Tufft uppdrag att vara chef i äldreomsorgen

När Socialstyrelsen gjorde en kartläggning av situationen för cheferna i äldreomsorgen, framträdde en bild av meningsfulla arbetsuppgifter under tuffa villkor.

Bild på rapportens omslag.Den första linjens chefer inom äldreomsorgen är de som leder den dagliga verksamheten, vi kallar dem oftast för enhetschefer eller kanske verksamhetschefer. Nu har Socialstyrelsen satt fokus på deras arbetssituation med en kartläggning på uppdrag av regeringen. Med hjälp av en enkät som besvarades av 600 personer, och 38 intervjuer, har de fått ge sin bild av jobbet.

– Uppdraget är komplext. Man kläms mellan krav från ledningen och krav från medarbetare samt de personer som får vård och omsorg och deras anhöriga. Utöver det så är arbetsvardagen för dessa chefer snabbföränderlig och kräver många snabba beslut och prioriteringar, konstaterar Homan Amani, utredare på Socialstyrelsen, i en nyhet på myndighetens hemsida.

Chefer för boenden har i genomsnitt 50 anställda, i hemtjänsten är antalet 42. Att leda så många medarbetare är ett av problemen. Man säger sig också sakna administrativt stöd, vilket är tufft i en verksamhet som pågår dygnet runt. Dessutom anger många att de saknar tydliga mål och att de inte känner sig delaktiga i ledningsbeslut.

– Fler första linjens chefer i enskilt drivna verksamheter än i offentliga verksamheter upplever att det finns tydliga mål och krav och tydlig uppföljning som stöd, säger Homan Amani.

Nittio procent av cheferna är kvinnor och många har en hög utbildning. Men de skulle ändå vilja ha bättre utbildningsmöjligheter.

– Många önskar till exempel att det skulle införas en nationell utbildning, likt den rektorsutbildning som finns inom utbildningssektorn, säger Homan Amani.

Relaterat

Äldre kvinna får besök av vårdpersonal i hemmet

Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet

Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att personalen är avgörande för en värdig död.

Äldre kvinna i rullstol får hjälp med att komma ut

Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen

Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar en rapport från Stockholms universitet där det också framgår att allt fler vill sluta.

Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare

Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.

Fler nyheter

Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum 

Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför det är skadligt och vad som kan göras för att motverka det.

Porträttbild på Per Skedinger

Så kan jobb bli mer äldrevänliga

Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.

Otillräckligt stöd för yngre med demens

Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det visar en avhandling från Jönköping university.