Studie kartlägger personer med demens som försvinner

Antalet personer som insjuknar i någon form av demens ökar både nationellt och globalt. Dessa personer löper större risk än andra att försvinna. Nu har en studie från polisregion Öst kartlagt dessa försvinnanden i Sverige och identifierat vad som påverkat risken för skada hos personerna som försvunnit.

Resultaten visar att det finns fem faktorer som ökar risken för skada: kön, tidigare försvinnanden, årstid, tid sedan senaste kontakten med anhörig eller vårdpersonal samt hur länge polisens sökinsats pågick.

En slutsats från forskningen är att den metod som polisen rutinmässigt arbetar efter vid försvinnanden fungerar väl. 61 personer, cirka sex procent, som anmäldes försvunna påträffades skadade, varav fyra personer hittades avlidna.

Totalt ingick 1 041 anmälda försvinnanden i hela landet i kartläggningen, där data beskrev vem som försvann, omständigheterna kring försvinnandet, hur polisen hanterat ärendet och antalet personer som kom till skada.

Studien är den första av sitt slag i Norden med att ta fram kunskap om försvinnanden kopplade till dem som lever med demens.

Mikael Larsson är polis i region Öst samt doktorand vid Högskolan i Borås, och en av personerna bakom forskningen. Han ser positivt på resultaten. Han hoppas att kunskapen kan leda till mer effektivt och säkrare efterforskningsarbete.

– Studien ger polisen ett kunskapsunderlag för att effektivisera sökinsatser vid försvinnanden av personer med demens. Genom att identifiera vanliga återfinnandeplatser, riskfaktorer och tidsramar för återfinnande kan insatser styras mer träffsäkert. Resultatet ger också en referenspunkt för när sökarbetet bör intensifieras, vilket kan leda till snabbare lokalisering, minskad skaderisk och bättre resursutnyttjande, säger han i ett pressmeddelande.