Striktare restriktioner gav färre promenader i Europa

Analyser gjorda av forskare vid Umeå universitet visar att i gruppen 50+ har äldre européer under coronapandemin minskat sina aktiviteter mer än yngre. Generellt har sociala aktiviteter påverkats mest.

Det europeiska projektet Survey of health, ageing and retirement in Europe, SHARE, intervjuar personer runt om i Europa om hälsa, åldrande och pensionering. Under covid-19-pandemin undersökte man också hur vardagen har påverkats av pandemin . På basis av intervjuerna har forskare vid Umeå universitet, som deltar i SHARE, undersökt hur äldre personer i Europa har ändrat sina aktivitetsmönster. Frågorna ställdes sommaren 2020 och gällde aktiviteter som att ta promenader, gå och handla, träffa familj utanför sitt eget hushåll och träffas i grupper med fler än fem personer. Analyserna visar att det framför allt är aktiviteter som att träffa familj och släkt som de äldre dragit ner på under pandemin.

– Det är logiskt att man har dragit ner mest på just sociala aktiviteter eftersom de har störst potential att sprida smitta, säger kulturgeografen Jenny Olofsson i ett pressmeddelande. Hon forskar vid enheten för demografi och åldrandeforskning och är en av författarna till rapporten Adjustment of daily activities to restrictions and reported spread of the COVID-19 pandemic across Europe.

Andra aktiviteter har minskat betydligt mindre i de flesta av de undersökta länderna och på vissa håll har promenaderna till och med ökat, vilket kan bero på rekommendationer att motionera utomhus under pandemin.

Inom gruppen 50+ hade äldre individer minskat sina aktiviteter mer än yngre. Kvinnor hade minskat sina aktiviteter något mer än män.

– Något som förvånade var att individer med lägre utbildning drog ner på sina aktiviteter mer än de med högre utbildning, säger Jenny Olofsson.

Forskarna kunde se att detta i första hand gällde promenader och konstaterar att sambandet mellan restriktioner och minskning av aktiviteter bland äldre i Europas länder varierar. Enligt Filip Fors Connolly, forskare vid sociologiska institutionen och även han medförfattare till studien, har äldre reducerat sina aktiviteter mer i länder som haft striktare restriktioner. Sambandet är starkast för promenader och svagast för shopping. Det tror forskarna beror på att inköp av mat och andra förnödenheter är en nödvändig aktivitet och därför varit tillåtet även i länder med hårda restriktioner, medan möjligheten till promenader varit mer begränsad.

En nackdel med hårda restriktioner är att de tycks slå hårdast mot just promenader, en aktivitet som betraktas som relativt smittsäker och samtidigt kan vara hälsofrämjande, i synnerhet för äldre.

– Kompletterande studier om hur en aktivitetsminskning och social isolering påverkar äldre människors hälsa och livskvalitet behövs dock för att man ska kunna säga något mer om huruvida det är bra eller dåligt med olika typer av restriktioner, säger Filip Fors Connolly.

LÄS HELA STUDIEN

Connolly, Olofsson, Malmberg & Stattin (2021). SHARE Working paper series 62-2021: Adjustment of daily activities to restrictions and reported spread of the COVID-19 pandemic across Europe.

Relaterat

Så anpassade sig Europas äldre till pandemin

En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var liknande i olika länder och att ålder och kön, snarare än utbildningsnivå, spelade störst roll.

Personalen maktlös under pandemin

Chock, sorg och maktlöshet samt en ständig oro för att själv bli smittad präglade den första tiden våren 2020 vittnar personalen om på fyra äldreboenden. Det berättar författarna bakom Studieförbundet näringsliv och samhälles (SNS) i en ny rapport.

De stod mitt i en flod av information

Under coronapandemin jobbade vårdpersonalen på som vanligt, men ändå var allt annorlunda. Sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och undersköterskor berättar om hur deras arbetsvardag påverkades in i minsta detalj när det forsade in nya regler och idéer.

Fler nyheter

Så ska en app förbättra vården för personer med demens

De allra flesta som drabbas av demens får också psykiska symptom, till exempel vanföreställningar och ångest. Nu hoppas forskare vid Jönköping university att en app ska förbättra vården och livskvaliteten för dessa personer.

Fysisk aktivitet kanske inte riktigt så effektivt som vi tror

Studier visar att fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att undvika tidig död. Men nu visar en ny avhandling från Umeå universitet att forskningen kanske överdriver de goda effekterna.

Musikterapi som helare vid smärta

Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på i en ny studie med hjälp av den så kallade FMT-metoden.