Lisa B Thorell, Taina Lehtonen och Lotta Borg Skoglund (2022). Åren går, ADHD består – äldre får sällan diagnos och behandling. Läkartidningen.
Stora kunskapsluckor om äldre med adhd
Stödet för vuxna med adhd blir allt bättre, inte minst när det gäller utredning och diagnos. Forskningen går också framåt, men det finns fortfarande få studier på personer i åldern över 50 år. I en artikel i Läkartidningen har forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet nu gjort en sammanställning av litteraturen om adhd hos äldre vuxna, med fokus på hur vanligt det är, samsjuklighet och funktionsnivå i vardagen, underliggande neuropsykologiska brister, diagnosticering och behandling.
Uppskattningarna av antalet personer över 50 år med adhd varierar stort, något som beror på hur man mäter. De studier som mäter symptom hos befolkningen gör en uppskattning på drygt två procent, medan antalet med diagnos bara är 0,2 procent. Andra studier visar att äldre personer med adhd oftare lider av ensamhet och oftare skiljer sig från sin partner. Fler säger sig också ha lägre självkänsla och livskvalitet, samtidigt som fler lider av hjärt-kärlsjukdom och kronisk lungsjukdom. Det finns också samsjuklighet med exempelvis ångest och depression.
Det saknas i stort studier på äldre vuxna med adhd och funktioner som arbetsminne, impulskontroll, kognitiv flexibilitet, planeringsförmåga och emotionsreglering. En svensk studie har sett att personer över 60 år med adhd skiljer sig från andra i samma ålder när det gäller arbetsminne, impulskontroll och kognitiv flexibilitet. De hade dock bättre värden för impulskontroll och kognitiv flexibilitet än yngre personer med samma diagnos.
Det finns stora problem att ställa diagnos, på grund av kriterier i diagnossystemet DSM-5, som rör symptom i barndomen. Dessutom sammanfaller många av de kognitiva svårigheterna med tecken på demenssjukdom, vilket gör det extra viktigt att ta in personens sjukdomshistoria i en utredning. Viss samsjuklighet är också liknande, exempelvis depression, ångest och sömnsvårigheter.
Ännu ett område med få studier är behandling av adhd hos äldre vuxna. I översiktsartikel rekommenderar kunskap om diagnosen, läkemedel, stödgrupper och kognitiv beteendeterapi, vilket är samma rekommendation som för yngre personer. Några fallstudier tyder på att centralstimulerande läkemedel har god effekt även på äldre personer. Det saknas dock dosangivelser och kartläggningar av biverkningar för äldre.
Författarna sammanfattar sin artikel med att konstatera att man oftast lever med adhd hela livet. Mycket få av alla äldre med adhd har fått en diagnos, vilket skapar problem för dem själva, inte minst om de behöver göra en demensutredning. Författarna poängterar också att många äldre personer som levt sitt liv med adhd har anpassat sina liv efter sina styrkor och svagheter, vilket kan göra diagnosen lättare att hantera högre upp i åldrarna.
Relaterat
![Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.](https://aldreicentrum.se/wp-content/uploads/2024/07/mp54547052-upset-older-woman-sit-on-sofa-looking-out-window-652x550.jpg)
Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
![Porträttbild på Merita Neziraj.](https://aldreicentrum.se/wp-content/uploads/2024/07/merita_neziraj_foto_malmo_universitet-652x433.jpg)
Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.
![](https://aldreicentrum.se/wp-content/uploads/2024/06/elderly-woman-and-her-adult-daughter-from-the-window-foto-Berkut-Mostphotos-652x550.jpg)
Fler äldre lever längre efter operation
En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter operation längre än tidigare.
Fler nyheter
![Detalj ur omslaget till SBU:s rapport](https://aldreicentrum.se/wp-content/uploads/2020/09/SBU-bild-652x550.jpg)
Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.
![](https://aldreicentrum.se/wp-content/uploads/2024/06/mp25046804-senior-researcher-using-a-magnifier-652x550.jpg)
Att ge äldre personer plats i forskningen
Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.
Ett ansvar som aldrig vilar!
–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…