Stockholm har granskat dödsfallen på särskilt boende

Vården för äldre på särskilt boende i Region Stockholm har fått kritik. Nu har regionen publicerat en egen granskning av dödsfallen under coronapandemins första våg.

Covid-19 slog hårt mot Stockholm i allmänhet och särskilda boenden i synnerhet, under våren 2020. Nu har Region Stockholm redovisat två granskningar av dödsfallen vid de särskilda boendena i regionen under pandemins första våg, mars till augusti.

Regionen konstaterar att de som avlidit i covid-19 hade en medelålder på 86 år, i högre grad var män och i högre grad hade en demensdiagnos. Störst överdödlighet hade Stockholm i april och maj, medan augusti uppvisade en underdödlighet jämfört med 2016-2019. I 17 procent av dödsfallen på särskilt boende var covid-19 den huvudsakliga dödsorsaken, medan det i 75 procent av fallen bedöms att infektionen bidragit till att patienten avlidit, i kombination med hög ålder, skörhet och multisjuklighet. I åtta procent av fallen var det annan sjukdom som orsakade dödsfallet.

Region Stockholm har fått kritik av Inspektionen för vård och omsorg, IVO, för hanteringen av äldre på särskilt boende under pandemin. Bland annat framhöll man att vård och behandling inte utgått från den enskildes behov, att närstående inte fått vara delaktiga och att vård i livets slutskede inte följt regelverket.

I sin granskning tillbakavisar regionen en del av kritiken och skriver bland annat att ”det framgår också att de medicinska insatserna följer i stort medicinsk praxis och baseras på bedömningar utifrån individens medicinska tillstånd”. Men man framhåller också att det finns det finns brister i journalföringen och att journalerna uppvisar mycket varierande kvalitet.

– Vården vid särskilda boenden för äldre har varit omdiskuterade och nu finns en bredare analys och underlag för åtgärder. Det är glädjande att se i vilken fart vården har lärt sig om sjukdomen och att behandla de här äldre patienterna allt bättre och att sannolikheten att överleva har ökat månad för månad, säger chefläkare Johan Bratt i en nyhet från Region Stockholm.

Relaterat

Bostadsområde var inte avgörande för dödligheten i covid

Under coronapandemin kunde man se en högre dödlighet i socioekonomiskt svaga områden. En ny studie ifrågasätter nu om det verkligen är ett mönster som hade med covid-19 att göra.

Covid-19 ökade risken för hjärt-kärlsjukdom

En ny avhandling från Umeå universitet visar att covidsjuka har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom så länge som sex månader efter infektionen.

Så anpassade sig Europas äldre till pandemin

En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var liknande i olika länder och att ålder och kön, snarare än utbildningsnivå, spelade störst roll.

Fler nyheter

Goda råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv svikt och demenssjukdomar när kostnaderna förväntas öka alltmer.

Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en digital utbildning ökar vårdpersonalens kunskap om äldres munhälsa – men det viktigaste är att personalen får lära…

Äldre man håller händerna på sin fru.

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.