Foto: Unsplash

Språktest vid demens och afasi behöver förbättras

I dagsläget finns det få studier som jämför språk och kommunikation vid afasi och demens, två sjukdomar där vissa symptom liknar varandra. Nu visar en avhandling att språktesten som används vid bedömning brister i en del aspekter.

Personer som drabbas av demenssjukdom får ofta problem med språk och kommunikation där symptomen liknas vid de som uppstår vid afasi. Dessutom brukar personer med afasi få kognitiva svårigheter. Trots dessa gemensamma nämnare finns det i dag lite forskning om språk och kommunikation vid demens och afasi. 

Karin Myrberg har i sin avhandling undersökt just detta, men framför allt fokuserat på hur olika logopediska språktester används vid diagnoserna. I dag baseras logopediska bedömningar främst på formella test, trots att både forskare och verksamma logopeder är överens om att det är viktigt att även utgå från mer vardaglig kommunikation. 

Hennes resultat pekar på att de språktest som används för att mäta språk eller kognition inte tar hänsyn till att det är svårt att separera dessa förmågor. 

“Inom logopedisk praktik är det nödvändigt att betrakta språk och kognition som samvarierande förmågor”, står det i avhandlingens sammanfattning. 

I en av studierna visade det sig också att bemötandet som personer med demens fick av logopederna skiljde sig från det personer med afasi fick. Logopederna intog mer passiva roller när det gällde att lösa problem i vardagen. 

Karin Myrberg drar slutsatsen att bland annat lindrigare språkproblem hos personerna med demens, avsaknad av en gemensam grund i samtalen och logopedernas förutfattade meningar om de olika tillstånden kan vara orsaker till skillnaderna i bemötande. 

Slutligen betonar hon att det är viktigt att logopeder är mindre diagnosinriktade i sitt arbete och att informella bedömningar samt interventioner riktas på vardaglig kommunikation.

Läs avhandlingen i sin helhet

Avhandlingen

Karin Myrberg (2022). Interaction and language assessment in aphasia and dementia: A comparative perspective. Linköpings universitet. 

Delstudier 

I. Karin Myrberg, Lars-Christer Hydén & Christina Samuelsson (2018). Different approaches in aphasia assessments: a comparison between test and everyday conversations. Publicerad i Aphasiology

II. Karin Myrberg, Christina Samuelsson & Lars-Christer Hydén (2019). Interaction and language test performance involving persons with dementia: A comparison between test conversation and informal conversation. Publicerad i Journal of interactional research in communication disorders. 

III. Karin Myrberg, Lars-Christer Hydén & Christina Samuelsson (2020). The mini-mental state examination (MMSE) from a language perspective: an analysis of test interaction. Publicerad i Clinical linguistics & phonetics.

IV. Karin Myrberg, Lars-Christer Hydén & Christina Samuelsson (2021). Instances of trouble in aphasia and dementia: an analysis of trouble domain and interactional consequences. Publicerad i Aphasiology.

Relaterat

Nya kostråd för äldre på gång

Livsmedelsverket uppdaterar nu kostråden för äldre och sprider information på uppdrag av regeringen. Samtidigt visar myndighetens kartläggning att stödet kring måltider försämras inom…

Porträttbild på Frida Svedin

Så kan personer med demens hantera psykisk ohälsa bättre

Många personer med demens upplever även problem med den psykiska hälsan, till exempel är depression vanligt. Nu har forskare vid Uppsala universitet utvecklat…

Fet ost och grädde kopplas till lägre demensrisk

Att äta fet ost och grädde kan ha samband med bättre hjärnhälsa och mindre risk för demens. Det visar en bred befolkningsstudie från…

Fler nyheter

Samtal påverkar äldres delaktighet i hemtjänsten

Svenska forskare har undersökt hur fyra olika kommunikationssätt kan påverka hur delaktiga äldre personer känner sig vid hemtjänstbesök.

Vårdbrister gör att sköra äldre faller mellan stolarna

Platsbrist på sjukhusen, bristande kommunikation och otillräckliga resurser i hemvården gör att sköra äldre personer ofta återkommer till sjukhus efter utskrivning. Det visar…

Lite mer aktivitet ger färre dödsfall

Små förändringar i fysisk aktivitet ger bättre folkhälsa. Nu visar en bred studie att ökad rörelse kan förebygga dödsfall i en befolkningsgrupp.