Lisa Norrgren (2022). Carpe diem or seize your health? The economics of time preferences, health, and education. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Tålmodighet främjar hälsan
I sin avhandling Carpe diem or seize your health? The economics of time preferences, health, and education utgår Lisa Norrgren vid Handelshögskolan i Göteborg huvudsakligen från datamaterialet från Stockholm birth cohort, där 15 000 13-åringar år 1966 svarade på frågor och fick göra tester för att sedan följas genom livet. En av frågorna rörde deras tålmodighet: ”Vilket skulle du helst vilja ha: 100 kronor nu eller 1 000 kronor om fem år?” Meningen var att utröna hur de värderade nuet i förhållande till framtiden.
I ett pressmeddelande poängterar Lisa Norrgren att det inte går att lägga någon värdering i svaret på frågan, men att tidspreferens kan vara en viktig del av någons personlighet.
Det visar sig också att de personer som är tålmodiga och hellre väntar på sin belöning har en lägre dödlighet innan de når 65-årsåldern. I genomsnitt läggs de också mer sällan in på sjukhus och får färre diagnoser än mer otåliga personer. De får också färre livsstilssjukdomar.
– När jag undersöker om andra faktorer kan förklara skillnaden mellan grupperna – som kön, månad personerna är födda, ålder på pappan och mamman, föräldrarnas inkomst, föräldrarnas utbildning, skolfrånvaro, föräldrarnas mortalitet, barnens kognitiva förmåga, kommun, utbildning – så gör det ingen större skillnad. Tidspreferenserna kvarstår som en viktig och stabil faktor, säger Lisa Norrgren.
Hon tror att den här kunskapen skulle kunna användas i folkhälsoarbetet, där man skulle tjäna på att ha med människors otålighet i kalkylen.
– Att dö före 65 är ett väldigt allvarligt utfall, man försvinner långt innan både man själv och ens närstående sannolikt räknat med. För att kunna tackla vissa folkhälsoproblem kan man behöva ta hänsyn till att otåliga personer är mer utsatta för hälsorisker och skapa system som fokuserar på kostnader och belöningar i dag i stället för långt fram i tiden. Ett exempel är etiketterna på tobakspaketen som främst handlar om cancerrisken – kanske skulle det vara bättre att framhålla dålig andedräkt eller att det är dyrt att röka, säger Lisa Norrgren.
I de övriga studierna i sin avhandling studerade Lisa Norrgren sydafrikanska, gravida kvinnors följsamhet till medicinsk behandling i förhållande till deras tidspreferenser, om mödrars tidspreferenser påverkar deras barns utbildningsresultat, samt hur utbildningsnivå påverkar tidig död.
Relaterat

Växtrik kost kan bromsa kroniska sjukdomar
En hälsosam kost med fokus på intag av grönsaker och omättade fetter kan bromsa ansamlingen av kroniska sjukdomar hos äldre personer. Det visar…

Nytt sätt att mäta patientens upplevelse av vård i hemmet
Nu finns det ett validerat instrument för att mäta hur personcentrerad kommunal primärvård i hemmet är ur patientens perspektiv. ”Det här är något…

Sista flytten – mer hjälp behövs
Flytten till ett särskilt boende kan vara utmanande. Linda Arvidsson, Lunds universitet, har tagit reda på hur samhället kan underlätta för äldre.
Fler nyheter

ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?
Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och…

Banden mellan generationer starkare än tidigare trott
Sverige beskrivs ofta som ett land där familjebanden försvagats i takt med välfärdsstatens framväxt. Men egentligen verkar det vara tvärtom – omsorgen mellan…

Stora skillnader i kommuners minutstyrning
En av fyra kommuner bestämmer hur lång tid olika insatser i hemtjänsten ska ta, visar en rapport från Socialstyrelsen. I många fall får…