Socialstyrelsen (2021). Öppna jämförelser 2020 – Vård och omsorg om äldre.
Stora skillnader i kommunernas äldreomsorgsarbete
En ny rapport visar att det finns stora skillnader i hur kommuner arbetar för att förebygga undernäring, trycksår, fallskador och nedsatt munhälsa hos äldre personer. Dessutom möter personer med hemtjänst fortfarande många olika i personalen.
För elfte året i rad publicera Socialstyrelsen en jämförelse av kommunernas vård och omsorg till personer från 65 år och uppåt.
Resultaten visar att det är stora skillnader mellan kommunerna i hur de arbetar med att förebygga att äldre drabbas av nedsatt munhälsa, undernäring, fallskador och trycksår. Vissa personer som bor i ordinärt boende har i några av kommunerna fått förebyggande åtgärder om de bedöms att vara i riskzonen. I andra kommuner har ingen fått det.
– Undernäring, fallskador, trycksår och ohälsa i munnen är risker som påverkar välmåendet och livskvaliteten mycket. De hänger ihop med varandra, exempelvis leder för lite näring till att risken att falla ökar. För att säkerställa att en åtgärd gör skillnad är det viktigt att den följs upp systematiskt, säger Michaela Prochazka, samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Nationellt är det knappt 50 procent av de som bor i ordinärt boende och som har fått en förebyggande åtgärd som följts upp. På särskilt boende är motsvarande siffra 60 procent.
– Det är angeläget att kommuner som presterar sämre än andra analyserar sina resultat lokalt för att se vad de beror på och hur de kan stärka det förebyggande arbetet, säger Ann-Christin Johansson, projektledare på Socialstyrelse.
Rapporten visar också att personer som har hemtjänst möter i genomsnitt 15 olika personal under en 14-dagarsperiod. Även här varierar det stort mellan kommunerna, från sju i en del kommuner till 23 i andra.
– Personalkontinuiteten påverkar kvaliteten i omsorgen och för många äldre kan det skapa otrygghet att få besök av ett stort antal personer i sitt hem. Vi vet att hög personalomsättning har varit en utmaning för många kommuner under pandemin. Men av smittskyddsskäl är det just nu särskilt viktigt att den äldre träffar så få som möjligt, säger Michaela Prochazka.
Statistiken bygger på uppgifter från 2019 och halva 2020 och speglar därmed inte hur covid-19-pandemin har påverkat äldreomsorgsarbetet fullt ut.
Ladda ner rapporten
Relaterat
Detta ökar personalens välbefinnande
Individuella insatser som avslappningsträning, emotionsreglering och utbildning i beteendehantering kan ha positiva effekter på äldreomsorgspersonalens mående. Det visar en forskningsöversikt som SBU har analyserat.
Hon vill stoppa våldet mot äldre
Britt-Inger Saveman var en av de första forskarna i Sverige som studerade våld mot äldre. I dag leder hon en grupp engagerade pensionärer som vill förbättra livsvillkoren för och stoppa våldet mot äldre personer i Umeå.
Medboendes attityder gör vardagen svårare för äldre hbq-personer
Äldre hbq-personer som bor på särskilda boenden påverkas av heterosexuella normer och andra boendes attityder. I vissa fall leder det till att de inte vågar uttrycka sin sexuella identitet. Det visar en studie från Örebro universitet.
Fler nyheter
Lite mer aktivitet ger färre dödsfall
Små förändringar i fysisk aktivitet ger bättre folkhälsa. Nu visar en bred studie att ökad rörelse kan förebygga dödsfall i en befolkningsgrupp.
Studie undersöker hur äldre sjuksköterskor ska stanna i arbetslivet
Det blir allt viktigare att få fler äldre sjuksköterskor att stanna i arbetslivet för att säkra vården i en tid med en åldrande befolkning. Nu ska ett forskningsprojekt vid Högskolan i Borås undersöka om den så kallade magnetmodellen kan bidra…
Fet ost och grädde kopplas till lägre demensrisk
Att äta fet ost och grädde kan ha samband med bättre hjärnhälsa och mindre risk för demens. Det visar en bred befolkningsstudie från Lunds universitet.
