Samtal påverkar äldres delaktighet i hemtjänsten
Svenska forskare har undersökt hur fyra olika kommunikationssätt kan påverka hur delaktiga äldre personer känner sig vid hemtjänstbesök.
I ett nytt projekt vid Högskolan Kristianstad ska forskare titta närmare på hur vård- och omsorgspersonal bemöter den som drabbats av sorg. Med utgångspunkt i fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden ska de ta reda på hur personal uppmärksammar vårdtagare och anhöriga som drabbats av sorg. Ett slutmål är att skapa ett personcentrerat stöd för utbildning och som resurs för personalen, så att de kan bemöta människor i sorg på ett bättre sätt.
– Det blir ett sätt att öka och utveckla deras kompetens, så att de känner sig tryggare och verkligen vågar möta vårdtagare och anhöriga i den situation de befinner sig, säger Anne-Lie Larsson, som är nybliven doktorand i projektet.
Hon berättar att sörjande ofta får höra att sorg är något naturligt, och en del av livet. Något som kanske inte alltid fungerar som tröst.
– Sorgen kanske inte alls känns så naturlig för den som just förlorat en anhörig. Men det ligger lite i vår svenska kultur att alla helst ska vara glada och nöjda. Det jobbiga vill vi inte gärna prata vidare om.
Tillsammans med Ingela Beck och Eva-Lena Einberg kommer Anne-Lie Larsson att arbeta i projektet inom Forskningsplattformen för hälsa i samverkan vid Högskolan Kristianstad. Ann-Christin Janlöv är projektledare och den som kom med den ursprungliga idén. Hon önskar att personalen ska få större kunskap inför sina möten med personer som drabbats av sorg.
– Särskilt intressant är det att se hur sorgen hanteras bland personer som har hemtjänst. Dessa har redan begränsad hälsa och hör till en grupp som är mer sårbar än de flesta andra, säger Ann-Christine Janlöv.
Svenska forskare har undersökt hur fyra olika kommunikationssätt kan påverka hur delaktiga äldre personer känner sig vid hemtjänstbesök.
Individuella insatser som avslappningsträning, emotionsreglering och utbildning i beteendehantering kan ha positiva effekter på äldreomsorgspersonalens mående. Det visar en forskningsöversikt som SBU har analyserat.
Britt-Inger Saveman var en av de första forskarna i Sverige som studerade våld mot äldre. I dag leder hon en grupp engagerade pensionärer som vill förbättra livsvillkoren för och stoppa våldet mot äldre personer i Umeå.
Platsbrist på sjukhusen, bristande kommunikation och otillräckliga resurser i hemvården gör att sköra äldre personer ofta återkommer till sjukhus efter utskrivning. Det visar forskning från Örebro universitet.
Många personer med demens upplever även problem med den psykiska hälsan, till exempel är depression vanligt. Nu har forskare vid Uppsala universitet utvecklat och anpassat ett stödprogram med målet att hjälpa dessa personer i sin vardag.
Små förändringar i fysisk aktivitet ger bättre folkhälsa. Nu visar en bred studie att ökad rörelse kan förebygga dödsfall i en befolkningsgrupp.