God munhälsa kräver tid
Ibland försummas munvården hos äldre personer av olika skäl. Samtidigt kan nedsatt munhälsa påverka allmänhälsan, skriver Maria Snögren, som också ger tips till både personal och organisationer.
I ett nytt projekt vid Högskolan Kristianstad ska forskare titta närmare på hur vård- och omsorgspersonal bemöter den som drabbats av sorg. Med utgångspunkt i fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden ska de ta reda på hur personal uppmärksammar vårdtagare och anhöriga som drabbats av sorg. Ett slutmål är att skapa ett personcentrerat stöd för utbildning och som resurs för personalen, så att de kan bemöta människor i sorg på ett bättre sätt.
– Det blir ett sätt att öka och utveckla deras kompetens, så att de känner sig tryggare och verkligen vågar möta vårdtagare och anhöriga i den situation de befinner sig, säger Anne-Lie Larsson, som är nybliven doktorand i projektet.
Hon berättar att sörjande ofta får höra att sorg är något naturligt, och en del av livet. Något som kanske inte alltid fungerar som tröst.
– Sorgen kanske inte alls känns så naturlig för den som just förlorat en anhörig. Men det ligger lite i vår svenska kultur att alla helst ska vara glada och nöjda. Det jobbiga vill vi inte gärna prata vidare om.
Tillsammans med Ingela Beck och Eva-Lena Einberg kommer Anne-Lie Larsson att arbeta i projektet inom Forskningsplattformen för hälsa i samverkan vid Högskolan Kristianstad. Ann-Christin Janlöv är projektledare och den som kom med den ursprungliga idén. Hon önskar att personalen ska få större kunskap inför sina möten med personer som drabbats av sorg.
– Särskilt intressant är det att se hur sorgen hanteras bland personer som har hemtjänst. Dessa har redan begränsad hälsa och hör till en grupp som är mer sårbar än de flesta andra, säger Ann-Christine Janlöv.
Ibland försummas munvården hos äldre personer av olika skäl. Samtidigt kan nedsatt munhälsa påverka allmänhälsan, skriver Maria Snögren, som också ger tips till både personal och organisationer.
Begränsat med inflytande, korta möten med personalen och otydlig gräns mellan privat och gemensamt. Så kan äldre uppleva vardagen på särskilda boenden, enligt en ny studie från Linnéuniversitetet.
90-åringen Eva-Mari Köhler beskriver i dagboksform hur det är att bli »sjukt gammal« och få hjälp. Gerdt Sundström har läst en bok av en person som är van vid att formulera sig och reflektera.
Nu finns det nya nationella riktlinjer för palliativ vård. Socialstyrelsen vill verka för fler och mer jämlika insatser tidigare i sjukdomsförloppen.
Vi är mer sociala högre upp i åren än tidigare generationer. Men det sociala livet är också starkt kopplat till funktionsförmåga, visar Erika Augustsson i en ny doktorsavhandling vid Karolinska institutet.
Äldre kvinnor som klättrar, kryper och balanserar i naturen är föremålen för en studie vid Mittuniversitetet, som studerar fenomenet tantparkour och hur äldre kvinnor tar plats i samt använder utemiljöer.