Lena Marmstål Hammar, Moudud Alam, Marie Olsen, Anna Swall och Anne-Marie Boström (2020). Being treated with respect and dignity? − Perceptions of home care service among persons with dementia. JAMDA.
Studie visar brister i hemtjänstens bemötande av äldre
En ny studie från forskare vid Mälardalens högskola, Karolinska institutet och Högskolan i Dalarna visar att många personer med hemtjänst upplever att de inte blir behandlade med respekt.
Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften JAMDA, baseras på data från Socialstyrelsens brukarundersökning med svar från 270 000 personer över 65 år, med hemtjänst. Resultaten visar att endast drygt 70 procent uppger att de alltid behandlas med respekt av personalen. Personer med demenssjukdom, samt personer med fler beviljade hemtjänsttimmar, svarade något oftare att de inte blir behandlade väl. Dessutom var trenden mellan 2016 och 2018 negativ − allt fler upplever en bristande respekt i mötet med hemtjänsten.
Lena Marmstål Hammar, Mälardalens högskola. Foto: Privat.
Forskarna noterar det finns två faktorer som är extra viktiga för ett gott bemötande. Det handlar om utbildning och möjligheter att bygga en relation med den äldre. Något som är svårt med dagens pressade arbetssituation och höga personalomsättning.
− Utifrån de riktlinjer som finns för personer med demenssjukdom, ska vården vara personcentrerad, vilket innebär att personen ska sättas i centrum och att vården ska vara anpassad efter individen. För detta krävs en relation mellan vårdpersonal och vårdtagare som präglas av respekt och värdighet, säger Lena Marmstål Hammar, docent i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola, i ett pressmeddelande.
Hon tycker att det behövs fler sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor med kompetens kring vård av äldre och personer med demenssjukdom i verksamheten. Både bland den omvårdande personalen och på chefspositioner.
− Först då kan vården utvecklas med utgångspunkt i ett personcentrerat förhållningssätt. Forskning visar att hemtjänsten snarare är uppgiftscentrerad, vilket måste förändras.
Nu planerar forskargruppen att följa upp studien med data som samlats in under 2020, något som också kan ge perspektiv på den pågående coronapandemin.
Läs artikeln
Relaterat
Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
De delar livets berättelser
Minnen och berättelser från det förflutna flödar fritt. Äldre i centrum är med vid livsberättargruppens träff vid Sandrinoparkens demensboende i Linköping.
Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att personalen är avgörande för en värdig död.
Fler nyheter
Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför det är skadligt och vad som kan göras för att motverka det.
Så kan jobb bli mer äldrevänliga
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.
Otillräckligt stöd för yngre med demens
Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det visar en avhandling från Jönköping university.
