Med hjälp av blodprov har forskare från Göteborgs universitet kunnat visa tecken på hjärnskador hos personer med covid-19. Foto: Flickr/Nicolas Duprey (CC BY-ND 2.0)

Tecken på hjärnskador vid svår covid-19

Personer som drabbas av svåra symptom av covid-19 och behöver respiratorbehandling visar tecken på hjärnskador, enligt en studie från Göteborgs universitet. Redan vid måttlig covid-19 kunde vissa skador ses med hjälp av blodprover.

Symptomen för covid-19 kan variera från lätta förkylningsbesvär till allvarliga luftvägsbesvär som kräver medicinsk behandling på sjukhus. En studie från Göteborgs universitet har undersökt förekomsten av hjärnskador hos personer med covid-19 med hjälp av blodprover som känner av biomarkörer.

I studien ingick 47 patienter med mild, måttlig och svår covid-19. Medelåldern bland deltagarna var 70 år. De har lämnat blodprover under vårdförloppet som analyserats för att hitta biomarkörer för hjärnskador. Hos nästan alla personer med svår covid-19 som behövde respiratorvård fanns ett överflöd på biomarkören NfL, neurofilament light, som läcker ut i blodet vid nervcellsskada.

Henrik Zetterberg har lett arbetet med att analysera blodproverna. Foto: Johan Wingborg

– Koncentrationen av NfL ökade dessutom över tid hos dessa personer. Detta talar för nervcellskada och att covid-19 faktiskt kan ge en direkt hjärnskada, säger Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet.

Redan vid måttlig covid-19, alltså hos patienter som låg inlagda på sjukhus, men som inte behövde respirator, har man kunnat se ett visst överflöd av en annan biomarkör som visar på hjärnskada.

Hur bestående hjärnskadorna är eller vilka kroppsliga och kognitiva funktioner de påverkar kan han inte svara på i dagsläget eftersom patienterna var nedsövda. Men det kommer att följas upp i ytterligare studier.

– Precis som efter andra skador kan man återhämta sig, men det kan hända att en del svårt sjuka covid-19 patienter behöver neurorehabilitering. Där måste vi från sjukvården vara aktiva och se till att erbjuda dem det, säger Henrik Zetterberg.

Relaterat

Så anpassade sig Europas äldre till pandemin

En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var…

Personalen maktlös under pandemin

Chock, sorg och maktlöshet samt en ständig oro för att själv bli smittad präglade den första tiden våren 2020 vittnar personalen om på…

De stod mitt i en flod av information

Under coronapandemin jobbade vårdpersonalen på som vanligt, men ändå var allt annorlunda. Sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och undersköterskor berättar om hur deras arbetsvardag påverkades…

Fler nyheter

Så ska en app förbättra vården för personer med demens

De allra flesta som drabbas av demens får också psykiska symptom, till exempel vanföreställningar och ångest. Nu hoppas forskare vid Jönköping university att…

Fysisk aktivitet kanske inte riktigt så effektivt som vi tror

Studier visar att fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att undvika tidig död. Men nu visar en ny avhandling från Umeå universitet att…

Musikterapi som helare vid smärta

Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på…