Sorgen i omsorgen

Hur talar vi om sorg i vård och omsorg? Ett projekt vid Högskolan Kristianstad ska utforska hur vårdpersonal bemöter den som drabbats.

I ett nytt projekt vid Högskolan Kristianstad ska forskare titta närmare på hur vård- och omsorgspersonal bemöter den som drabbats av sorg. Med utgångspunkt i fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden ska de ta reda på hur personal uppmärksammar vårdtagare och anhöriga som drabbats av sorg. Ett slutmål är att skapa ett personcentrerat stöd för utbildning och som resurs för personalen, så att de kan bemöta människor i sorg på ett bättre sätt.

– Det blir ett sätt att öka och utveckla deras kompetens, så att de känner sig tryggare och verkligen vågar möta vårdtagare och anhöriga i den situation de befinner sig, säger Anne-Lie Larsson, som är nybliven doktorand i projektet.

Hon berättar att sörjande ofta får höra att sorg är något naturligt, och en del av livet. Något som kanske inte alltid fungerar som tröst.

– Sorgen kanske inte alls känns så naturlig för den som just förlorat en anhörig. Men det ligger lite i vår svenska kultur att alla helst ska vara glada och nöjda. Det jobbiga vill vi inte gärna prata vidare om.

Tillsammans med Ingela Beck och Eva-Lena Einberg kommer Anne-Lie Larsson att arbeta i projektet inom Forskningsplattformen för hälsa i samverkan vid Högskolan Kristianstad. Ann-Christin Janlöv är projektledare och den som kom med den ursprungliga idén. Hon önskar att personalen ska få större kunskap inför sina möten med personer som drabbats av sorg.

– Särskilt intressant är det att se hur sorgen hanteras bland personer som har hemtjänst. Dessa har redan begränsad hälsa och hör till en grupp som är mer sårbar än de flesta andra, säger Ann-Christine Janlöv.

Relaterat

Äldre man sitter och tittar på sin smarttelefon

55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre

Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och hemrehabilitering för äldre personer är några exempel på projekt som har fått pengar.

Medelålders man tittar in i kamera från en dörröppning

Gamlebo – en plats för äldre missbrukare

På Gamlebo får äldre med aktivt missbruk stöd av personal. Den här ­typen av boenden brottas med många utmaningar och behöver följas upp bättre, enligt forskare i Lund. De har kartlagt drygt tjugo boenden.

Inspiration i arbetet med sociala problem

Ett välkommet tillskott i bokhyllan hos alla socionomstudenter och yrkesverksamma socialarbetare. Så beskriver recensenten­ Maria Sjölund den nya boken Sociala problem efter 65.

Fler nyheter

Anhöriga som vårdar behöver stöd

Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa informella vårdare behöver mer stöd, enligt forskarna bakom studien.

Porträttbild på Dennis Fahlgren

Historisk avhandling ger insikter om äldres ekonomi i dag

Många äldre personer fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk under början av 1900-talet. Det visar en avhandling som har undersökt äldres ekonomiska utsatthet under historien och om liknande problem finns i dag.

Syskon och föräldrar till 108-åringar lever längre

Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i en ny studie, för första gången i svensk kontext.