Utredning vill få äldre att arbeta längre

Delegationen för senior arbetskraft tillsattes av regeringen i augusti 2018, med uppdraget att motverka åldersdiskriminering och hitta möjligheter för att bättre ta tillvara äldres erfarenhet och kompetens. Forskare och experter har i 23 underlagsrapporter bidragit till att identifierat hinder och klarlägga förutsättningarna för att få fler seniorer att arbeta längre. Enligt delegationens ordförande Anders Ferbe har rapporterna även hjälpt till att slå hål på en del myter om seniorer. När delegationen nu lämnar sitt slutbetänkande konstaterar den betydelsen av ett längre arbetsliv för både samhället och för individens slutliga pension, samt pekar på en stor och underutnyttjad arbetskraftspotential bland seniorer.

Dagens seniorer är enligt delegationen friskare, smartare och mer välutbildade jämfört med tidigare generationer. Tiden som pensionär har förlängts avsevärt och en person i 70-årsåldern kan i hälsa och funktionsförmåga jämföras med någon som var i 50-årsåldern för ett par årtionden sedan. Utvecklingen tycks fortsätta och fler seniorer både kan och vill arbeta längre, skriver delegationen på sin webbplats. Många efterfrågar också ökad flexibilitet i slutet av arbetslivet, samtidigt som en god arbetsmiljö genom hela livet är grundläggande.

Kontinuerlig kompetensutveckling är enligt slutbetänkandet ett gemensamt ansvar för staten och arbetsmarknadens parter, inte minst eftersom kraven i arbetslivet har förändrats och livslångt lärande blir allt viktigare. Åldersgränser i studiestödssystemet bör kopplas till riktåldern för pension och utbudet av kurser bör i större utsträckning anpassas till efterfrågan. Chefer behöver också bedriva ett åldersmedvetet ledarskap.

De hinder som försvårar för seniorer att arbeta, samt skeva och otidsenliga synsätt kring äldres förmågor och kompetens, måste enligt delegationen motarbetas på ett långsiktigt och målmedvetet sätt. Utredningen föreslår därför en organisation för kunskapshöjning och attitydpåverkan, där staten, arbetsmarknadens parter, forskare och experter tillsammans arbetar för att ge fler möjlighet att arbeta längre.

Bland kvarstående hinder pekar delegationen på negativa attityder hos arbetsgivare och arbetskamrater, samt pensionsrelaterade åldersgränser i kringliggande trygghetssystem som inte höjts. Utformningen av tjänstepensionerna bidrar inte alltid till ett längre arbetsliv och det finns också så kallade ’nudges’, knuffar, som samverkar i riktning mot pensionering vid 65 år. Även utformningen av skattelagstiftningen bör enligt utredningen ses över.

Delegationen pekar också på att informationen om de privatekonomiska konsekvenserna av att arbeta längre bör förbättras, samt att framtida forskningssatsningar bör överbrygga äldreforskning och arbetslivsforskning.