Fler och fler använder egenvårdsintyget
En ny studie från Stockholm konstaterar att antalet egenvårdsintyg har ökat med 600 procent mellan 2015 och 2022 i länet. Men samverkan mellan region och kommuner har vissa brister.
Samtidigt upplever 42 procent av alla undersökningsdeltagare svårigheter med källkritik. Resultatet kan enligt beställaren Utbildningsradion tolkas som att många äldre känner ett digitalt utanförskap. Undersökningen visar också att det endast är fjorton procent av 65–79-åringarna som är källkritiska. Enligt Utbildningsradion beror detta på att det är svårare för äldre att navigera i dagens krävande medie- och informationssamhälle.
– Det är inte så konstigt eftersom de inte har vuxit upp med den här typen av bedräglig information. De har inte heller, till skillnad från dagens unga, lärt sig något om källkritik i skolan. Därför kan det vara ännu svårare för dem att avgöra vad som är sant och falskt, säger Utbildningsradions VD Sofia Wadensjö Karén till Dagens nyheter.
En ny studie från Stockholm konstaterar att antalet egenvårdsintyg har ökat med 600 procent mellan 2015 och 2022 i länet. Men samverkan mellan region och kommuner har vissa brister.
Det är stora skillnader mellan vad som ingår i kommunernas äldreomsorg. Ungefär fyra av tio kommuner tar ut en avgift för matdistribution, trots att detta borde ingå i maxtaxan. Det visar en kartläggning från Socialstyrelsen.
Palliativ vård som inleds redan när en person diagnostiserats med en dödlig sjukdom kan få en avgörande roll för att förbättra patientens livskvalitet. Det visar en avhandling från Lunds universitet.
Som forskare och med lång erfarenhet av sociala frågor kring äldre personer vill Helena Bjurbäck och Hanna Mac Innes lyfta diskussionen om äldre i samhället. Därför har de startat Äldrebyrån.
Trots att betydelsen av samordnade vårdövergångar och patientens delaktighet är avgörande för att hantera en åldrande befolkning, är delaktigheten fortfarande bristfällig. Det visar forskning från Linnéuniversitetet.