Ålderism – därför är det ett problem
Föreställningar om olika åldersgrupper kan skapa hinder och leda till felaktiga beslut. Men fler möten över generationsgränser och medvetna reflektioner kan motverka problemen.
Svenskt rekord i hundraåringar
Aldrig förr har Sverige haft så många hundraåringar. Dessutom fyllde tre personer 110 år i år.
Svenskarna blir allt äldre. Det visar sig inte minst i statistiken över 100-åringar i landet. Statistiska centralbyrån, SCB, rapporterar att 1 563 personer fyller 100 år under 2020.
– Vid halvårsskiftet i år var 1 455 personer i livet som har eller kommer ha uppnått sin hundraårsdag under året. Tidigare i år dog 108 personer som hann fylla 100 år innan sin dödsdag, säger Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB, på myndighetens webbsajt.
Siffran är alltså svenskt rekord. Till detta kommer tre personer som nått 110 års ålder under året. Bland de allra äldsta svenskarna finns det en övervikt av kvinnor. Den högsta ålder som hittills uppnåtts i Sverige är 113 år.
Relaterat
För gammal för att förändras?
Åldern kan styra hur människor med missbruk behandlas. Frågan är om det är rimligt, och när det i stället övergår i ålderism. Vid Lunds universitet pågår flera forskningsprojekt som undersöker detta, berättar forskaren Tove Harnett.
Ålder i arbetslivet en komplex fråga
Vi lever allt längre och mår bättre. Vi förväntas också att jobba längre, men stöter på hinder som ålderism och dålig arbetsmiljö. Hur ska ekvationen gå ihop?
Fler nyheter
Så kan jobb bli mer äldrevänliga
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.
Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att personalen är avgörande för en värdig död.
Otillräckligt stöd för yngre med demens
Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det visar en avhandling från Jönköping university.
