Agera mot ålderism
Vi måste bli bättre på att mötas över generationsgränser för att motarbeta åldersbaserad diskriminering, skriver Äldre i centrums chefredaktör Enikö Szurkos.
Svenskarna blir allt äldre. Det visar sig inte minst i statistiken över 100-åringar i landet. Statistiska centralbyrån, SCB, rapporterar att 1 563 personer fyller 100 år under 2020.
– Vid halvårsskiftet i år var 1 455 personer i livet som har eller kommer ha uppnått sin hundraårsdag under året. Tidigare i år dog 108 personer som hann fylla 100 år innan sin dödsdag, säger Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB, på myndighetens webbsajt.
Siffran är alltså svenskt rekord. Till detta kommer tre personer som nått 110 års ålder under året. Bland de allra äldsta svenskarna finns det en övervikt av kvinnor. Den högsta ålder som hittills uppnåtts i Sverige är 113 år.
Vi måste bli bättre på att mötas över generationsgränser för att motarbeta åldersbaserad diskriminering, skriver Äldre i centrums chefredaktör Enikö Szurkos.
Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.
Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro universitet.
Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de mer avancerade, visar resultatet.
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför det är skadligt och vad som kan göras för att motverka det.