Äldre synskadad man med blindkäpp korsar övergångsställe
Foto: Mostphotos

Synskadade äldre drabbas oftare av fallolyckor

Äldre personer med synskador råkar ut för fler fallolyckor där de behöver uppsöka vård än andra äldre utan synnedsättning. Omkring tre gånger fler är drabbade visar en undersökning från Synskadades riksförbund. Fallolyckorna innebär ett stort lidande för den skadade, men också en risk för ekonomisk utsatthet och isolering för en redan utsatt grupp.

Synskadades riksförbund har gett Novus i uppdrag att undersöka livsvillkoren för deras medlemmar som är över 65 år. De har också tagit hjälp av Folkhälsomyndighetens statistik kring fallolyckor bland äldre.

Varje år råkar ungefär fem procent av Sveriges invånare som är över 65 år ut för en fallolycka där vård varit nödvändig, enligt Folkhälsomyndighetens rapport. I Synskadades riksförbunds medlemsundersökning uppger 15 procent att de under det senaste året fallit så illa att de behövt söka vård. Det är fler kvinnor som svarat att de behövt uppsöka vård än män.

Det går inte att göra en direkt jämförelse eftersom undersökningsmetoderna skiljer sig åt, men det indikerar att det är långt fler bland äldre som har en synnedsättning som ramlar och slår sig varje år och behöver uppsöka vård. Eftersom många med synnedsättning dessutom oftare får hjälp av andra att klara av sin vardag än andra äldre, är det också en stark indikation på att det är många fler bland dem som är drabbade.

Medlemsundersökningen visar på att det är få som åker kollektivt på egen hand och var tredje tycker att de skulle behöva mer träning och rehabilitering för att kunna röra sig mer självständigt i gatu- och trafikmiljö. Många av dem svarar att de är beroende av närstående för att klara av sin i vardag. Över 50 procent uppger att de regelbundet tar hjälp av vänner eller anhöriga för att handla livsmedel eller andra dagligvaror. Undersökningen visar också på andra svårigheter som äldre personer med synnedsättning är mer utsatta för än andra äldre. Det gäller exempelvis digitalt utanförskap, sämre upplevd hälsa och svårigheter i att klara av sin ekonomi.

Läs undersökningen
Läs Folkhälsomyndighetens rapport

Folkhälsomyndigheten (2022) Fallolyckor bland äldre, vårdade

Relaterat

Ålderismen påverkar vår hälsa

Ålderism kan vara ett hinder för fysisk aktivitet och socialt deltagande, och därigenom påverka vår hälsa. Forskaren Fredrik Snellman beskriver även hur äldre…

Äldres vishet gör världen lyckligare

Det kan finnas en lyckligare framtid framför oss, när andelen äldre i befolkningen ökar. Äldres livserfarenhet, visdom och känsla av tillfredsställelse kan påverka…

Tallrik med pasta, oliver, tomater och fetaost

Kostens betydelse inte entydig

Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…

Fler nyheter

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.

Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum 

Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…

Porträttbild på Per Skedinger

Så kan jobb bli mer äldrevänliga

Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…