Samtidigt upplever 42 procent av alla undersökningsdeltagare svårigheter med källkritik. Resultatet kan enligt beställaren Utbildningsradion tolkas som att många äldre känner ett digitalt utanförskap. Undersökningen visar också att det endast är fjorton procent av 65–79-åringarna som är källkritiska. Enligt Utbildningsradion beror detta på att det är svårare för äldre att navigera i dagens krävande medie- och informationssamhälle.
– Det är inte så konstigt eftersom de inte har vuxit upp med den här typen av bedräglig information. De har inte heller, till skillnad från dagens unga, lärt sig något om källkritik i skolan. Därför kan det vara ännu svårare för dem att avgöra vad som är sant och falskt, säger Utbildningsradions VD Sofia Wadensjö Karén till Dagens nyheter.
Hur mår personalen efter att ha exponerats för en patients lidande och död? Det undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet när hemtjänstpersonal ska måla sina erfarenheter med att vaka över döende personer.
Trots decennier av inkomstutjämning och välfärdsreformer fortsätter hälsoklyftorna i Sverige att öka. Nu visar en svensk studie att skillnaden i förväntad livslängd mellan de med högst och lägst inkomst har tredubblats.
I dag är alzheimer den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Nu har en grupp lundaforskare sett att ett blodprov kan hjälpa till att förutspå framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning för personer med Downs syndrom.
Ett internationellt projekt ska förbättra vårdutbildningar och samtidigt stärka kompetensen för personal inom kommunal vård, genom att skapa realistiska vårdsituationer.
Separata system för tandvård och omsorg leder till att äldre personer ibland hamnar mellan stolarna. En avhandling från Högskolan väst föreslår en ny samverkansmodell för att förbättra äldres munhälsa.
