Foto: Pixaby

Stora tidsskillnader vid diagnos för benskörhet

Personer som råkar ut för en benskörhetsfraktur behöver så tidigt som möjligt få en diagnos för att kunna få rätt behandling. Nu visar en rapport från Socialstyrelsen att det fortfarande är stora skillnader när det gäller hur lång tid det tar innan en diagnos kan ställas.

I Sverige behandlas omkring 80 000–90 000 personer för benskörhetsfrakturer varje år. Av dessa är ungefär en femtedel höftfrakturer. Cirka hälften av alla kvinnor och en fjärdedel av männen beräknas få en benskörhetsfraktur under sitt liv, vilket leder till försämrad livskvalitet om man inte får behandling i tid.

I dag tar det ofta lång tid mellan att en fraktur inträffar till att en patient får diagnosen benskörhet och rätt behandling. Och det är stor skillnad mellan regionerna. Det visar en ny rapport från Socialstyrelsen.

– Enligt vår analys är det ungefär 75 procent av patienterna som får diagnosen benskörhet inom två år från det att de har fått en första fraktur. Det kan gå betydligt fortare, men även ta längre tid än så, säger Ann-Sofie Bertilsson, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

En anledning till att det är så stora tidsskillnader är att väntetider till bentäthetsmätning skiljer sig åt mellan regionerna.

Rapporten visar också att antalet personer som råkar ut för ytterligare en fraktur, enbart har minskat marginellt sedan den förra utvärderingen som gjordes för tio år sedan. Och i dag är det vanligare att personer i åldern 50-69 år får nya frakturer efter en tidigare höftfraktur, jämfört med personer över 70 år.

För att förbättra vården för personer med benskörhet, behöver regionerna och den kommunala hälso- och sjukvården bättre följsamhet till flera av rekommendationerna i de nationella riktlinjerna för osteoporosvård. Bland annat borde varje region inrätta så kallade frakturkoordinatorer som kan samordna vården för patienten.

– De flesta regioner har infört frakturkoordinatorer, men i en tredjedel saknas fortfarande den funktionen, säger Ann-Sofie Bertilsson.

Relaterat

Två äldre kvinnor promenerar hand i hand

Även lite fysisk aktivitet är bra för hälsan

Fysisk aktivitet hos äldre personer skyddar mot många sjukdomar. Vinsten för hälsan gäller även dem som rör sig mindre än vad som är…

Halvering av formell omsorg – familjens roll ökar

På 30 år har nyttjandet av formell äldreomsorg halverats. Samtidigt ökar familjens betydelse, samt köp av privata tjänster. – Vi ser en oroande…

Äldre kvinna får sitt blodtryck mätt

Fem livsstilsförändringar som ger längre liv

Personer som undviker fem klassiska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom lever upp till 15 år längre än personer som inte har ändrat sin livsstil. Det…

Fler nyheter

Tema SoL i Äldre i Centrum #2/25

1 juli 2025 träder den nya socialtjänstlagen i kraft. Vad kommer den att innebära för äldreomsorgen? Det handlar temat i kommande nummer av…

Tuber med urinprov

Urinprov kan skvallra om tidig prostatacancer

Ett enkelt urinprov kan vara en nyckel till att diagnostisera prostatacancer i ett tidigt skede i framtiden. Det visar forskning från Karolinska institutet…

Ökade ojämlikheter i äldres covid-19-skydd

Det finns både regionala och socioekonomiska skillnader i äldre personers vaccinskydd mot covid-19 i Sverige. Det visar ny svensk forskning.