Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har genomfört en enkätstudie vars resultat jämförts med andra länders. Foto: Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Svensk äldrevård brister i internationell jämförelse

Långa väntetider till icke-akut vård och brister i samordningen i Sverige. Samtidigt finns det vissa förbättringar de senaste åren. Det visar en svensk enkätundersökning som jämförts med andra länder.

Våren 2021 fick sammanlagt 3 000 äldre personer i Sverige har fått svara på en enkät från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys om hur de anser att hälso- och sjukvården fungerar. Undersökningen är en del av en internationell studie som genomförs varje år där elva länder ingår, inklusive Sverige. 

Resultaten visar att äldre personer i Sverige rapporterar bland de längsta väntetiderna till icke-akut vård. Endast 29 procent svarar att det är lätt att få vård på kvällar och helger, vilket är sämre än i de andra länderna. 

Det är även många som upplever bristande kontinuitet och samordning av information mellan den ordinarie läkaren och specialistvården. Här visar resultaten en försämring sedan 2017. Sverige är också det land med lägst andel äldre som har en fast vårdkontakt, även om antalet har ökat till 69 procent de senaste åren. 

Vården för personer med kronisk sjukdom har förbättrats sedan 2017, och det är en jämförelsevis låg andel äldre i Sverige som svarar att de avstår vård på grund av patientkostnader. 

För att förbättra vården i Sverige rekommenderar Myndigheten för vård- och omsorgsanalys bland annat att regeringen fastställer att möjligheten till fast vårdkontakt är jämlik över hela landet. 

Fakta
Rapporten och undersökningen

Enkätundersökningen som genomfördes av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys är en del av den internationella studien International health policy survey, IHP, som görs årligen. I ett rullande treårsschema vänder sig studien till tre olika grupper: befolkningen som helhet (från 18 år), den delen av befolkningen (65 år och äldre) och läkare i primärvården. 

De länder som deltar är Sverige, Australien, Frankrike, Kanada, Norge, Nederländerna, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA. 

Läs rapporten

Relaterat

Anhöriga som vårdar behöver stöd

Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa…

Syskon och föräldrar till 108-åringar lever längre

Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i…

Äldre man sitter och tittar på sin smarttelefon

55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre

Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och…

Fler nyheter

Porträttbild på Dennis Fahlgren

Historisk avhandling ger insikter om äldres ekonomi i dag

Många äldre personer fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk under början av 1900-talet. Det visar en avhandling som har undersökt äldres…

Kollage med silhuetter på huvuden

Ny prognos: Så många får demens

Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på…

Kvinna håller i en transflagga

Osäkerhet i mötet med äldre transpersoner

Socialsekreterare har begränsad kunskap om äldre transpersoners erfarenheter och behov, och är oroliga över att ställa fel frågor om könsidentitet. Det visar en…