Vad handlar din avhandling om?
– Min avhandling handlar om omfattningen av läkemedelsbehandlingar bland äldre personer som närmar sig livets slut. Det är en fråga som studeras i allt större utsträckning, eftersom det verkar som att äldre personer med allvarliga sjukdomar och dålig prognos inte sällan ordineras läkemedel som kan göra mer skada än nytta, eller fortsätter att få behandling som sannolikt inte hinner få effekt under deras återstående tid i livet.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– För det första ökar antalet läkemedel som förskrivs till äldre personer markant under de sista månaderna av livet. Det beror inte bara på att man sätter in läkemedel för att lindra symptom, utan också på att man ofta fortsätter med förebyggande och sjukdomsbaserade behandlingar. För det andra är det inte främst äldre personer med oförutsägbara sjukdomsförlopp som driver på de effekter. Ett exempel är att patienter med maligna tumörsjukdomar, som tenderar att ha väldigt dåliga prognoser och en kliniskt tydlig slutfas, ofta fortsätter att få långtidsbehandlingar av kroniska sjukdomar ända till livets slut. För det tredje har vi utvecklat kliniska konsensusbaserade kriterier för att identifiera läkemedel som ’ofta adekvata’, ’tvivelaktiga’ och ’ofta inadekvata’ för användning bland personer som är 75 år och äldre med en förväntad återstående livslängd om 3 månader eller mindre.
Hur kan denna nya kunskap bidra till förbättring av människors hälsa?
– Resultaten från min avhandling visar att en stor andel av äldre personer sannolikt är överbehandlade i slutet av livet, vilket utsätter dem för onödiga risker. Därför finns det ett behov av att integrera strategier för utsättning av läkemedel med palliativ vård. I brist på god evidens från randomiserade kontrollerade studier och väldesignade observationsstudier, utgör våra kriterier ett viktigt steg framåt i de ansträngningar som nu görs internationellt för att rationalisera läkemedelsbehandlingen av äldre personer i livets slutskede. Det är viktigt att komma ihåg att utsättning av läkemedel i livets slutskede inte handlar om att neka äldre personer tillgång till behandlingar som kan vara till nytta för dem. Det handlar i stället om att undvika skadliga biverkningar, upprätthålla bästa möjliga livskvalitet trots tilltagande sjukdom och minimera förekomsten av negativa konsekvenser av läkemedel i den äldre personens vardag.
Vad är dina framtida planer?
– Jag kommer att fortsätta forska. Jag fick nyligen ett stort forskningsanslag i Frankrike för att leda en multidisciplinär studie med fokus på effekterna av överbehandling på äldre cancerpatienters hälsa och livskvalitet. Detta projekt kommer att innebära mycket samarbete med kliniskt verksam personal och det ser jag mycket fram emot!
Bättre kommunikation mellan vårdpersonal och äldre patienter vid utskrivning från sjukhus kan minska felaktig användning av mediciner, onödiga akutbesök och återinläggningar. Det visar ny forskning.
Med en ny beräkningsmodell kan forskarna med hög precision räkna ut hur stor risk en person har för att få en höftfraktur. Bäst av allt är att de inte ens behöver mäta bentätheten.
Ett projekt för effektivare behandling av aggressiv prostatacancer får 21 miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen. Umeå universitet och Göteborgs universitet leder projektet där flera svenska lärosäten och universitetssjukhus ingår.
Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven doktor vid Linnéuniversitetet.
Digitala verktyg är på frammarsch i vård och omsorg och ofta visar studier på god effekt för brukarna. Men hur påverkas resultaten om utvärderingarna görs på dem som har lättast att ta till sig och använda digital teknik?
Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya studier från Göteborgs universitet och nya siffror från Socialstyrelsen.
