Neurochemical evidence of astrocytic and neuronal injury commonly found in COVID-19. Publicerad i Neurology.
Tecken på hjärnskador vid svår covid-19
Symptomen för covid-19 kan variera från lätta förkylningsbesvär till allvarliga luftvägsbesvär som kräver medicinsk behandling på sjukhus. En studie från Göteborgs universitet har undersökt förekomsten av hjärnskador hos personer med covid-19 med hjälp av blodprover som känner av biomarkörer.
I studien ingick 47 patienter med mild, måttlig och svår covid-19. Medelåldern bland deltagarna var 70 år. De har lämnat blodprover under vårdförloppet som analyserats för att hitta biomarkörer för hjärnskador. Hos nästan alla personer med svår covid-19 som behövde respiratorvård fanns ett överflöd på biomarkören NfL, neurofilament light, som läcker ut i blodet vid nervcellsskada.
– Koncentrationen av NfL ökade dessutom över tid hos dessa personer. Detta talar för nervcellskada och att covid-19 faktiskt kan ge en direkt hjärnskada, säger Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet.
Redan vid måttlig covid-19, alltså hos patienter som låg inlagda på sjukhus, men som inte behövde respirator, har man kunnat se ett visst överflöd av en annan biomarkör som visar på hjärnskada.
Hur bestående hjärnskadorna är eller vilka kroppsliga och kognitiva funktioner de påverkar kan han inte svara på i dagsläget eftersom patienterna var nedsövda. Men det kommer att följas upp i ytterligare studier.
– Precis som efter andra skador kan man återhämta sig, men det kan hända att en del svårt sjuka covid-19 patienter behöver neurorehabilitering. Där måste vi från sjukvården vara aktiva och se till att erbjuda dem det, säger Henrik Zetterberg.
Relaterat
Bostadsområde var inte avgörande för dödligheten i covid
Under coronapandemin kunde man se en högre dödlighet i socioekonomiskt svaga områden. En ny studie ifrågasätter nu om det verkligen är ett mönster…
Covid-19 ökade risken för hjärt-kärlsjukdom
En ny avhandling från Umeå universitet visar att covidsjuka har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom så länge som sex månader efter infektionen.
Så anpassade sig Europas äldre till pandemin
En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var…
Fler nyheter
Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer
Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en…
Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset
Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.
Så kan äldreboenden hantera värmeböljor
Klimatkrisen kan komma att slå hårt mot äldre personer, och värme ställer redan till problem på äldreboenden runt om i landet. Nu publicerar…