Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har genomfört en enkätstudie vars resultat jämförts med andra länders. Foto: Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Svensk äldrevård brister i internationell jämförelse

Långa väntetider till icke-akut vård och brister i samordningen i Sverige. Samtidigt finns det vissa förbättringar de senaste åren. Det visar en svensk enkätundersökning som jämförts med andra länder.

Våren 2021 fick sammanlagt 3 000 äldre personer i Sverige har fått svara på en enkät från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys om hur de anser att hälso- och sjukvården fungerar. Undersökningen är en del av en internationell studie som genomförs varje år där elva länder ingår, inklusive Sverige. 

Resultaten visar att äldre personer i Sverige rapporterar bland de längsta väntetiderna till icke-akut vård. Endast 29 procent svarar att det är lätt att få vård på kvällar och helger, vilket är sämre än i de andra länderna. 

Det är även många som upplever bristande kontinuitet och samordning av information mellan den ordinarie läkaren och specialistvården. Här visar resultaten en försämring sedan 2017. Sverige är också det land med lägst andel äldre som har en fast vårdkontakt, även om antalet har ökat till 69 procent de senaste åren. 

Vården för personer med kronisk sjukdom har förbättrats sedan 2017, och det är en jämförelsevis låg andel äldre i Sverige som svarar att de avstår vård på grund av patientkostnader. 

För att förbättra vården i Sverige rekommenderar Myndigheten för vård- och omsorgsanalys bland annat att regeringen fastställer att möjligheten till fast vårdkontakt är jämlik över hela landet. 

Fakta
Rapporten och undersökningen

Enkätundersökningen som genomfördes av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys är en del av den internationella studien International health policy survey, IHP, som görs årligen. I ett rullande treårsschema vänder sig studien till tre olika grupper: befolkningen som helhet (från 18 år), den delen av befolkningen (65 år och äldre) och läkare i primärvården. 

De länder som deltar är Sverige, Australien, Frankrike, Kanada, Norge, Nederländerna, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA. 

Läs rapporten

Relaterat

Maria Eriksdotter prisas för sin demensforskning

Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026.  Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell…

Sjukdomsmönster kan vägleda livsstilsinsatser

Äldre personer som lever med flera kroniska sjukdomar kan reagera olika på förebyggande insatser. Nu visar nya rön från bland annat Karolinska institutet…

Tema Bo & leva i senaste Äldre i centrum

I det senaste numret av Äldre i centrum går vi på djupet i forskningen om boendemiljön. Läs bland annat om hur det är…

Fler nyheter

Olika språk en utmaning inom demensomsorgen

Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas…

AI kan upptäcka flera kognitiva sjukdomar

Svenska forskare har utvecklat en AI-modell som kan upptäcka flera sjukdomar som bryter ner hjärnan. Nu hoppas de att modellen kan användas i…

Digitala verktyg behöver anpassas bättre

Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar…