Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har genomfört en enkätstudie vars resultat jämförts med andra länders. Foto: Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Svensk äldrevård brister i internationell jämförelse

Långa väntetider till icke-akut vård och brister i samordningen i Sverige. Samtidigt finns det vissa förbättringar de senaste åren. Det visar en svensk enkätundersökning som jämförts med andra länder.

Våren 2021 fick sammanlagt 3 000 äldre personer i Sverige har fått svara på en enkät från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys om hur de anser att hälso- och sjukvården fungerar. Undersökningen är en del av en internationell studie som genomförs varje år där elva länder ingår, inklusive Sverige. 

Resultaten visar att äldre personer i Sverige rapporterar bland de längsta väntetiderna till icke-akut vård. Endast 29 procent svarar att det är lätt att få vård på kvällar och helger, vilket är sämre än i de andra länderna. 

Det är även många som upplever bristande kontinuitet och samordning av information mellan den ordinarie läkaren och specialistvården. Här visar resultaten en försämring sedan 2017. Sverige är också det land med lägst andel äldre som har en fast vårdkontakt, även om antalet har ökat till 69 procent de senaste åren. 

Vården för personer med kronisk sjukdom har förbättrats sedan 2017, och det är en jämförelsevis låg andel äldre i Sverige som svarar att de avstår vård på grund av patientkostnader. 

För att förbättra vården i Sverige rekommenderar Myndigheten för vård- och omsorgsanalys bland annat att regeringen fastställer att möjligheten till fast vårdkontakt är jämlik över hela landet. 

Fakta
Rapporten och undersökningen

Enkätundersökningen som genomfördes av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys är en del av den internationella studien International health policy survey, IHP, som görs årligen. I ett rullande treårsschema vänder sig studien till tre olika grupper: befolkningen som helhet (från 18 år), den delen av befolkningen (65 år och äldre) och läkare i primärvården. 

De länder som deltar är Sverige, Australien, Frankrike, Kanada, Norge, Nederländerna, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA. 

Läs rapporten

Relaterat

Klimakteriet – så skildras kvinnan

Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Löfgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.

Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur

Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…

Webbinarium: Bra mat för äldre – hur ska vi tänka?

Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet…

Fler nyheter

Ny modell förbättrar smärthantering

Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.

Äldres AI-användning ökar snabbt

Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…

De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling

Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det…