Tufft uppdrag att vara chef i äldreomsorgen

När Socialstyrelsen gjorde en kartläggning av situationen för cheferna i äldreomsorgen, framträdde en bild av meningsfulla arbetsuppgifter under tuffa villkor.

Bild på rapportens omslag.Den första linjens chefer inom äldreomsorgen är de som leder den dagliga verksamheten, vi kallar dem oftast för enhetschefer eller kanske verksamhetschefer. Nu har Socialstyrelsen satt fokus på deras arbetssituation med en kartläggning på uppdrag av regeringen. Med hjälp av en enkät som besvarades av 600 personer, och 38 intervjuer, har de fått ge sin bild av jobbet.

– Uppdraget är komplext. Man kläms mellan krav från ledningen och krav från medarbetare samt de personer som får vård och omsorg och deras anhöriga. Utöver det så är arbetsvardagen för dessa chefer snabbföränderlig och kräver många snabba beslut och prioriteringar, konstaterar Homan Amani, utredare på Socialstyrelsen, i en nyhet på myndighetens hemsida.

Chefer för boenden har i genomsnitt 50 anställda, i hemtjänsten är antalet 42. Att leda så många medarbetare är ett av problemen. Man säger sig också sakna administrativt stöd, vilket är tufft i en verksamhet som pågår dygnet runt. Dessutom anger många att de saknar tydliga mål och att de inte känner sig delaktiga i ledningsbeslut.

– Fler första linjens chefer i enskilt drivna verksamheter än i offentliga verksamheter upplever att det finns tydliga mål och krav och tydlig uppföljning som stöd, säger Homan Amani.

Nittio procent av cheferna är kvinnor och många har en hög utbildning. Men de skulle ändå vilja ha bättre utbildningsmöjligheter.

– Många önskar till exempel att det skulle införas en nationell utbildning, likt den rektorsutbildning som finns inom utbildningssektorn, säger Homan Amani.

Relaterat

Samtal påverkar äldres delaktighet i hemtjänsten

Svenska forskare har undersökt hur fyra olika kommunikationssätt kan påverka hur delaktiga äldre personer känner sig vid hemtjänstbesök.

Personal spelar spel med boende

Detta ökar personalens välbefinnande

Individuella insatser som avslappningsträning, emotionsreglering och utbildning i beteendehantering kan ha positiva effekter på äldreomsorgspersonalens mående. Det visar en forskningsöversikt som SBU har analyserat.

Porträttbild på Britt-Inger Saveman

Hon vill stoppa ­våldet mot äldre

Britt-Inger Saveman var en av de första forskarna i Sverige som studerade våld mot äldre. I dag leder hon en grupp engagerade pensionärer som vill ­förbättra livsvillkoren för och stoppa våldet mot äldre personer i Umeå.

Fler nyheter

Vårdbrister gör att sköra äldre faller mellan stolarna

Platsbrist på sjukhusen, bristande kommunikation och otillräckliga resurser i hemvården gör att sköra äldre personer ofta återkommer till sjukhus efter utskrivning. Det visar forskning från Örebro universitet.

Porträttbild på Frida Svedin

Så kan personer med demens hantera psykisk ohälsa bättre

Många personer med demens upplever även problem med den psykiska hälsan, till exempel är depression vanligt. Nu har forskare vid Uppsala universitet utvecklat och anpassat ett stödprogram med målet att hjälpa dessa personer i sin vardag.

Lite mer aktivitet ger färre dödsfall

Små förändringar i fysisk aktivitet ger bättre folkhälsa. Nu visar en bred studie att ökad rörelse kan förebygga dödsfall i en befolkningsgrupp.