Stockholm har granskat dödsfallen på särskilt boende

Vården för äldre på särskilt boende i Region Stockholm har fått kritik. Nu har regionen publicerat en egen granskning av dödsfallen under coronapandemins första våg.

Covid-19 slog hårt mot Stockholm i allmänhet och särskilda boenden i synnerhet, under våren 2020. Nu har Region Stockholm redovisat två granskningar av dödsfallen vid de särskilda boendena i regionen under pandemins första våg, mars till augusti.

Regionen konstaterar att de som avlidit i covid-19 hade en medelålder på 86 år, i högre grad var män och i högre grad hade en demensdiagnos. Störst överdödlighet hade Stockholm i april och maj, medan augusti uppvisade en underdödlighet jämfört med 2016-2019. I 17 procent av dödsfallen på särskilt boende var covid-19 den huvudsakliga dödsorsaken, medan det i 75 procent av fallen bedöms att infektionen bidragit till att patienten avlidit, i kombination med hög ålder, skörhet och multisjuklighet. I åtta procent av fallen var det annan sjukdom som orsakade dödsfallet.

Region Stockholm har fått kritik av Inspektionen för vård och omsorg, IVO, för hanteringen av äldre på särskilt boende under pandemin. Bland annat framhöll man att vård och behandling inte utgått från den enskildes behov, att närstående inte fått vara delaktiga och att vård i livets slutskede inte följt regelverket.

I sin granskning tillbakavisar regionen en del av kritiken och skriver bland annat att ”det framgår också att de medicinska insatserna följer i stort medicinsk praxis och baseras på bedömningar utifrån individens medicinska tillstånd”. Men man framhåller också att det finns det finns brister i journalföringen och att journalerna uppvisar mycket varierande kvalitet.

– Vården vid särskilda boenden för äldre har varit omdiskuterade och nu finns en bredare analys och underlag för åtgärder. Det är glädjande att se i vilken fart vården har lärt sig om sjukdomen och att behandla de här äldre patienterna allt bättre och att sannolikheten att överleva har ökat månad för månad, säger chefläkare Johan Bratt i en nyhet från Region Stockholm.

Relaterat

Så anpassade sig Europas äldre till pandemin

En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var liknande i olika länder och att ålder och kön, snarare än utbildningsnivå, spelade störst roll.

Personalen maktlös under pandemin

Chock, sorg och maktlöshet samt en ständig oro för att själv bli smittad präglade den första tiden våren 2020 vittnar personalen om på fyra äldreboenden. Det berättar författarna bakom Studieförbundet näringsliv och samhälles (SNS) i en ny rapport.

De stod mitt i en flod av information

Under coronapandemin jobbade vårdpersonalen på som vanligt, men ändå var allt annorlunda. Sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och undersköterskor berättar om hur deras arbetsvardag påverkades in i minsta detalj när det forsade in nya regler och idéer.

Fler nyheter

Fysisk aktivitet kanske inte riktigt så effektivt som vi tror

Studier visar att fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att undvika tidig död. Men nu visar en ny avhandling från Umeå universitet att forskningen kanske överdriver de goda effekterna.

Musikterapi som helare vid smärta

Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på i en ny studie med hjälp av den så kallade FMT-metoden.

Gångsvårigheter kopplas till sämre kognition

Personer med neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har mer varierad gångstil än de som är friska. Det visar resultat i Magnus Lindh-Rengifos avhandling som lagts fram vid Lunds universitet.