Amela Fisic, Hulya Cevik Aras, Ulrica Almhöjd och Annica Almståhl (2024). Dental care professionals’ awareness of oral dryness and its clinical management: a questionnaire-based study. BMC Oral health.
Tandhygienisterna är bäst på att upptäcka muntorrhet
Det är vanligt att munnen blir torrare när vi åldras, vilket också bero på att vissa mediciner och olika sjukdomar orsakar muntorrhet. När salivproduktionen minskar kan det leda till olika problem med hälsan. Tandläkare och tandhygienister kan uppmärksamma problemet och till exempel föreslå lämpliga åtgärder för ökad mängd saliv, eller om läkare bör kontaktas. Men forskningen om klinisk behandling av patienter med muntorrhet inom allmän tandvård är begränsad.
Nu har forskare på Malmö universitet och Göteborgs universitet undersökt hur medveten svensk tandvårdspersonal är om salivfunktion, potentiella orsaker och komplikationer kring muntorrhet och vad de ställer för frågor till sina patienter. Forskarna har också undersökt om längden på yrkeserfarenhet har någon betydelse.
De skickade ut en enkät och fick svar från 241 tandläkare och 257 tandhygienister som arbetar inom allmäntandvården inom Folktandvården.
Resultaten från enkäten visar att personer som var 65 år eller äldre oftare blev tillfrågade om muntorrhet, 93 procent, jämfört med yngre och att tandhygienister oftare stötte och frågade patienter med muntorrhet, 61,1 procent, än tandläkare, 48,5 procent.
Tandhygienisterna föreslog oftare förebyggande tandvård, hade en högre medvetenhet om orsaker och komplikationer av muntorrhet samt mätte salivutsöndringen i högre utsträckning än tandläkarna. Tandläkarna hade dock en högre medvetenhet om saliven olika funktioner än tandhygienisterna. Personal som hade arbetat mer än tio år med tandvård inom båda yrkeskategorierna förslog förebyggande tandvård och mätte patienternas salivutsöndring oftare de med kortare tid inom yrket.
Relaterat
Klimakteriet – så skildras kvinnan
Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Löfgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.
Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…
Webbinarium: Bra mat för äldre – hur ska vi tänka?
Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet…
Fler nyheter
Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Äldres AI-användning ökar snabbt
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…
De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling
Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det…