Lena Marmstål Hammar, Moudud Alam, Marie Olsen, Anna Swall och Anne-Marie Boström (2020). Being treated with respect and dignity? − Perceptions of home care service among persons with dementia. JAMDA.
Studie visar brister i hemtjänstens bemötande av äldre
En ny studie från forskare vid Mälardalens högskola, Karolinska institutet och Högskolan i Dalarna visar att många personer med hemtjänst upplever att de inte blir behandlade med respekt.
Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften JAMDA, baseras på data från Socialstyrelsens brukarundersökning med svar från 270 000 personer över 65 år, med hemtjänst. Resultaten visar att endast drygt 70 procent uppger att de alltid behandlas med respekt av personalen. Personer med demenssjukdom, samt personer med fler beviljade hemtjänsttimmar, svarade något oftare att de inte blir behandlade väl. Dessutom var trenden mellan 2016 och 2018 negativ − allt fler upplever en bristande respekt i mötet med hemtjänsten.
Lena Marmstål Hammar, Mälardalens högskola. Foto: Privat.
Forskarna noterar det finns två faktorer som är extra viktiga för ett gott bemötande. Det handlar om utbildning och möjligheter att bygga en relation med den äldre. Något som är svårt med dagens pressade arbetssituation och höga personalomsättning.
− Utifrån de riktlinjer som finns för personer med demenssjukdom, ska vården vara personcentrerad, vilket innebär att personen ska sättas i centrum och att vården ska vara anpassad efter individen. För detta krävs en relation mellan vårdpersonal och vårdtagare som präglas av respekt och värdighet, säger Lena Marmstål Hammar, docent i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola, i ett pressmeddelande.
Hon tycker att det behövs fler sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor med kompetens kring vård av äldre och personer med demenssjukdom i verksamheten. Både bland den omvårdande personalen och på chefspositioner.
− Först då kan vården utvecklas med utgångspunkt i ett personcentrerat förhållningssätt. Forskning visar att hemtjänsten snarare är uppgiftscentrerad, vilket måste förändras.
Nu planerar forskargruppen att följa upp studien med data som samlats in under 2020, något som också kan ge perspektiv på den pågående coronapandemin.
Läs artikeln
Relaterat
Blodförtunnande ger långsammare kognitiv försämring
Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med en specifik typ av blodförtunnande medicin kan få en långsammare kognitiv försämring. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.
Läkare sprider kunskap om kognitiva sjukdomar
Äldre i centrum ställer tre frågor till läkaren Moa Wibom som har skrivit en bok som förhoppningsvis kan vara till stöd för personer som har drabbats av kognitiv sjukdom.
Ett rikt liv även kring hundra
Psykologen Henry Egidius skriver om sitt långa yrkesliv och relationer. Gerdt Sundström har läst en bok av en hundraåring med ett rikt liv – även på äldreboendet.
Fler nyheter
Rätt aktiviteter kan hjälpa mot ensamhet
Drygt tre av tio äldre personer uppger att de känner sig ensamma ibland eller ofta. Det finns många initiativ mot ensamhet och en ny avhandling från Malmö universitet visar att det finns satsningar som verkar fungera bättre än andra.
De undersöker valet att bli jobbonär
Personer som har gått i pension, men som fortsätter att arbeta deltid, så kallade jobbonärer har blivit allt vanligare. Nu undersöker forskare vid Södertörns högskola vad som driver folk till att bli jobbonärer.
Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar
Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En avhandling från Lunds universitet visar att de oftast levde en oskyddad tillvaro.
