Lisa Norrgren (2022). Carpe diem or seize your health? The economics of time preferences, health, and education. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Tålmodighet främjar hälsan
I sin avhandling Carpe diem or seize your health? The economics of time preferences, health, and education utgår Lisa Norrgren vid Handelshögskolan i Göteborg huvudsakligen från datamaterialet från Stockholm birth cohort, där 15 000 13-åringar år 1966 svarade på frågor och fick göra tester för att sedan följas genom livet. En av frågorna rörde deras tålmodighet: ”Vilket skulle du helst vilja ha: 100 kronor nu eller 1 000 kronor om fem år?” Meningen var att utröna hur de värderade nuet i förhållande till framtiden.
I ett pressmeddelande poängterar Lisa Norrgren att det inte går att lägga någon värdering i svaret på frågan, men att tidspreferens kan vara en viktig del av någons personlighet.
Det visar sig också att de personer som är tålmodiga och hellre väntar på sin belöning har en lägre dödlighet innan de når 65-årsåldern. I genomsnitt läggs de också mer sällan in på sjukhus och får färre diagnoser än mer otåliga personer. De får också färre livsstilssjukdomar.
– När jag undersöker om andra faktorer kan förklara skillnaden mellan grupperna – som kön, månad personerna är födda, ålder på pappan och mamman, föräldrarnas inkomst, föräldrarnas utbildning, skolfrånvaro, föräldrarnas mortalitet, barnens kognitiva förmåga, kommun, utbildning – så gör det ingen större skillnad. Tidspreferenserna kvarstår som en viktig och stabil faktor, säger Lisa Norrgren.
Hon tror att den här kunskapen skulle kunna användas i folkhälsoarbetet, där man skulle tjäna på att ha med människors otålighet i kalkylen.
– Att dö före 65 är ett väldigt allvarligt utfall, man försvinner långt innan både man själv och ens närstående sannolikt räknat med. För att kunna tackla vissa folkhälsoproblem kan man behöva ta hänsyn till att otåliga personer är mer utsatta för hälsorisker och skapa system som fokuserar på kostnader och belöningar i dag i stället för långt fram i tiden. Ett exempel är etiketterna på tobakspaketen som främst handlar om cancerrisken – kanske skulle det vara bättre att framhålla dålig andedräkt eller att det är dyrt att röka, säger Lisa Norrgren.
I de övriga studierna i sin avhandling studerade Lisa Norrgren sydafrikanska, gravida kvinnors följsamhet till medicinsk behandling i förhållande till deras tidspreferenser, om mödrars tidspreferenser påverkar deras barns utbildningsresultat, samt hur utbildningsnivå påverkar tidig död.
Relaterat
Äldres vishet gör världen lyckligare
Det kan finnas en lyckligare framtid framför oss, när andelen äldre i befolkningen ökar. Äldres livserfarenhet, visdom och känsla av tillfredsställelse kan påverka…
Kostens betydelse inte entydig
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…
Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre
Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det…
Fler nyheter
Allt äldre befolkning i krympande kommuner
Över en fjärdedel av Sveriges kommuner har krympt sedan millennieskiftet. Samtidigt blir befolkningen i dessa kommuner allt äldre, visar en ny rapport.
Äldre har komplex syn på munnens och tändernas utseende
Äldre personer är ofta nöjda med sin munhälsa. Samtidigt präglas deras syn på sina tänder, mun och ansikte av motsägelsefulla ideal om ungdomlighet…
Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen
Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar…