Läs nya numret av Äldre i Centrum här!
Nu finns nya numret uppladdat som e-tidning, fri för dig att läsa! Här finns senaste äldreforskningen samlad, samt flera intressanta artiklar på temat ”Döden”.
Svenskt rekord i hundraåringar
Aldrig förr har Sverige haft så många hundraåringar. Dessutom fyllde tre personer 110 år i år.
Svenskarna blir allt äldre. Det visar sig inte minst i statistiken över 100-åringar i landet. Statistiska centralbyrån, SCB, rapporterar att 1 563 personer fyller 100 år under 2020.
– Vid halvårsskiftet i år var 1 455 personer i livet som har eller kommer ha uppnått sin hundraårsdag under året. Tidigare i år dog 108 personer som hann fylla 100 år innan sin dödsdag, säger Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB, på myndighetens webbsajt.
Siffran är alltså svenskt rekord. Till detta kommer tre personer som nått 110 års ålder under året. Bland de allra äldsta svenskarna finns det en övervikt av kvinnor. Den högsta ålder som hittills uppnåtts i Sverige är 113 år.
Relaterat
Döden på spåren – förr och nu
Döden har blivit ovanligare och kanske också osynligare med åren. Allt fler lever allt längre och bara 14 procent dör hemma. Gerdt Sundström tar med oss på en tidsresa med döden som följeslagare.
Se tecken på döden tidigare
Mer kunskap om döendet kan hjälpa personal att sätta in palliativa insatser i god tid. Utbildningsinsatser på särskilda boenden kan hjälpa, skriver Helene Åvik Persson, baserat på sina studier.
Fler nyheter
Fysisk aktivitet minskar strokerisk efter hjärtinfarkt
Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Personal målar möten med döden
Hur mår personalen efter att ha exponerats för en patients lidande och död? Det undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet när hemtjänstpersonal ska måla sina erfarenheter med att vaka över döende personer.
Rika lever över tio år längre än fattiga
Trots decennier av inkomstutjämning och välfärdsreformer fortsätter hälsoklyftorna i Sverige att öka. Nu visar en svensk studie att skillnaden i förväntad livslängd mellan de med högst och lägst inkomst har tredubblats.
