Vanligt läkemedel kan öka risken för demens

Långvarig användning av syrapumpshämmare, alltså vanliga läkemedel som används mot halsbränna, magkatarr och magsår, kan bidra till en ökad risk för demenssjukdom, enligt en vetenskaplig artikel som nu publiceras i tidskriften Alzheimer’s and dementia.

– Vi har kunnat visa att syrapumpshämmare påverkar syntesen av signalsubstansen acetylkolin som har stor betydelse vid exempelvis Alzheimers sjukdom. Eftersom det inte finns någon effektiv behandling mot sjukdomen är det viktigt att undvika riskfaktorer och därför vill vi rikta uppmärksamhet mot detta så att läkemedlen inte används under lång tid i onödan, säger Taher Darreh-Shori, docent och forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskaper och samhälle på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.

Redan tidigare har befolkningsstudier visat att förekomsten av demens är vanligare hos personer som använder syrapumpshämmare. Men det är först nu som man kommit mekanismen på spåren, genom KI-forskarnas resultat. Studien skedde i två steg, där man först använde 3d-simuleringar i dator för att se hur läkemedlen påverkade kolinacetyltransferas, det enzym som tillverkar acetylkolin. Acetylkolinets funktion i kroppen är sedan att skicka signaler mellan nervceller.

Enligt simuleringarna binder de verksamma substanserna i olika syrapumpshämmare enzymet till sig, något som ökar risken för att kroppen inte kan bilda tillräckligt mycket acetylkolin. I steg två gjorde forskarna provrörstester där de kunde se att enzymet faktiskt gav en hämmande effekt på produktionen av signalsubstansen.

Även om man nu behöver fortsätta undersökningarna med att se vad som händer i kroppen, vill Taher Darreh-Shori alltså avråda från överdriven användning av syrapumpshämmare.

– Särskilt försiktig bör man vara när det gäller äldre personer och de som redan har en demensdiagnos. Jag vill dock betona att korrekt användning av läkemedlet är säkert även hos äldre så länge de används under kort tid och när de verkligen behövs. Anledningen är att vårt nervsystem är ganska flexibelt när det gäller att tolerera kortvarig påverkan, säger han.