Region Östergötland har granskat 122 dödsfall i länet där personen haft bekräftad covid-19 och avlidit i hemmet eller i särskilt boende. Trots att dödsorsaken har angetts vara covid-19 kan andra sjukdomstillstånd ha bidragit eller ibland varit avgörande – till exempel hjärtsjukdom, lungsjukdom eller demens.
– Granskningen är ett led i vårt patientsäkerhetsarbete och ett sätt att lära oss mer om covid-19 och hur vi ska hantera sjukdomen, säger Region Östergötlands medicinske direktör Stefan Franzén i ett pressmeddelande.
Hälften av de avlidna var 88 år eller äldre. För 15 procent av dödsfallen bedömdes covid-19 vara den direkta dödsorsaken, hos 70 procent en bidragande orsak och hos 15 procent bedömdes orsaken vara andra sjukdomar och då oftast hjärtsjukdom. Granskningen visar att många av dem som avled hade förväntad kort överlevnad och i några fall kan covid-19 ha bidragit till att dödsfallet skedde tidigare än det annars skulle ha gjort.
Det har sällan varit symtom från luftvägarna som dominerat den sista tiden före dödsfallet utan oftare allmän försvagning, enligt granskningen. Morfinpreparat var vanligen basen i den palliativa behandlingen och i enstaka fall behandling med syrgas. I 90 procent av fallen har det funnits vårdplaner upprättade.
Region Östergötland har även inlett en journalgranskning för det 120-tal patienter som avlidit på sjukhus med covid-19.
Migranter från låginkomstländer som fick vård hemma eller bodde på äldreboende löpte större risk att dö i covid-19 än svenskfödda under pandemins första år. Det visar en studie från Stockholms universitet.
Det finns både regionala och socioekonomiska skillnader i äldre personers vaccinskydd mot covid-19 i Sverige. Det visar ny svensk forskning.
Under coronapandemin kunde man se en högre dödlighet i socioekonomiskt svaga områden. En ny studie ifrågasätter nu om det verkligen är ett mönster som hade med covid-19 att göra.
Under året har vi publicerat hundratals artiklar om aktuell, svensk äldreforskning. Här får du våra lästips och en kort summering av årets bevakning.
Att behålla en stabil och kompetent personalstyrka inom äldreomsorgen kräver ett mångfacetterat arbete där ledarskap, stödjande arbetsplatsrelationer och ekonomiska resurser har en betydande roll. Det visar en rapport från SBU.
I dag finns rutiner för hur omsorgspersonal ska arbeta för att följa basala hygienrutiner och förhindra smittspridning. Men personalen saknar ibland rätt förutsättningar att följa dem, visar en rapport från Socialstyrelsen.
