Tillgänglighet och trivsel – så vill vi bo
Bostaden har stor betydelse för äldre personer, men forskningen är knapp. Studier visar att tillgången till service i närområdet, samt uteplats eller balkong kan vara viktiga faktorer för att trivas.
Svenskt rekord i hundraåringar
Aldrig förr har Sverige haft så många hundraåringar. Dessutom fyllde tre personer 110 år i år.
Svenskarna blir allt äldre. Det visar sig inte minst i statistiken över 100-åringar i landet. Statistiska centralbyrån, SCB, rapporterar att 1 563 personer fyller 100 år under 2020.
– Vid halvårsskiftet i år var 1 455 personer i livet som har eller kommer ha uppnått sin hundraårsdag under året. Tidigare i år dog 108 personer som hann fylla 100 år innan sin dödsdag, säger Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB, på myndighetens webbsajt.
Siffran är alltså svenskt rekord. Till detta kommer tre personer som nått 110 års ålder under året. Bland de allra äldsta svenskarna finns det en övervikt av kvinnor. Den högsta ålder som hittills uppnåtts i Sverige är 113 år.
Relaterat
Hon jobbar ideellt för bättre bomiljö
Karin C Månsson är arkitekten som helst vill bo kvar i sitt område. Men hon ser behoven av anpassning av miljöer och service. Nu använder hon sin kompetens ideellt för att påverka.
Gemenskap i utsatta områden
Äldre personer vill ogärna flytta, oavsett områdets karaktär, visar studier. Det känslomässiga bandet och sociala gemenskapen är viktiga faktorer. Likaså om samhället väljer att satsa på närområdet.
Fler nyheter
Nya tag mot ålderism
Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kunskapen om ålderism. Det är ett led i ett större arbete mot ålderism, där även ett nationellt råd ingår.
Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs
Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under demenssjukdom.
Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan
Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.
