Äldre synskadad man med blindkäpp korsar övergångsställe
Foto: Mostphotos

Synskadade äldre drabbas oftare av fallolyckor

Äldre personer med synskador råkar ut för fler fallolyckor där de behöver uppsöka vård än andra äldre utan synnedsättning. Omkring tre gånger fler är drabbade visar en undersökning från Synskadades riksförbund. Fallolyckorna innebär ett stort lidande för den skadade, men också en risk för ekonomisk utsatthet och isolering för en redan utsatt grupp.

Synskadades riksförbund har gett Novus i uppdrag att undersöka livsvillkoren för deras medlemmar som är över 65 år. De har också tagit hjälp av Folkhälsomyndighetens statistik kring fallolyckor bland äldre.

Varje år råkar ungefär fem procent av Sveriges invånare som är över 65 år ut för en fallolycka där vård varit nödvändig, enligt Folkhälsomyndighetens rapport. I Synskadades riksförbunds medlemsundersökning uppger 15 procent att de under det senaste året fallit så illa att de behövt söka vård. Det är fler kvinnor som svarat att de behövt uppsöka vård än män.

Det går inte att göra en direkt jämförelse eftersom undersökningsmetoderna skiljer sig åt, men det indikerar att det är långt fler bland äldre som har en synnedsättning som ramlar och slår sig varje år och behöver uppsöka vård. Eftersom många med synnedsättning dessutom oftare får hjälp av andra att klara av sin vardag än andra äldre, är det också en stark indikation på att det är många fler bland dem som är drabbade.

Medlemsundersökningen visar på att det är få som åker kollektivt på egen hand och var tredje tycker att de skulle behöva mer träning och rehabilitering för att kunna röra sig mer självständigt i gatu- och trafikmiljö. Många av dem svarar att de är beroende av närstående för att klara av sin i vardag. Över 50 procent uppger att de regelbundet tar hjälp av vänner eller anhöriga för att handla livsmedel eller andra dagligvaror. Undersökningen visar också på andra svårigheter som äldre personer med synnedsättning är mer utsatta för än andra äldre. Det gäller exempelvis digitalt utanförskap, sämre upplevd hälsa och svårigheter i att klara av sin ekonomi.

Läs undersökningen
Läs Folkhälsomyndighetens rapport

Folkhälsomyndigheten (2022) Fallolyckor bland äldre, vårdade

Relaterat

Han lyfter existentiella frågor

Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära…

Sjuksköterska besöker äldre i Brasilien

Hos äldre i Rios gränder

I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer,­ ­vård­centraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. ­Pernilla Alencar Siljehag…

Så gör forskning nytta i praktiken

Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Stiftelsen Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade…

Fler nyheter

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…

Porträttbild på Susanne Iwarsson

Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland

Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…