Lena Marmstål Hammar, Moudud Alam, Marie Olsen, Anna Swall och Anne-Marie Boström (2020). Being treated with respect and dignity? − Perceptions of home care service among persons with dementia. JAMDA.
Studie visar brister i hemtjänstens bemötande av äldre
En ny studie från forskare vid Mälardalens högskola, Karolinska institutet och Högskolan i Dalarna visar att många personer med hemtjänst upplever att de inte blir behandlade med respekt.
Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften JAMDA, baseras på data från Socialstyrelsens brukarundersökning med svar från 270 000 personer över 65 år, med hemtjänst. Resultaten visar att endast drygt 70 procent uppger att de alltid behandlas med respekt av personalen. Personer med demenssjukdom, samt personer med fler beviljade hemtjänsttimmar, svarade något oftare att de inte blir behandlade väl. Dessutom var trenden mellan 2016 och 2018 negativ − allt fler upplever en bristande respekt i mötet med hemtjänsten.
Lena Marmstål Hammar, Mälardalens högskola. Foto: Privat.
Forskarna noterar det finns två faktorer som är extra viktiga för ett gott bemötande. Det handlar om utbildning och möjligheter att bygga en relation med den äldre. Något som är svårt med dagens pressade arbetssituation och höga personalomsättning.
− Utifrån de riktlinjer som finns för personer med demenssjukdom, ska vården vara personcentrerad, vilket innebär att personen ska sättas i centrum och att vården ska vara anpassad efter individen. För detta krävs en relation mellan vårdpersonal och vårdtagare som präglas av respekt och värdighet, säger Lena Marmstål Hammar, docent i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola, i ett pressmeddelande.
Hon tycker att det behövs fler sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor med kompetens kring vård av äldre och personer med demenssjukdom i verksamheten. Både bland den omvårdande personalen och på chefspositioner.
− Först då kan vården utvecklas med utgångspunkt i ett personcentrerat förhållningssätt. Forskning visar att hemtjänsten snarare är uppgiftscentrerad, vilket måste förändras.
Nu planerar forskargruppen att följa upp studien med data som samlats in under 2020, något som också kan ge perspektiv på den pågående coronapandemin.
Läs artikeln
Relaterat
Äldres röster om psykisk ohälsa samlas in
Äldre personers psykiska ohälsa kartläggs i ett medborgarforskningsprojekt, där äldres egna berättelser står i fokus. Målgruppen är också med och formar forskningsfrågorna, berättar Elin Inge, projektledare vid Vetenskap och Allmänhet.
ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?
Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och berörande föreläsning om döden.
Nytt sätt att mäta patientens upplevelse av vård i hemmet
Nu finns det ett validerat instrument för att mäta hur personcentrerad kommunal primärvård i hemmet är ur patientens perspektiv. ”Det här är något som har saknats förut”, säger Theresa Larsen, FoU i Väst, som forskar om instrumentet.
Fler nyheter
Så kan dålig sömn påverka åldrandet
Personer som sover dåligt är mer benägna att ha hjärnor som ser äldre ut än vad de faktiskt är. Det visar forskning från Karolinska institutet.
Akutvården inte anpassad för äldre patienter
Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner och bedömningsverktyg, visar en avhandling från Lunds universitet.
Ensamhet bland äldre migranter uppstår tidigt
Känslan av existentiell ensamhet börjar tidigt i migrationsprocessen hos äldre migranter, och är ofta kopplat till att man förlorar det som tidigare varit ens tillvaro. Det visar en avhandling från Malmö universitet.
