Lena Marmstål Hammar, Moudud Alam, Marie Olsen, Anna Swall och Anne-Marie Boström (2020). Being treated with respect and dignity? − Perceptions of home care service among persons with dementia. JAMDA.
Studie visar brister i hemtjänstens bemötande av äldre
En ny studie från forskare vid Mälardalens högskola, Karolinska institutet och Högskolan i Dalarna visar att många personer med hemtjänst upplever att de inte blir behandlade med respekt.
Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften JAMDA, baseras på data från Socialstyrelsens brukarundersökning med svar från 270 000 personer över 65 år, med hemtjänst. Resultaten visar att endast drygt 70 procent uppger att de alltid behandlas med respekt av personalen. Personer med demenssjukdom, samt personer med fler beviljade hemtjänsttimmar, svarade något oftare att de inte blir behandlade väl. Dessutom var trenden mellan 2016 och 2018 negativ − allt fler upplever en bristande respekt i mötet med hemtjänsten.
Lena Marmstål Hammar, Mälardalens högskola. Foto: Privat.
Forskarna noterar det finns två faktorer som är extra viktiga för ett gott bemötande. Det handlar om utbildning och möjligheter att bygga en relation med den äldre. Något som är svårt med dagens pressade arbetssituation och höga personalomsättning.
− Utifrån de riktlinjer som finns för personer med demenssjukdom, ska vården vara personcentrerad, vilket innebär att personen ska sättas i centrum och att vården ska vara anpassad efter individen. För detta krävs en relation mellan vårdpersonal och vårdtagare som präglas av respekt och värdighet, säger Lena Marmstål Hammar, docent i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola, i ett pressmeddelande.
Hon tycker att det behövs fler sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor med kompetens kring vård av äldre och personer med demenssjukdom i verksamheten. Både bland den omvårdande personalen och på chefspositioner.
− Först då kan vården utvecklas med utgångspunkt i ett personcentrerat förhållningssätt. Forskning visar att hemtjänsten snarare är uppgiftscentrerad, vilket måste förändras.
Nu planerar forskargruppen att följa upp studien med data som samlats in under 2020, något som också kan ge perspektiv på den pågående coronapandemin.
Läs artikeln
Relaterat
Halvering av formell omsorg – familjens roll ökar
På 30 år har nyttjandet av formell äldreomsorg halverats. Samtidigt ökar familjens betydelse, samt köp av privata tjänster. – Vi ser en oroande utveckling för välfärden, säger Isabelle von Saenger, forskare vid ARC och Karolinska institutet, som disputerar i ämnet…
Ny prognos: Så många får demens
Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.
55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre
Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och hemrehabilitering för äldre personer är några exempel på projekt som har fått pengar.
Fler nyheter
Även lite fysisk aktivitet är bra för hälsan
Fysisk aktivitet hos äldre personer skyddar mot många sjukdomar. Vinsten för hälsan gäller även dem som rör sig mindre än vad som är rekommenderat, visar en ny europeisk studie med forskare från Örebro universitet.
Fem livsstilsförändringar som ger längre liv
Personer som undviker fem klassiska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom lever upp till 15 år längre än personer som inte har ändrat sin livsstil. Det visar en global studie där forskare från Umeå universitet har medverkat.
Urinprov kan skvallra om tidig prostatacancer
Ett enkelt urinprov kan vara en nyckel till att diagnostisera prostatacancer i ett tidigt skede i framtiden. Det visar forskning från Karolinska institutet som med hjälp av artificiell intelligens och genanalyser har identifierat nya biomarkörer för cancerformen.
