Henrik Cam, Kristin Franzon, Sofia Kälvemark Sporrong, Thomas Gerardus Henrik Kempen, Cecilia Bernsten, Elisabet I Nielsen m fl (2024). ‘You’re just thinking about going home’: Exploring person-centred medication communication with older patients at hospital discharge. Publicerad Health expectations.
Tydligare samtal minskar felaktig läkemedelsanvändning
Den åldrande befolkningen gör att risken för att hamna på sjukhus och läkemedelsanvändningen ökar. Dessutom blir multisjuklighet vanligare. När äldre patienter flyttas i vårdkedjan eller skrivs ut från sjukhus ökar risken för felaktig läkemedelsanvändning och återinläggning på grund av otillräcklig kommunikation mellan vårdenheter samt till patienter och anhöriga. Att öka äldre patienters delaktighet kan ge vården kunskap för att anpassa information utifrån individens behov.
Detta visar en ny studie som är utförd i Region Uppsala och Västmanland där forskare har undersökt kommunikation i samband med utskrivning från sjukhus. Särskilt fokus har legat på hur äldre patienter upplever kommunikationen och hur läkemedelsbehandlingen skiljer sig efter utskrivningen.
– Vår studie visar dessvärre att patienter sällan ges möjlighet till delaktighet i sin behandling eller ens är medvetna om den information de behöver för att sköta sina läkemedel efter utskrivning. Vi ser också inneboende auktoritära strukturer mellan vårdpersonal och äldre, vilket kan bidra till ovilja hos äldre patienter att vara mer delaktiga, säger Henrik Cam, doktorand vid Uppsala universitet och kliniska apotekare på Akademiska sjukhuset, som har lett studien i ett pressmeddelande.
Han förklarar att det ofta blir ändringar i behandlingen när man får vård på sjukhus, till exempel kan läkemedel som har bidragit till sjukhusinläggningen tas bort och nya läggs till.
– Efter utskrivning förväntas patienten ofta sköta sin medicinering, förstå dess syfte och boka återbesök vid behov. Men för äldre personer som inte har varit tillräckligt delaktiga i sin behandling under sjukhusvistelsen är det svårt, och risken är stor att de tar läkemedel fel i hemmet, säger Henrik Cam.
Resultaten pekar på att det är upp till vårdpersonalen att hitta arbetssätt som uppmuntrar patienterna att bli mer involverade om de vill. Henrik Cam anger bland annat enkelsalar som en åtgärd för att skapa bättre samtalsmiljöer och att inte ge all information till patienten strax innan de åker hem.
Han påpekar också att det finns viss otydlighet kring hur vården ska kommunicera kring läkemedel i Sverige. Enligt Socialstyrelsen ska sjukhuset ge patienten en uppdaterad och lättläst läkemedelslista samt ett utskrivningsmeddelande som förklarar vad som har hänt under sjukhusvistelsen.
– Trots Socialstyrelsens riktlinjer visar vår studie att det råder brister i den personcentrerade kommunikationen kring läkemedel liksom hur involverade patienterna är i beslut om sina läkemedel. Det finns ett tydligt utrymme för förbättringar, säger Henrik Cam.
Relaterat
Fyra orsaker till onödiga akutbesök
Multisjuka äldre kan undvika en del av sina akutbesök. En ny studie visar orsakerna bakom de onödiga besöken, vilket möjliggör också lösningar.
Maria Eriksdotter prisas för sin demensforskning
Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026. Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell alzheimer- och demensforskning.
Nytt höftledsimplantat ger färre komplikationer
Med en ny typ av höftledsimplantat minskar risken för att höftkulan hoppar ur led efter operation med 70 procent. Det visar en ny studie vid Uppsala universitet.
Fler nyheter
Koppling mellan överviktskirurgi och minskad demensrisk
Patienter med typ 2-diabetes som har opererats för övervikt har lägre risk att utveckla demens. Det visar en studie från Örebro universitet och Karolinska institutet.
Nytt projekt undersöker våld mot äldre utrikesfödda kvinnor
Äldre utrikesfödda kvinnor är fokus i ett nytt forskningsprojekt vid Jönköping university, där fokus ligger på hur gruppens erfarenheter av våld i nära relation.
Förmågor finns kvar länge vid demens
Vissa förmågor, som att skapa konst, kan kvarstå länge vid demenssjukdom. Det behövs ofta bara små anpassningar för att möjliggöra det, visar en ny avhandling vid Lunds universitet.