Porträtt på Lisa Norrgren

Tålmodighet främjar hälsan

Kan personlighetsdrag hos barn förutsäga hur stor risk de har för sämre hälsa längre fram i livet? Ja, det verkar så, enligt en avhandling från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Avhandlingens omslagI sin avhandling Carpe diem or seize your health? The economics of time preferences, health, and education utgår Lisa Norrgren vid Handelshögskolan i Göteborg huvudsakligen från datamaterialet från Stockholm birth cohort, där 15 000 13-åringar år 1966 svarade på frågor och fick göra tester för att sedan följas genom livet. En av frågorna rörde deras tålmodighet: ”Vilket skulle du helst vilja ha: 100 kronor nu eller 1 000 kronor om fem år?” Meningen var att utröna hur de värderade nuet i förhållande till framtiden.

I ett pressmeddelande poängterar Lisa Norrgren att det inte går att lägga någon värdering i svaret på frågan, men att tidspreferens kan vara en viktig del av någons personlighet.

Det visar sig också att de personer som är tålmodiga och hellre väntar på sin belöning har en lägre dödlighet innan de når 65-årsåldern. I genomsnitt läggs de också mer sällan in på sjukhus och får färre diagnoser än mer otåliga personer. De får också färre livsstilssjukdomar.

– När jag undersöker om andra faktorer kan förklara skillnaden mellan grupperna – som kön, månad personerna är födda, ålder på pappan och mamman, föräldrarnas inkomst, föräldrarnas utbildning, skolfrånvaro, föräldrarnas mortalitet, barnens kognitiva förmåga, kommun, utbildning – så gör det ingen större skillnad. Tidspreferenserna kvarstår som en viktig och stabil faktor, säger Lisa Norrgren.

Hon tror att den här kunskapen skulle kunna användas i folkhälsoarbetet, där man skulle tjäna på att ha med människors otålighet i kalkylen.

– Att dö före 65 är ett väldigt allvarligt utfall, man försvinner långt innan både man själv och ens närstående sannolikt räknat med. För att kunna tackla vissa folkhälsoproblem kan man behöva ta hänsyn till att otåliga personer är mer utsatta för hälsorisker och skapa system som fokuserar på kostnader och belöningar i dag i stället för långt fram i tiden. Ett exempel är etiketterna på tobakspaketen som främst handlar om cancerrisken – kanske skulle det vara bättre att framhålla dålig andedräkt eller att det är dyrt att röka, säger Lisa Norrgren.

I de övriga studierna i sin avhandling studerade Lisa Norrgren sydafrikanska, gravida kvinnors följsamhet till medicinsk behandling i förhållande till deras tidspreferenser, om mödrars tidspreferenser påverkar deras barns utbildningsresultat, samt hur utbildningsnivå påverkar tidig död.

Läs avhandlingen

Lisa Norrgren (2022). Carpe diem or seize your health? The economics of time preferences, health, and education. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Relaterat

Äldre man tittar på massor av tabletter som ligger på bordet

Ny strategi för att minska äldres läkemedelsanvändning

I snitt använder svenskar 75 år och äldre fem läkemedel. Nu vill forskare i Sverige uppmärksamma en strategi som har visat sig kunna…

Porträttbild på Tor Arnison

Elbehandling effektiv mot depression bland äldre

Elbehandling är en trygg och effektiv behandling för äldre personer som lider av depression. Behandlingen ger oftast bättre resultat än hos yngre personer,…

Nya kostråd för äldre på gång

Livsmedelsverket uppdaterar nu kostråden för äldre och sprider information på uppdrag av regeringen. Samtidigt visar myndighetens kartläggning att stödet kring måltider försämras inom…

Fler nyheter

Äldre man får hjälp av en sjuksköterska i hemmet

Vårdarbete mer komplext än vad som framgår i riktlinjer

Hur ser vardagen egentligen ut för personalen i hemsjukvården? En ny studie från Karlstads universitet visar att sjuksköterskor och undersköterskor fattar avgörande beslut…

Äldre kvinna sitter på sängkant med gångbord framför sig

Allt fler söker stöd när behoven redan är stora

Nästan en tredjedel av alla som ansöker om insatser inom äldreomsorgen, gör det när de redan har stora behov. Det visar ny forskning…

Personal och äldre tycker olika om måltidsmiljön

För de äldre är maten viktigast, inte den sociala miljön. Det visar Magdalena Nielsen i sin doktorsavhandling, där hon har utforskat olika aspekter…