Samtidigt upplever 42 procent av alla undersökningsdeltagare svårigheter med källkritik. Resultatet kan enligt beställaren Utbildningsradion tolkas som att många äldre känner ett digitalt utanförskap. Undersökningen visar också att det endast är fjorton procent av 65–79-åringarna som är källkritiska. Enligt Utbildningsradion beror detta på att det är svårare för äldre att navigera i dagens krävande medie- och informationssamhälle.
– Det är inte så konstigt eftersom de inte har vuxit upp med den här typen av bedräglig information. De har inte heller, till skillnad från dagens unga, lärt sig något om källkritik i skolan. Därför kan det vara ännu svårare för dem att avgöra vad som är sant och falskt, säger Utbildningsradions VD Sofia Wadensjö Karén till Dagens nyheter.
Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i en ny studie, för första gången i svensk kontext.
Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.
Socialsekreterare har begränsad kunskap om äldre transpersoners erfarenheter och behov, och är oroliga över att ställa fel frågor om könsidentitet. Det visar en avhandling från Mittuniversitetet.
Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och hemrehabilitering för äldre personer är några exempel på projekt som har fått pengar.
Fallolyckor är en av de vanligaste orsakerna till skador hos äldre personer. En bättre förståelse för hur balans fungerar och hur man tränar upp den kan minska risken för fall, visar en avhandling från Luleå tekniska universitet.
