Socialstyrelsen (2021). Öppna jämförelser 2020 – Vård och omsorg om äldre.
Stora skillnader i kommunernas äldreomsorgsarbete
En ny rapport visar att det finns stora skillnader i hur kommuner arbetar för att förebygga undernäring, trycksår, fallskador och nedsatt munhälsa hos äldre personer. Dessutom möter personer med hemtjänst fortfarande många olika i personalen.
För elfte året i rad publicera Socialstyrelsen en jämförelse av kommunernas vård och omsorg till personer från 65 år och uppåt.
Resultaten visar att det är stora skillnader mellan kommunerna i hur de arbetar med att förebygga att äldre drabbas av nedsatt munhälsa, undernäring, fallskador och trycksår. Vissa personer som bor i ordinärt boende har i några av kommunerna fått förebyggande åtgärder om de bedöms att vara i riskzonen. I andra kommuner har ingen fått det.
– Undernäring, fallskador, trycksår och ohälsa i munnen är risker som påverkar välmåendet och livskvaliteten mycket. De hänger ihop med varandra, exempelvis leder för lite näring till att risken att falla ökar. För att säkerställa att en åtgärd gör skillnad är det viktigt att den följs upp systematiskt, säger Michaela Prochazka, samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Nationellt är det knappt 50 procent av de som bor i ordinärt boende och som har fått en förebyggande åtgärd som följts upp. På särskilt boende är motsvarande siffra 60 procent.
– Det är angeläget att kommuner som presterar sämre än andra analyserar sina resultat lokalt för att se vad de beror på och hur de kan stärka det förebyggande arbetet, säger Ann-Christin Johansson, projektledare på Socialstyrelse.
Rapporten visar också att personer som har hemtjänst möter i genomsnitt 15 olika personal under en 14-dagarsperiod. Även här varierar det stort mellan kommunerna, från sju i en del kommuner till 23 i andra.
– Personalkontinuiteten påverkar kvaliteten i omsorgen och för många äldre kan det skapa otrygghet att få besök av ett stort antal personer i sitt hem. Vi vet att hög personalomsättning har varit en utmaning för många kommuner under pandemin. Men av smittskyddsskäl är det just nu särskilt viktigt att den äldre träffar så få som möjligt, säger Michaela Prochazka.
Statistiken bygger på uppgifter från 2019 och halva 2020 och speglar därmed inte hur covid-19-pandemin har påverkat äldreomsorgsarbetet fullt ut.
Ladda ner rapporten
Relaterat
55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre
Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och hemrehabilitering för äldre personer är några exempel på projekt som har fått pengar.
Gamlebo – en plats för äldre missbrukare
På Gamlebo får äldre med aktivt missbruk stöd av personal. Den här typen av boenden brottas med många utmaningar och behöver följas upp bättre, enligt forskare i Lund. De har kartlagt drygt tjugo boenden.
Inspiration i arbetet med sociala problem
Ett välkommet tillskott i bokhyllan hos alla socionomstudenter och yrkesverksamma socialarbetare. Så beskriver recensenten Maria Sjölund den nya boken Sociala problem efter 65.
Fler nyheter
Anhöriga som vårdar behöver stöd
Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa informella vårdare behöver mer stöd, enligt forskarna bakom studien.
Historisk avhandling ger insikter om äldres ekonomi i dag
Många äldre personer fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk under början av 1900-talet. Det visar en avhandling som har undersökt äldres ekonomiska utsatthet under historien och om liknande problem finns i dag.
Syskon och föräldrar till 108-åringar lever längre
Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i en ny studie, för första gången i svensk kontext.
