I ett nytt projekt vid Högskolan Kristianstad ska forskare titta närmare på hur vård- och omsorgspersonal bemöter den som drabbats av sorg. Med utgångspunkt i fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden ska de ta reda på hur personal uppmärksammar vårdtagare och anhöriga som drabbats av sorg. Ett slutmål är att skapa ett personcentrerat stöd för utbildning och som resurs för personalen, så att de kan bemöta människor i sorg på ett bättre sätt.
– Det blir ett sätt att öka och utveckla deras kompetens, så att de känner sig tryggare och verkligen vågar möta vårdtagare och anhöriga i den situation de befinner sig, säger Anne-Lie Larsson, som är nybliven doktorand i projektet.
Hon berättar att sörjande ofta får höra att sorg är något naturligt, och en del av livet. Något som kanske inte alltid fungerar som tröst.
– Sorgen kanske inte alls känns så naturlig för den som just förlorat en anhörig. Men det ligger lite i vår svenska kultur att alla helst ska vara glada och nöjda. Det jobbiga vill vi inte gärna prata vidare om.
Tillsammans med Ingela Beck och Eva-Lena Einberg kommer Anne-Lie Larsson att arbeta i projektet inom Forskningsplattformen för hälsa i samverkan vid Högskolan Kristianstad. Ann-Christin Janlöv är projektledare och den som kom med den ursprungliga idén. Hon önskar att personalen ska få större kunskap inför sina möten med personer som drabbats av sorg.
– Särskilt intressant är det att se hur sorgen hanteras bland personer som har hemtjänst. Dessa har redan begränsad hälsa och hör till en grupp som är mer sårbar än de flesta andra, säger Ann-Christine Janlöv.
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att personalen är avgörande för en värdig död.
Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar en rapport från Stockholms universitet där det också framgår att allt fler vill sluta.
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför det är skadligt och vad som kan göras för att motverka det.
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.
