Foto: Unsplash

Språktest vid demens och afasi behöver förbättras

I dagsläget finns det få studier som jämför språk och kommunikation vid afasi och demens, två sjukdomar där vissa symptom liknar varandra. Nu visar en avhandling att språktesten som används vid bedömning brister i en del aspekter.

Personer som drabbas av demenssjukdom får ofta problem med språk och kommunikation där symptomen liknas vid de som uppstår vid afasi. Dessutom brukar personer med afasi få kognitiva svårigheter. Trots dessa gemensamma nämnare finns det i dag lite forskning om språk och kommunikation vid demens och afasi. 

Karin Myrberg har i sin avhandling undersökt just detta, men framför allt fokuserat på hur olika logopediska språktester används vid diagnoserna. I dag baseras logopediska bedömningar främst på formella test, trots att både forskare och verksamma logopeder är överens om att det är viktigt att även utgå från mer vardaglig kommunikation. 

Hennes resultat pekar på att de språktest som används för att mäta språk eller kognition inte tar hänsyn till att det är svårt att separera dessa förmågor. 

“Inom logopedisk praktik är det nödvändigt att betrakta språk och kognition som samvarierande förmågor”, står det i avhandlingens sammanfattning. 

I en av studierna visade det sig också att bemötandet som personer med demens fick av logopederna skiljde sig från det personer med afasi fick. Logopederna intog mer passiva roller när det gällde att lösa problem i vardagen. 

Karin Myrberg drar slutsatsen att bland annat lindrigare språkproblem hos personerna med demens, avsaknad av en gemensam grund i samtalen och logopedernas förutfattade meningar om de olika tillstånden kan vara orsaker till skillnaderna i bemötande. 

Slutligen betonar hon att det är viktigt att logopeder är mindre diagnosinriktade i sitt arbete och att informella bedömningar samt interventioner riktas på vardaglig kommunikation.

Läs avhandlingen i sin helhet

Avhandlingen

Karin Myrberg (2022). Interaction and language assessment in aphasia and dementia: A comparative perspective. Linköpings universitet. 

Delstudier 

I. Karin Myrberg, Lars-Christer Hydén & Christina Samuelsson (2018). Different approaches in aphasia assessments: a comparison between test and everyday conversations. Publicerad i Aphasiology

II. Karin Myrberg, Christina Samuelsson & Lars-Christer Hydén (2019). Interaction and language test performance involving persons with dementia: A comparison between test conversation and informal conversation. Publicerad i Journal of interactional research in communication disorders. 

III. Karin Myrberg, Lars-Christer Hydén & Christina Samuelsson (2020). The mini-mental state examination (MMSE) from a language perspective: an analysis of test interaction. Publicerad i Clinical linguistics & phonetics.

IV. Karin Myrberg, Lars-Christer Hydén & Christina Samuelsson (2021). Instances of trouble in aphasia and dementia: an analysis of trouble domain and interactional consequences. Publicerad i Aphasiology.

Relaterat

Äldre par sitter i soffa där kvinnan är ledsen, men inte mannen

Så kan demens påverka empatiförmågan

Patienter med frontallobsdemens saknar ofta förmågan till att känna empati. En ny studie visar att dessa patienter inte har samma aktivitet i hjärnan…

Studie undersöker rörelseförmågans koppling till demens

Att tidigt upptäcka personer med ökad risk för kognitiv försämring är avgörande för att kunna ge stöd och behandling i tid. En ny…

Äldre par cyklar genom skog

Lägre demensrisk med bra kondition

Människor med förhöjd demensrisk kan minska den med upp till en tredjedel genom att förbättra konditionen. Bättre kondition är också kopplat till bättre…

Fler nyheter

En man sitter i soffan och mäter sitt blodtryck.

Fler och fler använder egenvårdsintyget

En ny studie från Stockholm konstaterar att antalet egenvårdsintyg har ökat med 600 procent mellan 2015 och 2022 i länet. Men samverkan mellan…

Äldre kvinna sitter och äter mat ensam

Kommuner tar ut matavgifter – trots maxtaxan

Det är stora skillnader mellan vad som ingår i kommunernas äldreomsorg. Ungefär fyra av tio kommuner tar ut en avgift för matdistribution, trots…

Tidig hembaserad palliativ vård ger bättre livskvalitet

Palliativ vård som inleds redan när en person diagnostiserats med en dödlig sjukdom kan få en avgörande roll för att förbättra patientens livskvalitet.…