Tufft uppdrag att vara chef i äldreomsorgen
Den första linjens chefer inom äldreomsorgen är de som leder den dagliga verksamheten, vi kallar dem oftast för enhetschefer eller kanske verksamhetschefer. Nu har Socialstyrelsen satt fokus på deras arbetssituation med en kartläggning på uppdrag av regeringen. Med hjälp av en enkät som besvarades av 600 personer, och 38 intervjuer, har de fått ge sin bild av jobbet.
– Uppdraget är komplext. Man kläms mellan krav från ledningen och krav från medarbetare samt de personer som får vård och omsorg och deras anhöriga. Utöver det så är arbetsvardagen för dessa chefer snabbföränderlig och kräver många snabba beslut och prioriteringar, konstaterar Homan Amani, utredare på Socialstyrelsen, i en nyhet på myndighetens hemsida.
Chefer för boenden har i genomsnitt 50 anställda, i hemtjänsten är antalet 42. Att leda så många medarbetare är ett av problemen. Man säger sig också sakna administrativt stöd, vilket är tufft i en verksamhet som pågår dygnet runt. Dessutom anger många att de saknar tydliga mål och att de inte känner sig delaktiga i ledningsbeslut.
– Fler första linjens chefer i enskilt drivna verksamheter än i offentliga verksamheter upplever att det finns tydliga mål och krav och tydlig uppföljning som stöd, säger Homan Amani.
Nittio procent av cheferna är kvinnor och många har en hög utbildning. Men de skulle ändå vilja ha bättre utbildningsmöjligheter.
– Många önskar till exempel att det skulle införas en nationell utbildning, likt den rektorsutbildning som finns inom utbildningssektorn, säger Homan Amani.
Relaterat
Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen
Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar en rapport från Stockholms universitet där det också framgår att allt fler vill sluta.
Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.
Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid
En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för varandra och kunde reflektera tillsammans, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.
Fler nyheter
Kostens betydelse inte entydig
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd ändå ska följas.
Nytt projekt ska stärka anhörigperspektivet
Ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola ska undersöka hur verksamheter kan bli bättre på att stötta anhöriga när deras närstående flyttar till vård- och omsorgsboende.
Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…
