porträttbild på Margda Waern

Att sätta ord på självmordstankar

Genom att mötas i grupp och tala om existentiella frågor kan äldre med suicidtankar hitta livsgnistan igen. Det visar preliminära resultat från ett forskningsprojekt om äldre och suicid.

Fler nyheter

Äldre man med gångstavar

Fysisk aktivitet minskar strokerisk efter hjärtinfarkt

Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Bilden är ett exempel på en målning som personalen har gjort

Personal målar möten med döden

Hur mår personalen efter att ha exponerats för en patients lidande och död? Det undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet när hemtjänstpersonal ska måla sina erfarenheter med att vaka över döende personer.

Äldre par dricker champagne vid poolen

Rika lever över tio år längre än fattiga

Trots decennier av inkomstutjämning och välfärdsreformer fortsätter hälsoklyftorna i Sverige att öka. Nu visar en svensk studie att skillnaden i förväntad livslängd mellan de med högst och lägst inkomst har tredubblats.