Foto: Unsplash

Språktest vid demens och afasi behöver förbättras

I dagsläget finns det få studier som jämför språk och kommunikation vid afasi och demens, två sjukdomar där vissa symptom liknar varandra. Nu visar en avhandling att språktesten som används vid bedömning brister i en del aspekter.

Personer som drabbas av demenssjukdom får ofta problem med språk och kommunikation där symptomen liknas vid de som uppstår vid afasi. Dessutom brukar personer med afasi få kognitiva svårigheter. Trots dessa gemensamma nämnare finns det i dag lite forskning om språk och kommunikation vid demens och afasi. 

Karin Myrberg har i sin avhandling undersökt just detta, men framför allt fokuserat på hur olika logopediska språktester används vid diagnoserna. I dag baseras logopediska bedömningar främst på formella test, trots att både forskare och verksamma logopeder är överens om att det är viktigt att även utgå från mer vardaglig kommunikation. 

Hennes resultat pekar på att de språktest som används för att mäta språk eller kognition inte tar hänsyn till att det är svårt att separera dessa förmågor. 

“Inom logopedisk praktik är det nödvändigt att betrakta språk och kognition som samvarierande förmågor”, står det i avhandlingens sammanfattning. 

I en av studierna visade det sig också att bemötandet som personer med demens fick av logopederna skiljde sig från det personer med afasi fick. Logopederna intog mer passiva roller när det gällde att lösa problem i vardagen. 

Karin Myrberg drar slutsatsen att bland annat lindrigare språkproblem hos personerna med demens, avsaknad av en gemensam grund i samtalen och logopedernas förutfattade meningar om de olika tillstånden kan vara orsaker till skillnaderna i bemötande. 

Slutligen betonar hon att det är viktigt att logopeder är mindre diagnosinriktade i sitt arbete och att informella bedömningar samt interventioner riktas på vardaglig kommunikation.

Läs avhandlingen i sin helhet

Avhandlingen

Karin Myrberg (2022). Interaction and language assessment in aphasia and dementia: A comparative perspective. Linköpings universitet. 

Delstudier 

I. Karin Myrberg, Lars-Christer Hydén & Christina Samuelsson (2018). Different approaches in aphasia assessments: a comparison between test and everyday conversations. Publicerad i Aphasiology

II. Karin Myrberg, Christina Samuelsson & Lars-Christer Hydén (2019). Interaction and language test performance involving persons with dementia: A comparison between test conversation and informal conversation. Publicerad i Journal of interactional research in communication disorders. 

III. Karin Myrberg, Lars-Christer Hydén & Christina Samuelsson (2020). The mini-mental state examination (MMSE) from a language perspective: an analysis of test interaction. Publicerad i Clinical linguistics & phonetics.

IV. Karin Myrberg, Lars-Christer Hydén & Christina Samuelsson (2021). Instances of trouble in aphasia and dementia: an analysis of trouble domain and interactional consequences. Publicerad i Aphasiology.

Relaterat

Kollage med silhuetter på huvuden

Ny prognos: Så många får demens

Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på…

Äldre kvinnor håller i stolar och tränar balansen

Bättre förståelse för balans minskar fallrisken

Fallolyckor är en av de vanligaste orsakerna till skador hos äldre personer. En bättre förståelse för hur balans fungerar och hur man tränar…

Polis i uniform som står framför polisskylt

Studie kartlägger personer med demens som försvinner

En studie från polisregion Öst visar att det finns fem faktorer som ökar risken för att personer med demens ska skadas när de…

Fler nyheter

Kvinna håller i en transflagga

Osäkerhet i mötet med äldre transpersoner

Socialsekreterare har begränsad kunskap om äldre transpersoners erfarenheter och behov, och är oroliga över att ställa fel frågor om könsidentitet. Det visar en…

Äldre man sitter och tittar på sin smarttelefon

55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre

Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och…

Äldre man sitter på sängen och håller om sin nacke

Mening med livet viktigt för äldre med smärta

Känsla av meningsfullhet är centralt för livskvaliteten bland äldre personer med smärta. Det visar en studie från Örebro universitet.