Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har genomfört en enkätstudie vars resultat jämförts med andra länders. Foto: Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Svensk äldrevård brister i internationell jämförelse

Långa väntetider till icke-akut vård och brister i samordningen i Sverige. Samtidigt finns det vissa förbättringar de senaste åren. Det visar en svensk enkätundersökning som jämförts med andra länder.

Våren 2021 fick sammanlagt 3 000 äldre personer i Sverige har fått svara på en enkät från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys om hur de anser att hälso- och sjukvården fungerar. Undersökningen är en del av en internationell studie som genomförs varje år där elva länder ingår, inklusive Sverige. 

Resultaten visar att äldre personer i Sverige rapporterar bland de längsta väntetiderna till icke-akut vård. Endast 29 procent svarar att det är lätt att få vård på kvällar och helger, vilket är sämre än i de andra länderna. 

Det är även många som upplever bristande kontinuitet och samordning av information mellan den ordinarie läkaren och specialistvården. Här visar resultaten en försämring sedan 2017. Sverige är också det land med lägst andel äldre som har en fast vårdkontakt, även om antalet har ökat till 69 procent de senaste åren. 

Vården för personer med kronisk sjukdom har förbättrats sedan 2017, och det är en jämförelsevis låg andel äldre i Sverige som svarar att de avstår vård på grund av patientkostnader. 

För att förbättra vården i Sverige rekommenderar Myndigheten för vård- och omsorgsanalys bland annat att regeringen fastställer att möjligheten till fast vårdkontakt är jämlik över hela landet. 

Fakta
Rapporten och undersökningen

Enkätundersökningen som genomfördes av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys är en del av den internationella studien International health policy survey, IHP, som görs årligen. I ett rullande treårsschema vänder sig studien till tre olika grupper: befolkningen som helhet (från 18 år), den delen av befolkningen (65 år och äldre) och läkare i primärvården. 

De länder som deltar är Sverige, Australien, Frankrike, Kanada, Norge, Nederländerna, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA. 

Läs rapporten

Relaterat

Lena är expert på ensamhet

I snart tjugo år har professor Lena Dahlberg forskat om äldre personers livsvillkor och ensamhet. Hon sprider sin kunskap på olika håll i…

Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas

Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg…

Äldre vill vara med och fatta beslut

Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro…

Fler nyheter

Gammalt foto av en man och två kvinnor på en klippa

Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar

Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En…

Enklare verktyg bra på att skatta äldres hälsa

Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de…

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya metoder underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.