Samtidigt upplever 42 procent av alla undersökningsdeltagare svårigheter med källkritik. Resultatet kan enligt beställaren Utbildningsradion tolkas som att många äldre känner ett digitalt utanförskap. Undersökningen visar också att det endast är fjorton procent av 65–79-åringarna som är källkritiska. Enligt Utbildningsradion beror detta på att det är svårare för äldre att navigera i dagens krävande medie- och informationssamhälle.
– Det är inte så konstigt eftersom de inte har vuxit upp med den här typen av bedräglig information. De har inte heller, till skillnad från dagens unga, lärt sig något om källkritik i skolan. Därför kan det vara ännu svårare för dem att avgöra vad som är sant och falskt, säger Utbildningsradions VD Sofia Wadensjö Karén till Dagens nyheter.
Nu finns det ett validerat instrument för att mäta hur personcentrerad kommunal primärvård i hemmet är ur patientens perspektiv. ”Det här är något som har saknats förut”, säger Theresa Larsen, FoU i Väst, som forskar om instrumentet.
Sverige beskrivs ofta som ett land där familjebanden försvagats i takt med välfärdsstatens framväxt. Men egentligen verkar det vara tvärtom – omsorgen mellan generationer har fördjupats, visar ny forskning från Malmö universitet.
En av fyra kommuner bestämmer hur lång tid olika insatser i hemtjänsten ska ta, visar en rapport från Socialstyrelsen. I många fall får den avsatta tiden inte användas till annat än det som är bestämt i förväg.
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.
Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, föreläste om lycka – något som faktiskt ökar med åren.
