Mikael Larsson, Kristofer Årestedt, Anders Svensson, Henrik Andersson och Maria Wolmesjö (2025). Missing incidents and the risk of harm in persons living with dementia reported to the Swedish police – A nationwide retrospective registry study. Publicerad i BMC Geriatrics.
Studie kartlägger personer med demens som försvinner
Antalet personer som insjuknar i någon form av demens ökar både nationellt och globalt. Dessa personer löper större risk än andra att försvinna. Nu har en studie från polisregion Öst kartlagt dessa försvinnanden i Sverige och identifierat vad som påverkat risken för skada hos personerna som försvunnit.
Resultaten visar att det finns fem faktorer som ökar risken för skada: kön, tidigare försvinnanden, årstid, tid sedan senaste kontakten med anhörig eller vårdpersonal samt hur länge polisens sökinsats pågick.
En slutsats från forskningen är att den metod som polisen rutinmässigt arbetar efter vid försvinnanden fungerar väl. 61 personer, cirka sex procent, som anmäldes försvunna påträffades skadade, varav fyra personer hittades avlidna.
Totalt ingick 1 041 anmälda försvinnanden i hela landet i kartläggningen, där data beskrev vem som försvann, omständigheterna kring försvinnandet, hur polisen hanterat ärendet och antalet personer som kom till skada.
Studien är den första av sitt slag i Norden med att ta fram kunskap om försvinnanden kopplade till dem som lever med demens.
Mikael Larsson är polis i region Öst samt doktorand vid Högskolan i Borås, och en av personerna bakom forskningen. Han ser positivt på resultaten. Han hoppas att kunskapen kan leda till mer effektivt och säkrare efterforskningsarbete.
– Studien ger polisen ett kunskapsunderlag för att effektivisera sökinsatser vid försvinnanden av personer med demens. Genom att identifiera vanliga återfinnandeplatser, riskfaktorer och tidsramar för återfinnande kan insatser styras mer träffsäkert. Resultatet ger också en referenspunkt för när sökarbetet bör intensifieras, vilket kan leda till snabbare lokalisering, minskad skaderisk och bättre resursutnyttjande, säger han i ett pressmeddelande.
Läs mer om Mikael Larssons doktorandprojekt
Relaterat
Tecken på alzheimer påverkar ALS
ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.
Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem
Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade doktoranden och geriatrikern…
Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Fler nyheter
Forskare studerar äldre i konstgjord värmebölja
I en klimatkammare vid Umeå universitet ska forskare undersöka hur äldre reagerar på värme.
Så kan man tänka kring mat och måltider för äldre
Hur förändras näringsbehoven när man blir äldre, hur upptäcker man undernäring och hur är mat viktigt för identitet? Det var frågorna som var…
Äldre orienterare har bättre hälsa
Nästan nio av tio äldre orienterare skattar sin hälsa som god eller mycket, jämfört med bara sex av tio bland personer i samma…