Vårdgivare behöver skräddarsytt stöd

Att ta hand om äldre vuxna har blivit allt viktigare i takt med att vår befolkning åldras och den sociala välfärdspolitiken förändras. Många informella vårdgivare, som ofta är familjemedlemmar, vänner eller grannar, ger viktigt stöd för att hjälpa äldre människor med dagliga sysslor, sjukvård och sociala aktiviteter.

De informella vårdgivarna riskerar sin hälsa till följd av omsorgen de ger. De kan få stöd från sin kommun att hantera de fysiska, känslomässiga och ekonomiska krav som de ställs inför. Stödet varierar från kommun till kommun men kan exempelvis röra sig om avlastningsvård för tillfällig avlösning, ekonomiskt stöd, emotionellt stöd genom rådgivning och i grupper, tillgång till samhällsresurser och hjälp med juridiska frågor och vårdplanering.

Forskare vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet har undersökt hur informella vårdgivare upplever dessa former av stöd som kan lindra negativa fysiska och psykologiska hälsokonsekvenser. Undersökningen är en paraplyöversikt över systematiska översikter och har nyligen publicerats i en studie.

Totalt analyserade forskarna 47 olika systematiska översikter, vilket motsvarar 619 olika primärstudier. Både kvantitativa och kvalitativa översikter ingick, med fokus på informella vårdgivare till äldre personer eller personer med åldersrelaterade sjukdomar.

Till forskarnas stora förvåning var resultaten inte entydiga: trots en betydande mängd litteratur fanns det inga definitiva bevis för att olika insatser var effektiva när det gäller informella vårdgivares hälsa. Det verkar dock som om insatser med flera komponenter och personcentrerade insatser kan vara de mest effektiva och väl mottagna.

Amaia Calderón-Larrañaga, senior forskare och Mariam Kirvalidze, doktorand, Aging research center, Karolinska institutet.
Foto: privat

– Även om det inte finns några definitiva bevis för att vissa insatser verkligen är effektiva, är det mest sannolikt att flexibla insatser med flera komponenter kan tillgodose vårdgivarnas komplexa behov och ge bättre effekt på deras hälsa, säger Mariam Kirvalidze, en av forskarna bakom Aging research centers studie.

Studien lyfte fram flera kritiska frågor, bland annat den låga kvaliteten på bevisen och den överflödiga produktionen av liknande granskningar. För att ta itu med dessa problem betonade forskarna behovet av mer robust interventionsforskning och utvärderingspraxis. De betonade också vikten av skräddarsydda metoder för att utforma interventioner, och insåg att en strategi som passar alla kanske inte är effektiv.

– Det behövs inte fler recensioner utan mer noggrant utformade interventionsstudier av hög kvalitet. Under tiden bör primärvården och andra befintliga resurser utnyttjas för att ge mer personligt stöd till anhörigvårdare, säger Amaia Calderon Larrañaga, huvudforskare i studien.