Lisa Norrgren (2022). Carpe diem or seize your health? The economics of time preferences, health, and education. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Tålmodighet främjar hälsan
I sin avhandling Carpe diem or seize your health? The economics of time preferences, health, and education utgår Lisa Norrgren vid Handelshögskolan i Göteborg huvudsakligen från datamaterialet från Stockholm birth cohort, där 15 000 13-åringar år 1966 svarade på frågor och fick göra tester för att sedan följas genom livet. En av frågorna rörde deras tålmodighet: ”Vilket skulle du helst vilja ha: 100 kronor nu eller 1 000 kronor om fem år?” Meningen var att utröna hur de värderade nuet i förhållande till framtiden.
I ett pressmeddelande poängterar Lisa Norrgren att det inte går att lägga någon värdering i svaret på frågan, men att tidspreferens kan vara en viktig del av någons personlighet.
Det visar sig också att de personer som är tålmodiga och hellre väntar på sin belöning har en lägre dödlighet innan de når 65-årsåldern. I genomsnitt läggs de också mer sällan in på sjukhus och får färre diagnoser än mer otåliga personer. De får också färre livsstilssjukdomar.
– När jag undersöker om andra faktorer kan förklara skillnaden mellan grupperna – som kön, månad personerna är födda, ålder på pappan och mamman, föräldrarnas inkomst, föräldrarnas utbildning, skolfrånvaro, föräldrarnas mortalitet, barnens kognitiva förmåga, kommun, utbildning – så gör det ingen större skillnad. Tidspreferenserna kvarstår som en viktig och stabil faktor, säger Lisa Norrgren.
Hon tror att den här kunskapen skulle kunna användas i folkhälsoarbetet, där man skulle tjäna på att ha med människors otålighet i kalkylen.
– Att dö före 65 är ett väldigt allvarligt utfall, man försvinner långt innan både man själv och ens närstående sannolikt räknat med. För att kunna tackla vissa folkhälsoproblem kan man behöva ta hänsyn till att otåliga personer är mer utsatta för hälsorisker och skapa system som fokuserar på kostnader och belöningar i dag i stället för långt fram i tiden. Ett exempel är etiketterna på tobakspaketen som främst handlar om cancerrisken – kanske skulle det vara bättre att framhålla dålig andedräkt eller att det är dyrt att röka, säger Lisa Norrgren.
I de övriga studierna i sin avhandling studerade Lisa Norrgren sydafrikanska, gravida kvinnors följsamhet till medicinsk behandling i förhållande till deras tidspreferenser, om mödrars tidspreferenser påverkar deras barns utbildningsresultat, samt hur utbildningsnivå påverkar tidig död.
Relaterat
Blodprov kan förutspå stroke
Ett enkelt blodprov kan återspegla hjärnhälsan och förutsäga vem som har störst risk att drabbas av stroke. Det visar forskning från Akademiska sjukhuset…
Så kan en app ge stöd efter prostatacancer
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Nu visar en avhandling från Linnéuniversitetet att en app kan stötta prostatacancerpatienters rehabilitering en viss tid…
Dialog ger bättre vård i hemmet
Gruppen äldre blir allt större, vilket innebär att vård i hemmet är vanligt. Nu visar en avhandling från Luleå tekniska universitet att vardagen…
Fler nyheter
Forskare utvecklar nya verktyg för tidig alzheimerdiagnostisering
Diagnostisering av Alzheimers sjukdom sker ofta väldigt sent i sjukdomsförloppet. Nu vill ett internationellt projekt med bland annat svenska forskare ändra på det…
Så kan psykisk hälsa påverka demensrisken
Personer som inte längre tycker att livet har en mening har högre risk att drabbas av demens. Det visar forskning från bland annat…
Möjlig förklaring till ökad alzheimerrisk hos personer med diabetes
Personer med typ 2-diabetes löper ökad risk för att utveckla Alzheimers sjukdom. Anledningen kan vara att personer med typ 2-diabetes har svårare att…