Foto: Unsplash

Språktest vid demens och afasi behöver förbättras

I dagsläget finns det få studier som jämför språk och kommunikation vid afasi och demens, två sjukdomar där vissa symptom liknar varandra. Nu visar en avhandling att språktesten som används vid bedömning brister i en del aspekter.

Personer som drabbas av demenssjukdom får ofta problem med språk och kommunikation där symptomen liknas vid de som uppstår vid afasi. Dessutom brukar personer med afasi få kognitiva svårigheter. Trots dessa gemensamma nämnare finns det i dag lite forskning om språk och kommunikation vid demens och afasi. 

Karin Myrberg har i sin avhandling undersökt just detta, men framför allt fokuserat på hur olika logopediska språktester används vid diagnoserna. I dag baseras logopediska bedömningar främst på formella test, trots att både forskare och verksamma logopeder är överens om att det är viktigt att även utgå från mer vardaglig kommunikation. 

Hennes resultat pekar på att de språktest som används för att mäta språk eller kognition inte tar hänsyn till att det är svårt att separera dessa förmågor. 

“Inom logopedisk praktik är det nödvändigt att betrakta språk och kognition som samvarierande förmågor”, står det i avhandlingens sammanfattning. 

I en av studierna visade det sig också att bemötandet som personer med demens fick av logopederna skiljde sig från det personer med afasi fick. Logopederna intog mer passiva roller när det gällde att lösa problem i vardagen. 

Karin Myrberg drar slutsatsen att bland annat lindrigare språkproblem hos personerna med demens, avsaknad av en gemensam grund i samtalen och logopedernas förutfattade meningar om de olika tillstånden kan vara orsaker till skillnaderna i bemötande. 

Slutligen betonar hon att det är viktigt att logopeder är mindre diagnosinriktade i sitt arbete och att informella bedömningar samt interventioner riktas på vardaglig kommunikation.

Läs avhandlingen i sin helhet

Avhandlingen

Karin Myrberg (2022). Interaction and language assessment in aphasia and dementia: A comparative perspective. Linköpings universitet. 

Delstudier 

I. Karin Myrberg, Lars-Christer Hydén & Christina Samuelsson (2018). Different approaches in aphasia assessments: a comparison between test and everyday conversations. Publicerad i Aphasiology

II. Karin Myrberg, Christina Samuelsson & Lars-Christer Hydén (2019). Interaction and language test performance involving persons with dementia: A comparison between test conversation and informal conversation. Publicerad i Journal of interactional research in communication disorders. 

III. Karin Myrberg, Lars-Christer Hydén & Christina Samuelsson (2020). The mini-mental state examination (MMSE) from a language perspective: an analysis of test interaction. Publicerad i Clinical linguistics & phonetics.

IV. Karin Myrberg, Lars-Christer Hydén & Christina Samuelsson (2021). Instances of trouble in aphasia and dementia: an analysis of trouble domain and interactional consequences. Publicerad i Aphasiology.

Relaterat

En sköterska mäter blodtrycket på en äldre man.

Risken för demens kan öka med blodtrycket

Det finns många skäl att behandla högt blodtryck. Enligt en nypublicerad studie kan det även ger en ökad risk för demenssjukdom.

Samlevnad och hjärnhälsa

Att leva tillsammans med andra skyddar oss mot både kognitiva och andra sjukdomar. Att förlora en nära och viktig relation ökar samtidigt risken…

Forskare utvecklar nya verktyg för tidig alzheimerdiagnostisering

Diagnostisering av Alzheimers sjukdom sker ofta väldigt sent i sjukdomsförloppet. Nu vill ett internationellt projekt med bland annat svenska forskare ändra på det…

Fler nyheter

Fortfarande är det långt fler kvinnor än män som blir 100 år och äldre. Foto: Mostphotos

Hundraåringarna blir allt fler

Allt fler fyller hundra år, visar statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). Det är fortfarande betydligt fler kvinnor än män som uppnår den höga…

Kvinna i arbetskläder kör runt en äldre person i rullstol

Närhet till personal lockar äldre att flytta till boende

Trots att äldre personer i Sverige förväntas bo hemma så länge som möjligt, väljer många att ansöka om att flytta till ett särskilt…

Skärmdump från forskarnas hemsida med ett formulär, där man kan skriva in sin ålder och klicka i vilka riskfaktorer man har.

Ny enkel metod räknar ut risken för höftfraktur

Med en ny beräkningsmodell kan forskarna med hög precision räkna ut hur stor risk en person har för att få en höftfraktur. Bäst…