Foto: Peter Kindersley/Centre for ageing better

Tuff press på anhöriga

Anhörigvårdare lägger ofta mycket tid och omsorg på sina nära, och främst gäller det kvinnor. Joana Vicente har lagt fram en avhandling vid Linnéuniversitetet, om just anhörigvårdare och hur deras liv ser ut.

I anknytning till Nationellt kompetenscentrum Anhöriga har Joana Vicente vid Linnéuniversitetet disputerat med en avhandling om anhörigas insatser för vård och omsorg. Där har hon undersökt anhörigvårdares livssituation och presenterar en rad alarmerande siffror.

Antalet anhörigvårdare i Sverige beräknas till 1,3 miljoner. De flesta av dem har ett arbete, som de försöker kombinera med att ta hand om sina närstående.

– Cirka 40 procent av yrkesverksamma anhöriga upplever en minskad arbetsförmåga till följd av anhörigvårdandet. Var tredje upplever att det är svårt att studera eller göra karriär på grund av anhörigskapet, säger Joana Vicente i en intervju på Linnéuniversitetets hemsida.

I avhandlingen har hon också borrat djupare i skillnaden mellan män och kvinnor som anhörigvårdare. Det visade sig att fler kvinnor går ner i arbetstid, var sjätte kvinna, och mer än dubbelt så stor andel slutar sitt arbete helt, sju procent.

– En möjlig förklaring är att män generellt har mer flexibel arbetstid och därför kan anpassa schemat bättre efter behov. En annan är att kvinnor är de i familjen som tar på sig ansvaret när behov för anhörigskap uppstår och på grund av det slutar arbeta eller går ner i arbetstid, säger Joana Vicente.

Insatserna skiljer sig också åt.

– Kvinnors vårdinsats omfattar generellt sett fler områden än männens. Det kan handla om personlig omsorg, kontakt med vården, medicin och behandling, eller att hjälpa vid fysisk aktivitet. Det är vanligare att män bistår med till exempel administrativt och ekonomiskt stöd, säger Joana Vicente.

Ett annat mönster i avhandlingens resultat är att anhöriga till personer med psykisk ohälsa har det svårare att fortsätta arbeta jämfört med anhöriga till personer med med demenssjukdom. Just skillnaderna mellan olika anhörigvård är betydelsefullt att känna till.

– Tre viktiga faktorer som påverkar upplevelsen av anhörigskapet som svårt och som därmed påverkar arbetsförmågan är huruvida den anhöriga känner psykisk stress, ekonomiska problem samt om den upplever anhörigskapet som tillfredsställande eller inte. Mer behöver göras för att adressera och motverka könsskillnaderna hos yrkesverksamma anhörigvårdare, säger Joana Vicente.

Läs avhandlingen

Joana Vicente (2023). Combining informal care with paid work: An exploration of working carers’ situation with regards to their health status, gendered patterns of care, support and the impact of the Covid-19 pandemic. Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet.

Läs avhandlingens publicerade artiklar
A Spann, J Vicente, C Allard, M Hawley, M Spreeuwenberg och L de Witte (2020). Challenges of combining work and unpaid care, and solutions: A scoping review. Health and social care in the community.

A Spann, J Vicente, S Abdi, M Hawley, M Spreeuwenberg och L de Witte (2021). Benefits and barriers of technologies supporting working carers – A scoping review. Health and social care in the community.

J Vicente, KJ McKee, L Magnusson, P Johansson, B Ekman och E Hanson (2022). Informal care provision among male and female working carers: Findings from a Swedish national survey. Plos one.

Relaterat

Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en…

Äldre man håller händerna på sin fru.

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.

Så kan äldreboenden hantera värmeböljor

Klimatkrisen kan komma att slå hårt mot äldre personer, och värme ställer redan till problem på äldreboenden runt om i landet. Nu publicerar…

Fler nyheter

Goda råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv…

Sex miljoner kronor till hjärnforskning 

Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En…

Våldsutsatta äldre söker sällan hjälp

Få personer över 65 år söker stöd efter att de blivit utsatta för våld, visar en omfattande undersökning från Sveriges kommuner och regioner…