Henrik Cam, Kristin Franzon, Sofia Kälvemark Sporrong, Thomas Gerardus Henrik Kempen, Cecilia Bernsten, Elisabet I Nielsen m fl (2024). ‘You’re just thinking about going home’: Exploring person-centred medication communication with older patients at hospital discharge. Publicerad Health expectations.
Tydligare samtal minskar felaktig läkemedelsanvändning
Den åldrande befolkningen gör att risken för att hamna på sjukhus och läkemedelsanvändningen ökar. Dessutom blir multisjuklighet vanligare. När äldre patienter flyttas i vårdkedjan eller skrivs ut från sjukhus ökar risken för felaktig läkemedelsanvändning och återinläggning på grund av otillräcklig kommunikation mellan vårdenheter samt till patienter och anhöriga. Att öka äldre patienters delaktighet kan ge vården kunskap för att anpassa information utifrån individens behov.
Detta visar en ny studie som är utförd i Region Uppsala och Västmanland där forskare har undersökt kommunikation i samband med utskrivning från sjukhus. Särskilt fokus har legat på hur äldre patienter upplever kommunikationen och hur läkemedelsbehandlingen skiljer sig efter utskrivningen.
– Vår studie visar dessvärre att patienter sällan ges möjlighet till delaktighet i sin behandling eller ens är medvetna om den information de behöver för att sköta sina läkemedel efter utskrivning. Vi ser också inneboende auktoritära strukturer mellan vårdpersonal och äldre, vilket kan bidra till ovilja hos äldre patienter att vara mer delaktiga, säger Henrik Cam, doktorand vid Uppsala universitet och kliniska apotekare på Akademiska sjukhuset, som har lett studien i ett pressmeddelande.
Han förklarar att det ofta blir ändringar i behandlingen när man får vård på sjukhus, till exempel kan läkemedel som har bidragit till sjukhusinläggningen tas bort och nya läggs till.
– Efter utskrivning förväntas patienten ofta sköta sin medicinering, förstå dess syfte och boka återbesök vid behov. Men för äldre personer som inte har varit tillräckligt delaktiga i sin behandling under sjukhusvistelsen är det svårt, och risken är stor att de tar läkemedel fel i hemmet, säger Henrik Cam.
Resultaten pekar på att det är upp till vårdpersonalen att hitta arbetssätt som uppmuntrar patienterna att bli mer involverade om de vill. Henrik Cam anger bland annat enkelsalar som en åtgärd för att skapa bättre samtalsmiljöer och att inte ge all information till patienten strax innan de åker hem.
Han påpekar också att det finns viss otydlighet kring hur vården ska kommunicera kring läkemedel i Sverige. Enligt Socialstyrelsen ska sjukhuset ge patienten en uppdaterad och lättläst läkemedelslista samt ett utskrivningsmeddelande som förklarar vad som har hänt under sjukhusvistelsen.
– Trots Socialstyrelsens riktlinjer visar vår studie att det råder brister i den personcentrerade kommunikationen kring läkemedel liksom hur involverade patienterna är i beslut om sina läkemedel. Det finns ett tydligt utrymme för förbättringar, säger Henrik Cam.
Relaterat
Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…
Hos äldre i Rios gränder
I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer, vårdcentraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. Pernilla Alencar Siljehag tar med oss på en unik tur i mångmiljonstaden Rio.
Detta kan öka risken för delirium efter operation
Akut förvirringstillstånd, eller delirium, är ett av de vanligaste och allvarligaste tillstånden som kan drabba äldre personer efter operation. Nu har forskare sammanställt kunskap inom området och försökt identifiera riskfaktorer.
Fler nyheter
Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.
Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid
En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för varandra och kunde reflektera tillsammans, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.