Socialstyrelsen (2021). Öppna jämförelser 2020 – Vård och omsorg om äldre.
Stora skillnader i kommunernas äldreomsorgsarbete
En ny rapport visar att det finns stora skillnader i hur kommuner arbetar för att förebygga undernäring, trycksår, fallskador och nedsatt munhälsa hos äldre personer. Dessutom möter personer med hemtjänst fortfarande många olika i personalen.
För elfte året i rad publicera Socialstyrelsen en jämförelse av kommunernas vård och omsorg till personer från 65 år och uppåt.
Resultaten visar att det är stora skillnader mellan kommunerna i hur de arbetar med att förebygga att äldre drabbas av nedsatt munhälsa, undernäring, fallskador och trycksår. Vissa personer som bor i ordinärt boende har i några av kommunerna fått förebyggande åtgärder om de bedöms att vara i riskzonen. I andra kommuner har ingen fått det.
– Undernäring, fallskador, trycksår och ohälsa i munnen är risker som påverkar välmåendet och livskvaliteten mycket. De hänger ihop med varandra, exempelvis leder för lite näring till att risken att falla ökar. För att säkerställa att en åtgärd gör skillnad är det viktigt att den följs upp systematiskt, säger Michaela Prochazka, samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Nationellt är det knappt 50 procent av de som bor i ordinärt boende och som har fått en förebyggande åtgärd som följts upp. På särskilt boende är motsvarande siffra 60 procent.
– Det är angeläget att kommuner som presterar sämre än andra analyserar sina resultat lokalt för att se vad de beror på och hur de kan stärka det förebyggande arbetet, säger Ann-Christin Johansson, projektledare på Socialstyrelse.
Rapporten visar också att personer som har hemtjänst möter i genomsnitt 15 olika personal under en 14-dagarsperiod. Även här varierar det stort mellan kommunerna, från sju i en del kommuner till 23 i andra.
– Personalkontinuiteten påverkar kvaliteten i omsorgen och för många äldre kan det skapa otrygghet att få besök av ett stort antal personer i sitt hem. Vi vet att hög personalomsättning har varit en utmaning för många kommuner under pandemin. Men av smittskyddsskäl är det just nu särskilt viktigt att den äldre träffar så få som möjligt, säger Michaela Prochazka.
Statistiken bygger på uppgifter från 2019 och halva 2020 och speglar därmed inte hur covid-19-pandemin har påverkat äldreomsorgsarbetet fullt ut.
Ladda ner rapporten
Relaterat
Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.
Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid
Proaktiva samtal om den sista tiden i livet med hjälp av en speciell kortlek bidrar till öppna samtal, kunskapsutbyte och meningsfulla relationer mellan personal och äldre på särskilda boenden. Det visar en avhandling från Karolinska institutet.
Han lyfter existentiella frågor
Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära hjärtat.
Fler nyheter
Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.
Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre
Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det visar en studie från Karolinska institutet.
