Samtidigt upplever 42 procent av alla undersökningsdeltagare svårigheter med källkritik. Resultatet kan enligt beställaren Utbildningsradion tolkas som att många äldre känner ett digitalt utanförskap. Undersökningen visar också att det endast är fjorton procent av 65–79-åringarna som är källkritiska. Enligt Utbildningsradion beror detta på att det är svårare för äldre att navigera i dagens krävande medie- och informationssamhälle.
– Det är inte så konstigt eftersom de inte har vuxit upp med den här typen av bedräglig information. De har inte heller, till skillnad från dagens unga, lärt sig något om källkritik i skolan. Därför kan det vara ännu svårare för dem att avgöra vad som är sant och falskt, säger Utbildningsradions VD Sofia Wadensjö Karén till Dagens nyheter.
Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven doktor vid Linnéuniversitetet.
Digitala verktyg är på frammarsch i vård och omsorg och ofta visar studier på god effekt för brukarna. Men hur påverkas resultaten om utvärderingarna görs på dem som har lättast att ta till sig och använda digital teknik?
Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya studier från Göteborgs universitet och nya siffror från Socialstyrelsen.
Bättre kommunikation mellan vårdpersonal och äldre patienter vid utskrivning från sjukhus kan minska felaktig användning av mediciner, onödiga akutbesök och återinläggningar. Det visar ny forskning.
När Pensionsmyndigheten publicerar en ny rapport om jobbonärer står det klart att de blir allt fler. Hur många som väljer att jobba efter pensionen skiljer sig också åt i landet.
