Lisa Norrgren (2022). Carpe diem or seize your health? The economics of time preferences, health, and education. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Tålmodighet främjar hälsan
I sin avhandling Carpe diem or seize your health? The economics of time preferences, health, and education utgår Lisa Norrgren vid Handelshögskolan i Göteborg huvudsakligen från datamaterialet från Stockholm birth cohort, där 15 000 13-åringar år 1966 svarade på frågor och fick göra tester för att sedan följas genom livet. En av frågorna rörde deras tålmodighet: ”Vilket skulle du helst vilja ha: 100 kronor nu eller 1 000 kronor om fem år?” Meningen var att utröna hur de värderade nuet i förhållande till framtiden.
I ett pressmeddelande poängterar Lisa Norrgren att det inte går att lägga någon värdering i svaret på frågan, men att tidspreferens kan vara en viktig del av någons personlighet.
Det visar sig också att de personer som är tålmodiga och hellre väntar på sin belöning har en lägre dödlighet innan de når 65-årsåldern. I genomsnitt läggs de också mer sällan in på sjukhus och får färre diagnoser än mer otåliga personer. De får också färre livsstilssjukdomar.
– När jag undersöker om andra faktorer kan förklara skillnaden mellan grupperna – som kön, månad personerna är födda, ålder på pappan och mamman, föräldrarnas inkomst, föräldrarnas utbildning, skolfrånvaro, föräldrarnas mortalitet, barnens kognitiva förmåga, kommun, utbildning – så gör det ingen större skillnad. Tidspreferenserna kvarstår som en viktig och stabil faktor, säger Lisa Norrgren.
Hon tror att den här kunskapen skulle kunna användas i folkhälsoarbetet, där man skulle tjäna på att ha med människors otålighet i kalkylen.
– Att dö före 65 är ett väldigt allvarligt utfall, man försvinner långt innan både man själv och ens närstående sannolikt räknat med. För att kunna tackla vissa folkhälsoproblem kan man behöva ta hänsyn till att otåliga personer är mer utsatta för hälsorisker och skapa system som fokuserar på kostnader och belöningar i dag i stället för långt fram i tiden. Ett exempel är etiketterna på tobakspaketen som främst handlar om cancerrisken – kanske skulle det vara bättre att framhålla dålig andedräkt eller att det är dyrt att röka, säger Lisa Norrgren.
I de övriga studierna i sin avhandling studerade Lisa Norrgren sydafrikanska, gravida kvinnors följsamhet till medicinsk behandling i förhållande till deras tidspreferenser, om mödrars tidspreferenser påverkar deras barns utbildningsresultat, samt hur utbildningsnivå påverkar tidig död.
Relaterat
Goda rutiner kan ge bättre munhälsa på särskilt boende
En ny studie har undersökt arbetet för god munhälsa på särskilt boende. Det finns verktyg som fungerar, men oklar ansvarsfördelning och bristande kunskap…
Högintensiv träning bra och säkert för äldre
Äldre personer gynnas och klarar av att träna högintensivt i korta intervaller. Trots att den totala träningstiden kan halveras, jämfört med konventionell träning,…
Samlad seniormottagning kan underlätta för alla
Att samla primärvård, rehab och biståndshandläggning i en seniormottagning kan underlätta för äldre personer som behöver stöd. Nestor FoU-center har utvärderat uppbyggnaden av…
Fler nyheter
Bonusbarnbarn sätter engagemanget främst
För den äldre generationen kan relationen till bonusbarnbarn vara komplicerad. Men barnen gör ingen större skillnad på biologisk eller bonusanknyting – engagemanget räknas,…
Insatser mot ensamhet bland äldre personer
SBU har granskat fem sammanställningar av forskningen kring insatser mot ensamhet. De konstaterar att forskningen är spretig, men att det finns saker att…
Hundraåringarna blir allt fler
Allt fler fyller hundra år, visar statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). Det är fortfarande betydligt fler kvinnor än män som uppnår den höga…