En man springer på en väg.
Foto: Yuri Arcurs/Mostphotos

Symptom, samsjuklighet och andra utmaningar för äldre med ADHD

En litteraturstudie från Hälsohögskolan i Jönköping har sammanställt forskningen om äldre personer med ADHD. De grundläggande symptomen består, men tar sig ofta andra uttryck och får en annan intensitet.

Silke Fischer och Charlotta Nilsen från Hälsohögskolan i Jönköping och Karolinska institutet har gjort en litteraturstudie som sammanställer forskningen om ADHD bland äldre personer, för att undersöka symptom, samsjuklighet och utmaningar i livet. De hittade 17 artiklar som på något sätt besvarade forskningsfrågorna.

De vanligaste symptomen hos äldre vuxna var ouppmärksamhet, impulsivitet, hyperaktivitet och att vara oorganiserad. Äldre personer med ADHD kunde också uppleva exekutiv dysfunktion, vilket innebär svårigheter att planera, organisera och hantera sin tid. Alla symptom upplevdes inte som alldeles negativa. Hyperaktivitet var exempelvis kopplat till högre produktivitet i livet.

Studierna visade tydligt att ADHD-symptomen kvarstod genom livet. Några studier konstaterade att de tycktes hålla sig relativt oförändrade, medan andra studier kunde se att exempelvis impulsivitet och hyperaktivitet kunde klinga av något i intensitet i senare åldrar. Det fanns också studier som tydde på att symptomen påverkade studiedeltagarna mer i yngre åldrar.

Det tycktes också finnas ett samband mellan ADHD och kognitionsnedsättningar, där studiedeltagare exempelvis hade sämre arbetsminne. När det gällde mental hälsa var det relativt vanligt med depression och ångest, och det fanns också tecken på att depression hade större påverkan på deras kognitiva funktion.

Många äldre med ADHD påverkades eller hade påverkats starkt i sitt sociala liv. Det kunde vara svårigheter att behålla sina arbeten, svårigheter att göra karriär, men också problem med att behålla vänner och att sätta gränser. Att ha en stöttande partner kunde minska de negativa effekterna av diagnosen.

Flera studier kunde också visa resultat om upplevda positiv effekter. I en studie angav 46 procent av deltagarna högre grad av kreativitet, entusiasm och bättre fokus när de ägnade sig åt saker som intresserade dem. Att hitta sätt att hantera sin ADHD kunde leda till en större tålighet senare i livet. En studie kom fram till att äldre personer med ADHD oftare deltog i fritidsaktiviteter än andra. Att ha lätt att agera spontant sågs också som något positivt i högre ålder.

I diskussionsdelen skriver Silke Fischer och Charlotta Nilsen att det är värdefullt att anlägga ett livsloppsperspektiv på ADHD, då många faktorer under livet kan förändra hur diagnosen tar sig uttryck. Miljön i barndomen kan påverka symptomen mycket, samtidigt som olika copingstrategier ofta underlättar vuxenlivet. Det finns sedan en risk att pensionen leder till att man förlorar sina stödjande rutiner och sitt sociala liv, samtidigt som åldrandet gör att vissa symptom påverkar vardagslivet mer.

Läs den vetenskapliga artikeln

Silke Fischer och Charlotta Nilsen (2024). ADHD in older adults – a scoping review. Aging and mental health.

Relaterat

Foto som visar ryggen på en fotbollsmålvakt med fotbollsplanen i bakgrunden.

Nu vill seniorspelarna tävla

Gåfotbollen växer kraftigt och innebandyns motsvarigheter är på frammarsch. Och nu vill deltagarna börja spela matcher och seriespel. Det framkommer i en ny…

Socioekonomin avgörande för risken att dö i stroke

Om du drabbas av en stroke har du betydligt högre chanser att leva vidare ifall du är välutbildad, bor i ett tryggt område…

Kvinna som sitter vid ett bord

Äldre med kriminell bakgrund har högre demensrisk

Äldre personer som har kriminell bakgrund löper högre risk att drabbas av demens och lindrig kognitiv svikt. Risken är särskilt stor hos de…

Fler nyheter

Ensamhet vanligt bland de som vårdar äldre partner

Ofrivillig ensamhet ökar när allt fler äldre vårdar sin partner. Ensamheten leder i sin tur till bland annat en högre risk för depression…

AI hjälper forskare optimera strokevården

Varje år drabbas tusentals personer av kallad ischemisk stroke i Sverige. Nu tar forskare från Lunds universitet AI till hjälp för att kunna…

Porträttfoto på Karin Wastesson.

Könsroller påverkar äldreomsorgens chefer

I sin avhandling har Karin Wastesson vid Linköpings univeristet undersökt förutsättningarna för enhetschefer i äldreomsorgen. Det visar sig att de påverkas av könsroller.