Analysplanen ger den huvudsakliga inriktningen för Vårdanalys arbete. En av flera utmaningar för vården, tandvården och omsorgen är enligt myndigheten att samhällets åldersstruktur förändras. Redan 2035 kommer andelen personer som är 65 år och äldre att vara betydligt större än i dag.
– Det är positivt att allt fler lever längre och friskare liv, men det innebär både utmaningar och möjligheter. Den snabba medicinska och tekniska utvecklingen och digitaliseringen är en del av lösningen för att möta vård- och omsorgsbehovet, men det räcker inte. Det finns också ett stort behov av att öka det förebyggande arbetet inom både hälso- och sjukvården och socialtjänsten, säger Vårdanalys analyschef Cecilia Stenbjörn.
Vårdanalys genomför både egeninitierade uppdrag och regeringsuppdrag. Under året kommer myndigheten särskilt att fokusera på omotiverade skillnader när det gäller den hjälp och det stöd som brukarna får inom socialtjänsten. I hälso- och sjukvården studeras bland annat i vilken utsträckning digitaliseringen kan bidra till en mer jämlik vård. Analysplan 2020 finns att läsa och ladda ner på www.vardanalys.se.
Äldre personers psykiska ohälsa kartläggs i ett medborgarforskningsprojekt, där äldres egna berättelser står i fokus. Målgruppen är också med och formar forskningsfrågorna, berättar Elin Inge, projektledare vid Vetenskap och Allmänhet.
Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och berörande föreläsning om döden.
Nu finns det ett validerat instrument för att mäta hur personcentrerad kommunal primärvård i hemmet är ur patientens perspektiv. ”Det här är något som har saknats förut”, säger Theresa Larsen, FoU i Väst, som forskar om instrumentet.
Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, föreläste om lycka – något som faktiskt ökar med åren.
Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar en avhandling från Lunds universitet som drar slutsatsen att både yngre och äldre uttrycker oro för teknik.
