Vardagsteknik kan vara både stöd och utmaning

Kontexten och en persons förutsättningar påverkar hur vardagsteknik fungerar. Det konstaterar Sarah Wallcook vid Karolinska institutet i en alldeles ny avhandling med speciellt fokus på äldre personer.

I sin avhandling Conditions of everyday technology use and its interplay in the lives of older adults with and without dementia sätter Sarah Wallcook vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska institutet, fokus på äldre personer, särskilt med demenssjukdom, hur de använder vardagsteknik och hur detta användande påverkar delaktighet och inkludering.

– Min avhandling handlar om vardagstekniker, till exempel biljettautomater, smarta telefoner och internetbank, som vi alla behöver använda och som förändrar våra dagliga liv både hemma och ute i samhället. Dessa vardagstekniker är för många personer ett stöd i vardagen men för vissa kan de innebära en utmaning, säger Sarah Wallcook i en nyhet på KI:s hemsida.

Kontexten avgör hur vardagsteknik används, exempelvis var i världen man lever eller om man lever i stad eller på landsbygden. En annan avgörande faktor är de personliga förutsättningarna, vilket också påverkar personens delaktighet i samhället.

– För att åstadkomma förbättrad inklusion och delaktighet är det viktigt att vardagsteknik ses som en potentiell orsak till problem i vardagslivet mer än som en lösning av dessa problem. Att minska utmaningen från vardagstekniken och trycket på att använda den i samhället skulle kunna upprätthålla rättigheterna för delaktighet för äldre personer med och utan demens och bidra till samhälle som är bättre för alla, säger Sarah Wallcook.

Läs avhandlingen

Doktorsavhandling:

Sarah Wallcook (2021) Conditions of everyday technology use and its interplay in the lives of older adults with and without dementia. Karolinska institutet.

 

Avhandlingsartiklar:

S Wallcook, C Malinowsky, L Nygård, G Charlesworth, J Lee, R Walsh, S Gaber och A Kottorp. (2020). The perceived challenge of everyday technologies in Sweden, the United States, and England: exploring differential item functioning in the Everyday technology use questionnaire. Scandinavian journal of occupational therapy.

S Wallcook, C Malinowsky, A Kottorp och L Nygård L (2019). The use of everyday information communication technologies in the lives of older adults living with and without dementia in Sweden. Assistive technology.

S Wallcook, L Nygård, A Kottorp, S Gaber, G Charlesworth och C Malinowsky (2020). Kaleidoscopic associations between life outside home and the technological environment that shape occupational injustice – revealed with cross-sectional statistical modelling. Journal of occupational science.

Relaterat

En sköterska mäter blodtrycket på en äldre man.

Risken för demens kan öka med blodtrycket

Det finns många skäl att behandla högt blodtryck. Enligt en nypublicerad studie kan det även ger en ökad risk för demenssjukdom.

Samlevnad och hjärnhälsa

Att leva tillsammans med andra skyddar oss mot både kognitiva och andra sjukdomar. Att förlora en nära och viktig relation ökar samtidigt risken att bli sjuk och dö i förtid.

Forskare utvecklar nya verktyg för tidig alzheimerdiagnostisering

Diagnostisering av Alzheimers sjukdom sker ofta väldigt sent i sjukdomsförloppet. Nu vill ett internationellt projekt med bland annat svenska forskare ändra på det genom att ta fram nya verktyg för att tidigare upptäcka alzheimer.

Fler nyheter

AI ska på sikt hjälpa vårdpersonal att upptäcka hälsoproblem hos äldre i ett tidigare skede. Foto: Mostphotos

AI ska upptäcka sjukdomar i god tid

I ett nytt forskningsprojekt ska data från äldre analyseras med hjälp av AI, för att upptäcka hälsoproblem i god tid. Den nya tekniken kan bidra till tidigare vårdinsatser.

Foto på en tandborste

Goda rutiner kan ge bättre munhälsa på särskilt boende

En ny studie har undersökt arbetet för god munhälsa på särskilt boende. Det finns verktyg som fungerar, men oklar ansvarsfördelning och bristande kunskap kan stå i vägen för att lyckas.

Äldre par på träningscykel

Högintensiv träning bra och säkert för äldre

Äldre personer gynnas och klarar av att träna högintensivt i korta intervaller. Trots att den totala träningstiden kan halveras, jämfört med konventionell träning, går det att se positiva effekter på både kroppen och hjärnan. Det visar en avhandling från Umeå…