Stockholm har granskat dödsfallen på särskilt boende

Vården för äldre på särskilt boende i Region Stockholm har fått kritik. Nu har regionen publicerat en egen granskning av dödsfallen under coronapandemins första våg.

Covid-19 slog hårt mot Stockholm i allmänhet och särskilda boenden i synnerhet, under våren 2020. Nu har Region Stockholm redovisat två granskningar av dödsfallen vid de särskilda boendena i regionen under pandemins första våg, mars till augusti.

Regionen konstaterar att de som avlidit i covid-19 hade en medelålder på 86 år, i högre grad var män och i högre grad hade en demensdiagnos. Störst överdödlighet hade Stockholm i april och maj, medan augusti uppvisade en underdödlighet jämfört med 2016-2019. I 17 procent av dödsfallen på särskilt boende var covid-19 den huvudsakliga dödsorsaken, medan det i 75 procent av fallen bedöms att infektionen bidragit till att patienten avlidit, i kombination med hög ålder, skörhet och multisjuklighet. I åtta procent av fallen var det annan sjukdom som orsakade dödsfallet.

Region Stockholm har fått kritik av Inspektionen för vård och omsorg, IVO, för hanteringen av äldre på särskilt boende under pandemin. Bland annat framhöll man att vård och behandling inte utgått från den enskildes behov, att närstående inte fått vara delaktiga och att vård i livets slutskede inte följt regelverket.

I sin granskning tillbakavisar regionen en del av kritiken och skriver bland annat att ”det framgår också att de medicinska insatserna följer i stort medicinsk praxis och baseras på bedömningar utifrån individens medicinska tillstånd”. Men man framhåller också att det finns det finns brister i journalföringen och att journalerna uppvisar mycket varierande kvalitet.

– Vården vid särskilda boenden för äldre har varit omdiskuterade och nu finns en bredare analys och underlag för åtgärder. Det är glädjande att se i vilken fart vården har lärt sig om sjukdomen och att behandla de här äldre patienterna allt bättre och att sannolikheten att överleva har ökat månad för månad, säger chefläkare Johan Bratt i en nyhet från Region Stockholm.

Relaterat

Bostadsområde var inte avgörande för dödligheten i covid

Under coronapandemin kunde man se en högre dödlighet i socioekonomiskt svaga områden. En ny studie ifrågasätter nu om det verkligen är ett mönster som hade med covid-19 att göra.

Covid-19 ökade risken för hjärt-kärlsjukdom

En ny avhandling från Umeå universitet visar att covidsjuka har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom så länge som sex månader efter infektionen.

Så anpassade sig Europas äldre till pandemin

En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var liknande i olika länder och att ålder och kön, snarare än utbildningsnivå, spelade störst roll.

Fler nyheter

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.