Axel Cronert och Olof Åslund (2024). Ursprungslandets pensionsåldersregler och invandrades pensionsbeslut. IFAU-rapport 2024:3. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
Beslutet att gå i pension är ofta en komplex fråga för den som flyttat till ett annat land. Dels finns det olika ekonomiska regler för hur pensionssystemet i det tidigare hemlandet fungerar tillsammans med systemet i det nya landet. Men det handlar också om att olika normsystem möter varandra.
I en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har Axel Cronert och Olof Åslund kombinerat data om regelverken kring pensionen från 128 länder, med enkätsvar från nästan 10 000 utrikesfödda, nu bosatta i 29 länder, främst europeiska. I undersökningen tittar de närmare på när de olika deltagarna förväntar sig att gå i pension, och hur pensioneringsmönstren ser ut rent faktiskt.
Det visade sig att reglerna i både det nya hemlandet och ursprungslandet har betydelse för beslutet att gå i pension. Viktigast tycks det nya landets regelverk vara. Men det blir 50 procent mer sannolikt att migranter går i pension det år då de skulle ha gått i pension i sitt ursprungsland.
– Att sannolikheten att gå i pension ökar så mycket just när de som flyttat skulle ha gått i pension om de bott kvar är vårt mest centrala resultat, säge Axel Cronert i ett pressmeddelande från IFAU.
Ju äldre en person var, desto mer påverkades de av sitt hemlands pensionsregler.
– Att äldre påverkas mer av ursprungslandet kan bero både på normer och ekonomi. Det kan ta längre tid för äldre att ta till sig normerna i ett nytt land, och de äldre kan också ha mer pensionspengar att ta ut i födelselandet, säger Axel Cronert.
Axel Cronert och Olof Åslund (2024). Ursprungslandets pensionsåldersregler och invandrades pensionsbeslut. IFAU-rapport 2024:3. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
Vi måste försöka vara modiga i det lilla, och så ofta vi bara orkar. Våga ställa frågor och lyssna på svaren, skriver Enikö…
Äldre hbtq-personer är oroliga för mötet med vård och omsorg, visar Folkhälsomyndigheten i en ny rapport. Anna Siverskog, forskare vid Södertörns högskola, delar…
Anders Niska bor i ett seniorboende för äldre hbtq-personer. Han har flera vänner som känner oro inför mötet med vård- och omsorg.
Insatser för äldre behöver utvärderas på bättre sätt, enligt forskare vid Lunds universitet. Nu ska de jobba fram en ny modell för det,…
Det finns tecken på att antidepressiva läkemedel kan påskynda den kognitiva försämringen hos personer med demens. Samtidigt tycks vissa läkemedel vara mindre skadliga…
Personer som arbetar inom hemtjänsten är utsatta för många situationer med svår arbetsmiljö. Det kan handla om allt från trånga badrum till trakasserier…
Hbtq-personer med demenssjukdomar är osynliga i policys och i omsorgens vardag, visar en ny studie. Demensomsorgen måste utmana heteronormer och skapa bättre förutsättningar…
Fotografen Jens Sølvberg står bakom många av bilderna som du ser i temats artiklar och även omslaget för Äldre i Centrum nummer 1/25.…
Regnbågskaféer ger möjlighet till reflektion över död och sorg för hbtq+-personer. I en studie som följer deltagare märks oro för framtiden – men också…
Gränssnitten på offentliga verksamheters webbsidor ställer krav på att man är van att använda digitala plattformar, vilket riskerar att stänga ute personer med…
Lundaforskaren Susanne Iwarsson får årets Stora gerontologipris för sin tvärvetenskapliga äldreforskning.
Förändringar i hjärnans blodkärl leder till en ansamling av proteiner som är vanliga vid Alzheimers sjukdom. Det visar forskning från Lunds universitet och…