Med hjälp av blodprov har forskare från Göteborgs universitet kunnat visa tecken på hjärnskador hos personer med covid-19. Foto: Flickr/Nicolas Duprey (CC BY-ND 2.0)

Tecken på hjärnskador vid svår covid-19

Personer som drabbas av svåra symptom av covid-19 och behöver respiratorbehandling visar tecken på hjärnskador, enligt en studie från Göteborgs universitet. Redan vid måttlig covid-19 kunde vissa skador ses med hjälp av blodprover.

Symptomen för covid-19 kan variera från lätta förkylningsbesvär till allvarliga luftvägsbesvär som kräver medicinsk behandling på sjukhus. En studie från Göteborgs universitet har undersökt förekomsten av hjärnskador hos personer med covid-19 med hjälp av blodprover som känner av biomarkörer.

I studien ingick 47 patienter med mild, måttlig och svår covid-19. Medelåldern bland deltagarna var 70 år. De har lämnat blodprover under vårdförloppet som analyserats för att hitta biomarkörer för hjärnskador. Hos nästan alla personer med svår covid-19 som behövde respiratorvård fanns ett överflöd på biomarkören NfL, neurofilament light, som läcker ut i blodet vid nervcellsskada.

Henrik Zetterberg har lett arbetet med att analysera blodproverna. Foto: Johan Wingborg

– Koncentrationen av NfL ökade dessutom över tid hos dessa personer. Detta talar för nervcellskada och att covid-19 faktiskt kan ge en direkt hjärnskada, säger Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet.

Redan vid måttlig covid-19, alltså hos patienter som låg inlagda på sjukhus, men som inte behövde respirator, har man kunnat se ett visst överflöd av en annan biomarkör som visar på hjärnskada.

Hur bestående hjärnskadorna är eller vilka kroppsliga och kognitiva funktioner de påverkar kan han inte svara på i dagsläget eftersom patienterna var nedsövda. Men det kommer att följas upp i ytterligare studier.

– Precis som efter andra skador kan man återhämta sig, men det kan hända att en del svårt sjuka covid-19 patienter behöver neurorehabilitering. Där måste vi från sjukvården vara aktiva och se till att erbjuda dem det, säger Henrik Zetterberg.

Relaterat

Bostadsområde var inte avgörande för dödligheten i covid

Under coronapandemin kunde man se en högre dödlighet i socioekonomiskt svaga områden. En ny studie ifrågasätter nu om det verkligen är ett mönster…

Covid-19 ökade risken för hjärt-kärlsjukdom

En ny avhandling från Umeå universitet visar att covidsjuka har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom så länge som sex månader efter infektionen.

Så anpassade sig Europas äldre till pandemin

En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var…

Fler nyheter

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…