Brukare hjälper hemtjänsten i vardagen
Användare av hemtjänst gör mycket själva för att få hemtjänsten att fungera i vardagen, enligt en ny avhandling från Lunds universitet. De planerar, samordnar och odlar relationer.
Det finns också möjlighet för biståndsbedömarna att besluta om insatser i form av välfärdsteknik för att bevara de äldres självständighet. Bland insatserna finns dusch- och torkbidé, digital läkemedelsfördelare, ätrobot, trygghetskamera, benlyftare och GPS.
När äldre i stadsdelen Kronoparken i Karlstad tillfrågades om vad de helst skulle vilja klara på egen hand kom personlig hygien, toalettbesök och att kunna äta och klä sig själv högt på önskelistan. Avlastning vid just dessa arbetsuppgifter önskades också av hemtjänstpersonalen. Samtidigt ansåg både brukare och personal att det mänskliga mötet i hemtjänsten behövs.
Det handlar inte om att ersätta personlig hjälp med robotar, säger Linda Gödebu, utvecklingsledare i Karlstad kommun och Cecilia Edqvist, samordnare för upplevelseverkstaden:
– Där händer behövs ska händer finnas!
Användare av hemtjänst gör mycket själva för att få hemtjänsten att fungera i vardagen, enligt en ny avhandling från Lunds universitet. De planerar, samordnar och odlar relationer.
Många som arbetar i hemtjänsten upplever att de behandlas orättvist av arbetsgivare eller brukare, enligt en ny doktorsavhandling från Malmö universitet.
Utbudet av tekniska lösningar för äldreomsorgen växer – men att implementera den är ofta en utmaning. Forskare vid Högskolan Dalarna har studerat vad som behövs för att få välfärdsteknik att fungera i praktiken.
Stadsbor med mer grönska inom 100 meters avstånd till bostaden har lägre risk att utveckla demens. Det visar en ny studie från Stockholms universitet och Karolinska institutet där nästan 3 000 personer har följts över 16 års tid.
Patienter med typ 2-diabetes som har opererats för övervikt har lägre risk att utveckla demens. Det visar en studie från Örebro universitet och Karolinska institutet.