Sorgen i omsorgen

Hur talar vi om sorg i vård och omsorg? Ett projekt vid Högskolan Kristianstad ska utforska hur vårdpersonal bemöter den som drabbats.

I ett nytt projekt vid Högskolan Kristianstad ska forskare titta närmare på hur vård- och omsorgspersonal bemöter den som drabbats av sorg. Med utgångspunkt i fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden ska de ta reda på hur personal uppmärksammar vårdtagare och anhöriga som drabbats av sorg. Ett slutmål är att skapa ett personcentrerat stöd för utbildning och som resurs för personalen, så att de kan bemöta människor i sorg på ett bättre sätt.

– Det blir ett sätt att öka och utveckla deras kompetens, så att de känner sig tryggare och verkligen vågar möta vårdtagare och anhöriga i den situation de befinner sig, säger Anne-Lie Larsson, som är nybliven doktorand i projektet.

Hon berättar att sörjande ofta får höra att sorg är något naturligt, och en del av livet. Något som kanske inte alltid fungerar som tröst.

– Sorgen kanske inte alls känns så naturlig för den som just förlorat en anhörig. Men det ligger lite i vår svenska kultur att alla helst ska vara glada och nöjda. Det jobbiga vill vi inte gärna prata vidare om.

Tillsammans med Ingela Beck och Eva-Lena Einberg kommer Anne-Lie Larsson att arbeta i projektet inom Forskningsplattformen för hälsa i samverkan vid Högskolan Kristianstad. Ann-Christin Janlöv är projektledare och den som kom med den ursprungliga idén. Hon önskar att personalen ska få större kunskap inför sina möten med personer som drabbats av sorg.

– Särskilt intressant är det att se hur sorgen hanteras bland personer som har hemtjänst. Dessa har redan begränsad hälsa och hör till en grupp som är mer sårbar än de flesta andra, säger Ann-Christine Janlöv.

Relaterat

Nya kostråd för äldre på gång

Livsmedelsverket uppdaterar nu kostråden för äldre och sprider information på uppdrag av regeringen. Samtidigt visar myndighetens kartläggning att stödet kring måltider försämras inom den kommunala äldreomsorgen.

Samtal påverkar äldres delaktighet i hemtjänsten

Svenska forskare har undersökt hur fyra olika kommunikationssätt kan påverka hur delaktiga äldre personer känner sig vid hemtjänstbesök.

Personal spelar spel med boende

Detta ökar personalens välbefinnande

Individuella insatser som avslappningsträning, emotionsreglering och utbildning i beteendehantering kan ha positiva effekter på äldreomsorgspersonalens mående. Det visar en forskningsöversikt som SBU har analyserat.

Fler nyheter

Porträttbild på Tor Arnison

Elbehandling effektiv mot depression bland äldre

Elbehandling är en trygg och effektiv behandling för äldre personer som lider av depression. Behandlingen ger oftast bättre resultat än hos yngre personer, visar ny forskning från Örebro universitet.

Torkad bloddroppe kan räcka för tecken på alzheimer

Ett torkat blodprov som patienten själv tar hemma, kan räcka för att upptäcka tecken på alzheimer. Den nya metoden har utvecklats av bland andra Henrik Zetterberg, Göteborgs universitet, i samarbete med utländska kollegor. 

Vårdbrister gör att sköra äldre faller mellan stolarna

Platsbrist på sjukhusen, bristande kommunikation och otillräckliga resurser i hemvården gör att sköra äldre personer ofta återkommer till sjukhus efter utskrivning. Det visar forskning från Örebro universitet.