Socialstyrelsen (2021). Öppna jämförelser 2020 – Vård och omsorg om äldre.
Stora skillnader i kommunernas äldreomsorgsarbete
En ny rapport visar att det finns stora skillnader i hur kommuner arbetar för att förebygga undernäring, trycksår, fallskador och nedsatt munhälsa hos äldre personer. Dessutom möter personer med hemtjänst fortfarande många olika i personalen.
För elfte året i rad publicera Socialstyrelsen en jämförelse av kommunernas vård och omsorg till personer från 65 år och uppåt.
Resultaten visar att det är stora skillnader mellan kommunerna i hur de arbetar med att förebygga att äldre drabbas av nedsatt munhälsa, undernäring, fallskador och trycksår. Vissa personer som bor i ordinärt boende har i några av kommunerna fått förebyggande åtgärder om de bedöms att vara i riskzonen. I andra kommuner har ingen fått det.
– Undernäring, fallskador, trycksår och ohälsa i munnen är risker som påverkar välmåendet och livskvaliteten mycket. De hänger ihop med varandra, exempelvis leder för lite näring till att risken att falla ökar. För att säkerställa att en åtgärd gör skillnad är det viktigt att den följs upp systematiskt, säger Michaela Prochazka, samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Nationellt är det knappt 50 procent av de som bor i ordinärt boende och som har fått en förebyggande åtgärd som följts upp. På särskilt boende är motsvarande siffra 60 procent.
– Det är angeläget att kommuner som presterar sämre än andra analyserar sina resultat lokalt för att se vad de beror på och hur de kan stärka det förebyggande arbetet, säger Ann-Christin Johansson, projektledare på Socialstyrelse.
Rapporten visar också att personer som har hemtjänst möter i genomsnitt 15 olika personal under en 14-dagarsperiod. Även här varierar det stort mellan kommunerna, från sju i en del kommuner till 23 i andra.
– Personalkontinuiteten påverkar kvaliteten i omsorgen och för många äldre kan det skapa otrygghet att få besök av ett stort antal personer i sitt hem. Vi vet att hög personalomsättning har varit en utmaning för många kommuner under pandemin. Men av smittskyddsskäl är det just nu särskilt viktigt att den äldre träffar så få som möjligt, säger Michaela Prochazka.
Statistiken bygger på uppgifter från 2019 och halva 2020 och speglar därmed inte hur covid-19-pandemin har påverkat äldreomsorgsarbetet fullt ut.
Ladda ner rapporten
Relaterat
”Språktester är inte hela lösningen”
Språkfrågan är viktig inom äldreomsorgen. Men det krävs mer än språktester för att få systemet att fungera. Personalen måste få utbildning och stöd, skriver Palle Storm.
Goda rutiner kan ge bättre munhälsa på särskilt boende
En ny studie har undersökt arbetet för god munhälsa på särskilt boende. Det finns verktyg som fungerar, men oklar ansvarsfördelning och bristande kunskap kan stå i vägen för att lyckas.
Samlad seniormottagning kan underlätta för alla
Att samla primärvård, rehab och biståndshandläggning i en seniormottagning kan underlätta för äldre personer som behöver stöd. Nestor FoU-center har utvärderat uppbyggnaden av en seniormottagning i Nacka.
Fler nyheter
AI ska upptäcka sjukdomar i god tid
I ett nytt forskningsprojekt ska data från äldre analyseras med hjälp av AI, för att upptäcka hälsoproblem i god tid. Den nya tekniken kan bidra till tidigare vårdinsatser.
Högintensiv träning bra och säkert för äldre
Äldre personer gynnas och klarar av att träna högintensivt i korta intervaller. Trots att den totala träningstiden kan halveras, jämfört med konventionell träning, går det att se positiva effekter på både kroppen och hjärnan. Det visar en avhandling från Umeå…
Bonusbarnbarn sätter engagemanget främst
För den äldre generationen kan relationen till bonusbarnbarn vara komplicerad. Men barnen gör ingen större skillnad på biologisk eller bonusanknyting – engagemanget räknas, visar sociologen Linn Alenius Wallin i sin doktorsavhandling.
