Foto: Unsplash

Språktest vid demens och afasi behöver förbättras

I dagsläget finns det få studier som jämför språk och kommunikation vid afasi och demens, två sjukdomar där vissa symptom liknar varandra. Nu visar en avhandling att språktesten som används vid bedömning brister i en del aspekter.

Personer som drabbas av demenssjukdom får ofta problem med språk och kommunikation där symptomen liknas vid de som uppstår vid afasi. Dessutom brukar personer med afasi få kognitiva svårigheter. Trots dessa gemensamma nämnare finns det i dag lite forskning om språk och kommunikation vid demens och afasi. 

Karin Myrberg har i sin avhandling undersökt just detta, men framför allt fokuserat på hur olika logopediska språktester används vid diagnoserna. I dag baseras logopediska bedömningar främst på formella test, trots att både forskare och verksamma logopeder är överens om att det är viktigt att även utgå från mer vardaglig kommunikation. 

Hennes resultat pekar på att de språktest som används för att mäta språk eller kognition inte tar hänsyn till att det är svårt att separera dessa förmågor. 

“Inom logopedisk praktik är det nödvändigt att betrakta språk och kognition som samvarierande förmågor”, står det i avhandlingens sammanfattning. 

I en av studierna visade det sig också att bemötandet som personer med demens fick av logopederna skiljde sig från det personer med afasi fick. Logopederna intog mer passiva roller när det gällde att lösa problem i vardagen. 

Karin Myrberg drar slutsatsen att bland annat lindrigare språkproblem hos personerna med demens, avsaknad av en gemensam grund i samtalen och logopedernas förutfattade meningar om de olika tillstånden kan vara orsaker till skillnaderna i bemötande. 

Slutligen betonar hon att det är viktigt att logopeder är mindre diagnosinriktade i sitt arbete och att informella bedömningar samt interventioner riktas på vardaglig kommunikation.

Läs avhandlingen i sin helhet

Avhandlingen

Karin Myrberg (2022). Interaction and language assessment in aphasia and dementia: A comparative perspective. Linköpings universitet. 

Delstudier 

I. Karin Myrberg, Lars-Christer Hydén & Christina Samuelsson (2018). Different approaches in aphasia assessments: a comparison between test and everyday conversations. Publicerad i Aphasiology

II. Karin Myrberg, Christina Samuelsson & Lars-Christer Hydén (2019). Interaction and language test performance involving persons with dementia: A comparison between test conversation and informal conversation. Publicerad i Journal of interactional research in communication disorders. 

III. Karin Myrberg, Lars-Christer Hydén & Christina Samuelsson (2020). The mini-mental state examination (MMSE) from a language perspective: an analysis of test interaction. Publicerad i Clinical linguistics & phonetics.

IV. Karin Myrberg, Lars-Christer Hydén & Christina Samuelsson (2021). Instances of trouble in aphasia and dementia: an analysis of trouble domain and interactional consequences. Publicerad i Aphasiology.

Relaterat

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…

Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige

En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat…

Fler nyheter

Porträttbild på Susanne Iwarsson

Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland

Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…

Porträttbild på Sara Wittberg

Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik

Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör…

Så gör forskning nytta i praktiken

Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Stiftelsen Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade…