Äldre synskadad man med blindkäpp korsar övergångsställe
Foto: Mostphotos

Synskadade äldre drabbas oftare av fallolyckor

Äldre personer med synskador råkar ut för fler fallolyckor där de behöver uppsöka vård än andra äldre utan synnedsättning. Omkring tre gånger fler är drabbade visar en undersökning från Synskadades riksförbund. Fallolyckorna innebär ett stort lidande för den skadade, men också en risk för ekonomisk utsatthet och isolering för en redan utsatt grupp.

Synskadades riksförbund har gett Novus i uppdrag att undersöka livsvillkoren för deras medlemmar som är över 65 år. De har också tagit hjälp av Folkhälsomyndighetens statistik kring fallolyckor bland äldre.

Varje år råkar ungefär fem procent av Sveriges invånare som är över 65 år ut för en fallolycka där vård varit nödvändig, enligt Folkhälsomyndighetens rapport. I Synskadades riksförbunds medlemsundersökning uppger 15 procent att de under det senaste året fallit så illa att de behövt söka vård. Det är fler kvinnor som svarat att de behövt uppsöka vård än män.

Det går inte att göra en direkt jämförelse eftersom undersökningsmetoderna skiljer sig åt, men det indikerar att det är långt fler bland äldre som har en synnedsättning som ramlar och slår sig varje år och behöver uppsöka vård. Eftersom många med synnedsättning dessutom oftare får hjälp av andra att klara av sin vardag än andra äldre, är det också en stark indikation på att det är många fler bland dem som är drabbade.

Medlemsundersökningen visar på att det är få som åker kollektivt på egen hand och var tredje tycker att de skulle behöva mer träning och rehabilitering för att kunna röra sig mer självständigt i gatu- och trafikmiljö. Många av dem svarar att de är beroende av närstående för att klara av sin i vardag. Över 50 procent uppger att de regelbundet tar hjälp av vänner eller anhöriga för att handla livsmedel eller andra dagligvaror. Undersökningen visar också på andra svårigheter som äldre personer med synnedsättning är mer utsatta för än andra äldre. Det gäller exempelvis digitalt utanförskap, sämre upplevd hälsa och svårigheter i att klara av sin ekonomi.

Läs undersökningen
Läs Folkhälsomyndighetens rapport

Folkhälsomyndigheten (2022) Fallolyckor bland äldre, vårdade

Relaterat

Lena är expert på ensamhet

I snart tjugo år har professor Lena Dahlberg forskat om äldre personers livsvillkor och ensamhet. Hon sprider sin kunskap på olika håll i…

Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas

Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg…

Enklare verktyg bra på att skatta äldres hälsa

Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de…

Fler nyheter

Gammalt foto av en man och två kvinnor på en klippa

Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar

Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En…

Äldre vill vara med och fatta beslut

Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro…

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya metoder underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.