Lena Marmstål Hammar, Moudud Alam, Marie Olsen, Anna Swall och Anne-Marie Boström (2020). Being treated with respect and dignity? − Perceptions of home care service among persons with dementia. JAMDA.
Studie visar brister i hemtjänstens bemötande av äldre
En ny studie från forskare vid Mälardalens högskola, Karolinska institutet och Högskolan i Dalarna visar att många personer med hemtjänst upplever att de inte blir behandlade med respekt.
Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften JAMDA, baseras på data från Socialstyrelsens brukarundersökning med svar från 270 000 personer över 65 år, med hemtjänst. Resultaten visar att endast drygt 70 procent uppger att de alltid behandlas med respekt av personalen. Personer med demenssjukdom, samt personer med fler beviljade hemtjänsttimmar, svarade något oftare att de inte blir behandlade väl. Dessutom var trenden mellan 2016 och 2018 negativ − allt fler upplever en bristande respekt i mötet med hemtjänsten.
Lena Marmstål Hammar, Mälardalens högskola. Foto: Privat.
Forskarna noterar det finns två faktorer som är extra viktiga för ett gott bemötande. Det handlar om utbildning och möjligheter att bygga en relation med den äldre. Något som är svårt med dagens pressade arbetssituation och höga personalomsättning.
− Utifrån de riktlinjer som finns för personer med demenssjukdom, ska vården vara personcentrerad, vilket innebär att personen ska sättas i centrum och att vården ska vara anpassad efter individen. För detta krävs en relation mellan vårdpersonal och vårdtagare som präglas av respekt och värdighet, säger Lena Marmstål Hammar, docent i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola, i ett pressmeddelande.
Hon tycker att det behövs fler sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor med kompetens kring vård av äldre och personer med demenssjukdom i verksamheten. Både bland den omvårdande personalen och på chefspositioner.
− Först då kan vården utvecklas med utgångspunkt i ett personcentrerat förhållningssätt. Forskning visar att hemtjänsten snarare är uppgiftscentrerad, vilket måste förändras.
Nu planerar forskargruppen att följa upp studien med data som samlats in under 2020, något som också kan ge perspektiv på den pågående coronapandemin.
Läs artikeln
Relaterat
Ny prognos: Så många får demens
Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.
55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre
Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och hemrehabilitering för äldre personer är några exempel på projekt som har fått pengar.
Bättre förståelse för balans minskar fallrisken
Fallolyckor är en av de vanligaste orsakerna till skador hos äldre personer. En bättre förståelse för hur balans fungerar och hur man tränar upp den kan minska risken för fall, visar en avhandling från Luleå tekniska universitet.
Fler nyheter
Anhöriga som vårdar behöver stöd
Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa informella vårdare behöver mer stöd, enligt forskarna bakom studien.
Historisk avhandling ger insikter om äldres ekonomi i dag
Många äldre personer fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk under början av 1900-talet. Det visar en avhandling som har undersökt äldres ekonomiska utsatthet under historien och om liknande problem finns i dag.
Syskon och föräldrar till 108-åringar lever längre
Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i en ny studie, för första gången i svensk kontext.
