Socialstyrelsen (2021). Öppna jämförelser 2020 – Vård och omsorg om äldre.
Stora skillnader i kommunernas äldreomsorgsarbete
För elfte året i rad publicera Socialstyrelsen en jämförelse av kommunernas vård och omsorg till personer från 65 år och uppåt.
Resultaten visar att det är stora skillnader mellan kommunerna i hur de arbetar med att förebygga att äldre drabbas av nedsatt munhälsa, undernäring, fallskador och trycksår. Vissa personer som bor i ordinärt boende har i några av kommunerna fått förebyggande åtgärder om de bedöms att vara i riskzonen. I andra kommuner har ingen fått det.
– Undernäring, fallskador, trycksår och ohälsa i munnen är risker som påverkar välmåendet och livskvaliteten mycket. De hänger ihop med varandra, exempelvis leder för lite näring till att risken att falla ökar. För att säkerställa att en åtgärd gör skillnad är det viktigt att den följs upp systematiskt, säger Michaela Prochazka, samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Nationellt är det knappt 50 procent av de som bor i ordinärt boende och som har fått en förebyggande åtgärd som följts upp. På särskilt boende är motsvarande siffra 60 procent.
– Det är angeläget att kommuner som presterar sämre än andra analyserar sina resultat lokalt för att se vad de beror på och hur de kan stärka det förebyggande arbetet, säger Ann-Christin Johansson, projektledare på Socialstyrelse.
Rapporten visar också att personer som har hemtjänst möter i genomsnitt 15 olika personal under en 14-dagarsperiod. Även här varierar det stort mellan kommunerna, från sju i en del kommuner till 23 i andra.
– Personalkontinuiteten påverkar kvaliteten i omsorgen och för många äldre kan det skapa otrygghet att få besök av ett stort antal personer i sitt hem. Vi vet att hög personalomsättning har varit en utmaning för många kommuner under pandemin. Men av smittskyddsskäl är det just nu särskilt viktigt att den äldre träffar så få som möjligt, säger Michaela Prochazka.
Statistiken bygger på uppgifter från 2019 och halva 2020 och speglar därmed inte hur covid-19-pandemin har påverkat äldreomsorgsarbetet fullt ut.
Relaterat
Så kan man tänka kring mat och måltider för äldre
Hur förändras näringsbehoven när man blir äldre, hur upptäcker man undernäring och hur är mat viktigt för identitet? Det var frågorna som var på agendan på Äldre i centrums webbinarium den 18 november, där forskare presenterade nya rön inom mat…
Välfärdsbrott försvårar biståndshandläggares vardag
Att kontrollera insatser inom hemtjänsten och rapportera om misstänkta oegentligheter har blivit allt vanligare arbetsuppgifter för biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Det visar en studie från Södertörns högskola.
Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Fler nyheter
Äldre orienterare har bättre hälsa
Nästan nio av tio äldre orienterare skattar sin hälsa som god eller mycket, jämfört med bara sex av tio bland personer i samma åldersgrupp, enligt en studie från Gymnastik- och idrottshögskolan.
Stora kunskapsluckor om ålderism i arbetslivet
Äldre diskrimineras när de söker jobb. Men kunskapen om andra former av ålderism i arbetslivet är bristfällig, enligt en ny kunskapsöversikt.
Tecken på alzheimer påverkar ALS
ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.