Fyra orsaker till onödiga akutbesök
Multisjuka äldre kan undvika en del av sina akutbesök. En ny studie visar orsakerna bakom de onödiga besöken, vilket möjliggör också lösningar.
Vad handlar din avhandling om?
– Min avhandling handlar om omfattningen av läkemedelsbehandlingar bland äldre personer som närmar sig livets slut. Det är en fråga som studeras i allt större utsträckning, eftersom det verkar som att äldre personer med allvarliga sjukdomar och dålig prognos inte sällan ordineras läkemedel som kan göra mer skada än nytta, eller fortsätter att få behandling som sannolikt inte hinner få effekt under deras återstående tid i livet.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– För det första ökar antalet läkemedel som förskrivs till äldre personer markant under de sista månaderna av livet. Det beror inte bara på att man sätter in läkemedel för att lindra symptom, utan också på att man ofta fortsätter med förebyggande och sjukdomsbaserade behandlingar. För det andra är det inte främst äldre personer med oförutsägbara sjukdomsförlopp som driver på de effekter. Ett exempel är att patienter med maligna tumörsjukdomar, som tenderar att ha väldigt dåliga prognoser och en kliniskt tydlig slutfas, ofta fortsätter att få långtidsbehandlingar av kroniska sjukdomar ända till livets slut. För det tredje har vi utvecklat kliniska konsensusbaserade kriterier för att identifiera läkemedel som ’ofta adekvata’, ’tvivelaktiga’ och ’ofta inadekvata’ för användning bland personer som är 75 år och äldre med en förväntad återstående livslängd om 3 månader eller mindre.
Hur kan denna nya kunskap bidra till förbättring av människors hälsa?
– Resultaten från min avhandling visar att en stor andel av äldre personer sannolikt är överbehandlade i slutet av livet, vilket utsätter dem för onödiga risker. Därför finns det ett behov av att integrera strategier för utsättning av läkemedel med palliativ vård. I brist på god evidens från randomiserade kontrollerade studier och väldesignade observationsstudier, utgör våra kriterier ett viktigt steg framåt i de ansträngningar som nu görs internationellt för att rationalisera läkemedelsbehandlingen av äldre personer i livets slutskede. Det är viktigt att komma ihåg att utsättning av läkemedel i livets slutskede inte handlar om att neka äldre personer tillgång till behandlingar som kan vara till nytta för dem. Det handlar i stället om att undvika skadliga biverkningar, upprätthålla bästa möjliga livskvalitet trots tilltagande sjukdom och minimera förekomsten av negativa konsekvenser av läkemedel i den äldre personens vardag.
Vad är dina framtida planer?
– Jag kommer att fortsätta forska. Jag fick nyligen ett stort forskningsanslag i Frankrike för att leda en multidisciplinär studie med fokus på effekterna av överbehandling på äldre cancerpatienters hälsa och livskvalitet. Detta projekt kommer att innebära mycket samarbete med kliniskt verksam personal och det ser jag mycket fram emot!
Multisjuka äldre kan undvika en del av sina akutbesök. En ny studie visar orsakerna bakom de onödiga besöken, vilket möjliggör också lösningar.
Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026. Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell alzheimer- och demensforskning.
Med en ny typ av höftledsimplantat minskar risken för att höftkulan hoppar ur led efter operation med 70 procent. Det visar en ny studie vid Uppsala universitet.
Vissa förmågor, som att skapa konst, kan kvarstå länge vid demenssjukdom. Det behövs ofta bara små anpassningar för att möjliggöra det, visar en ny avhandling vid Lunds universitet.
Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas till personalens engagemang, visar en ny studie vid Örebro universitet.
Svenska forskare har utvecklat en AI-modell som kan upptäcka flera sjukdomar som bryter ner hjärnan. Nu hoppas de att modellen kan användas i kombination med blodprov i framtiden.