Stort värde i äldres lärande

Livslångt lärande blir mer och mer aktuellt i takt med att vi lever, och förväntas arbeta, längre. Men äldre personer ser många fler värden i utbildning än bara nya kunskaper och förmågor. Det visar Magnus Schoultz vid Örebro universitet i sin nya avhandling.
Porträttbild Magnus Shoultz.

Magnus Schoultz.

Med sin avhandling Seniorers lärande – Intrinsikala värden som hälsoresurs riktar Magnus Schoultz, nybliven doktor vid forskarskolan Successful ageing på Örebro universitet, fokus på de inneboende värdena i äldre personers lärande. I en av sina tre delstudier har han gjort intervjuer med Senioruniversitets deltagare.

– De betonar framför allt intrinsikala värden i utbildningen, egenvärdet. Det är så att utbildningen är viktig i sig själv, säger Magnus Schoultz i en intervju med Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande, ENCELL, vid Jönköping university.

Det innebär att kursdeltagare ofta ser det största värdet i lärprocessen och att delta, snarare än att få nytta av nya kunskaper. I intervjuerna framträder fyra typer av egenvärde: emotionellt, socialt, existentiellt och intellektuellt. Värdet ligger i sådant som att träffas, lära känna varandra, reflektera över livet och livets slut.

– De här egenvärdena som seniorer upplever i sina kurser, de kan också förstås som hälsoresurser. Vi kommer att möta olika saker som människor genom livet, men det handlar om vad vi har för resurser att kunna möta dessa. Utbildning kan hjälpa till att stärka de här resurserna, säger Magnus Schoultz och poängterar att det är en annan syn på utbildning än den mer instrumentella, som samhället annars ofta har.

I sitt avhandlingsarbete har Magnus Schoultz även genomfört en litteraturstudie om relationen mellan lärande och hälsa för seniorer inom organiserad och institutionaliserad utbildning. Dessutom har han gjort en intervjustudie med seniorutbildningens lärare för att analysera deras didaktiska val.

Läs avhandlingen

Magnus Schoultz (2023). Seniorers lärande: Intrinsikala värden som hälsoresurs. Doktorsavhandling, Örebro universitet.

Delarbeten

Magnus Schoultz, Johan Öhman och Mikael Quennerstedt (2020). A review of research on the relationship between learning and health for older adults. International journal of lifelong education.

Magnus Schoultz, Johan Öhman och Mikael Quennerstedt (2022). Experiences of intrinsic values in education for older adults: insights from a Swedish senior university. European journal for research on the education and learning of adults.

Magnus Schoultz. Teachers’ reflective practices in older adult non-formal education. Manuskript.

Relaterat

Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en digital utbildning ökar vårdpersonalens kunskap om äldres munhälsa – men det viktigaste är att personalen får lära…

Så kan äldreboenden hantera värmeböljor

Klimatkrisen kan komma att slå hårt mot äldre personer, och värme ställer redan till problem på äldreboenden runt om i landet. Nu publicerar tre länsstyrelser resultaten från ett projekt som ska höja kunskapen om risker och möjliga åtgärder.

Våldsutsatta äldre söker sällan hjälp

Få personer över 65 år söker stöd efter att de blivit utsatta för våld, visar en omfattande undersökning från Sveriges kommuner och regioner och SU-Kvinnofrid. De befarar att det finns ett stort mörkertal bland äldre som inte söker hjälp.

Fler nyheter

Goda råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv svikt och demenssjukdomar när kostnaderna förväntas öka alltmer.

Äldre man håller händerna på sin fru.

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.

Sex miljoner kronor till hjärnforskning 

Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En av dem är Mattias Andréasson som forskar om Parkinsons sjukdom genom att studera nervtrådar i huden.