Studien Consequences of visiting restrictions during the COVID‐19 pandemic: An integrative review, av Karin Hugelius, Nahoko Harada och Miki Marutani, har publicerats i International journal of nursing studies.
Viktnedgång, smärta och frustration efter besöksförbudet
Karin Hugelius är ambulanssjuksköterska och forskare inom krishantering och katastrofmedicin vid Örebro universitet, och har tillsammans med japanska forskarkollegor har hon granskat 17 studier från olika länder om konsekvenser av besöksrestriktioner inom äldreomsorg och sjukvård under Covid 19-pandemin.
– Vi blev förvånade över att det redan finns så många studier. Det blev också tydligt att besöksrestriktioner har väldigt många biverkningar som både drabbar patienter och de anhöriga – och som också påverkar dem som jobbar inom sjukvård och äldreomsorg, säger hon i ett pressmeddelande.
Det handlar dels om fysiska biverkningar, som att till exempel äldre går ned i vikt under den period de inte får träffa anhöriga eller att patienter efter en operation upplever mer smärta.
– Vi kunde också se att oro, frustration och ångest ökar, både hos patienten och de anhöriga.
För personalen innebär besöksförbud och restriktioner att de behöver lägga mer tid på att hålla anhöriga informerade. Till exempel kan det uppstå konflikt när sjukvården vill avsluta en livsuppehållande behandling och de anhöriga inte har varit med och träffat sin sjuka familjemedlem. Forskarna drar slutsatsen att det är viktigt att kalkylerade bedömningar föregår eventuella restriktioner.
– Besöksrestriktioner har funnits länge inom sjukvården, men det finns egentligen få studier som visar vilken effekt det har på smittspridningen. Här behövs mer forskning, säger Karin Hugelius.
Även om restriktionerna rimligen fyller en funktion, anser hon att det är viktigt att vara medveten om konsekvenserna.
– Jag hoppas att både beslutsfattare och de som jobbar inom vården försöker hitta praktiska lösningar för att hålla ihop familjer, även under pandemin. Det kan till exempel handla om att använda digitala verktyg eller om att möjliggöra personliga möten under smittsäkra förhållanden.
Relaterat
Bostadsområde var inte avgörande för dödligheten i covid
Under coronapandemin kunde man se en högre dödlighet i socioekonomiskt svaga områden. En ny studie ifrågasätter nu om det verkligen är ett mönster…
Covid-19 ökade risken för hjärt-kärlsjukdom
En ny avhandling från Umeå universitet visar att covidsjuka har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom så länge som sex månader efter infektionen.
Så anpassade sig Europas äldre till pandemin
En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var…
Fler nyheter
Utmaningar för äldre par att fortsätta bo hemma
Möjligheten att bo kvar i den egna bostaden som äldre person har varit den officiella policyn länge. Nu visar en studie från Luleå…
Hemtjänst för sommargäster ett problem för kommuner
Sommarkommuner är kommuner som har en inflyttning av invånare under sommaren som huvudsakligen bor i andra kommuner. En undersökning från SKR visar att…
Så ser regionens vårdkostnader ut för boende på säbo
Forskare vid Stockholms sjukhem och Karolinska institutet har undersökt hur mycket extern vård boende på säbo får, och vad den kostar regionen. Hypotesen…