Bostadsområde var inte avgörande för dödligheten i covid
Under coronapandemin kunde man se en högre dödlighet i socioekonomiskt svaga områden. En ny studie ifrågasätter nu om det verkligen är ett mönster som hade med covid-19 att göra.
Vanligt med samverkande sjukdomar hos covid-19-döda äldre
En majoritet av dem i Region Östergötland som avlidit utanför sjukhus med bekräftad covid-19 hade bakomliggande sjukdomar, hög ålder och betydande skörhet.
Region Östergötland har granskat 122 dödsfall i länet där personen haft bekräftad covid-19 och avlidit i hemmet eller i särskilt boende. Trots att dödsorsaken har angetts vara covid-19 kan andra sjukdomstillstånd ha bidragit eller ibland varit avgörande – till exempel hjärtsjukdom, lungsjukdom eller demens.
– Granskningen är ett led i vårt patientsäkerhetsarbete och ett sätt att lära oss mer om covid-19 och hur vi ska hantera sjukdomen, säger Region Östergötlands medicinske direktör Stefan Franzén i ett pressmeddelande.
Hälften av de avlidna var 88 år eller äldre. För 15 procent av dödsfallen bedömdes covid-19 vara den direkta dödsorsaken, hos 70 procent en bidragande orsak och hos 15 procent bedömdes orsaken vara andra sjukdomar och då oftast hjärtsjukdom. Granskningen visar att många av dem som avled hade förväntad kort överlevnad och i några fall kan covid-19 ha bidragit till att dödsfallet skedde tidigare än det annars skulle ha gjort.
Det har sällan varit symtom från luftvägarna som dominerat den sista tiden före dödsfallet utan oftare allmän försvagning, enligt granskningen. Morfinpreparat var vanligen basen i den palliativa behandlingen och i enstaka fall behandling med syrgas. I 90 procent av fallen har det funnits vårdplaner upprättade.
Region Östergötland har även inlett en journalgranskning för det 120-tal patienter som avlidit på sjukhus med covid-19.
Relaterat
Covid-19 ökade risken för hjärt-kärlsjukdom
En ny avhandling från Umeå universitet visar att covidsjuka har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom så länge som sex månader efter infektionen.
Så anpassade sig Europas äldre till pandemin
En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var liknande i olika länder och att ålder och kön, snarare än utbildningsnivå, spelade störst roll.
Fler nyheter
Ny forskning: Äldre ska inte skämmas för sitt sittande
Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven doktor vid Linnéuniversitetet.
Skevt urval kan påverka forskningen om digitala verktyg
Digitala verktyg är på frammarsch i vård och omsorg och ofta visar studier på god effekt för brukarna. Men hur påverkas resultaten om utvärderingarna görs på dem som har lättast att ta till sig och använda digital teknik?
Nya siffror: Svårt för äldre att komma ut
Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya studier från Göteborgs universitet och nya siffror från Socialstyrelsen.
