Studien Consequences of visiting restrictions during the COVID‐19 pandemic: An integrative review, av Karin Hugelius, Nahoko Harada och Miki Marutani, har publicerats i International journal of nursing studies.

Viktnedgång, smärta och frustration efter besöksförbudet
Karin Hugelius är ambulanssjuksköterska och forskare inom krishantering och katastrofmedicin vid Örebro universitet, och har tillsammans med japanska forskarkollegor har hon granskat 17 studier från olika länder om konsekvenser av besöksrestriktioner inom äldreomsorg och sjukvård under Covid 19-pandemin.
– Vi blev förvånade över att det redan finns så många studier. Det blev också tydligt att besöksrestriktioner har väldigt många biverkningar som både drabbar patienter och de anhöriga – och som också påverkar dem som jobbar inom sjukvård och äldreomsorg, säger hon i ett pressmeddelande.
Det handlar dels om fysiska biverkningar, som att till exempel äldre går ned i vikt under den period de inte får träffa anhöriga eller att patienter efter en operation upplever mer smärta.
– Vi kunde också se att oro, frustration och ångest ökar, både hos patienten och de anhöriga.
För personalen innebär besöksförbud och restriktioner att de behöver lägga mer tid på att hålla anhöriga informerade. Till exempel kan det uppstå konflikt när sjukvården vill avsluta en livsuppehållande behandling och de anhöriga inte har varit med och träffat sin sjuka familjemedlem. Forskarna drar slutsatsen att det är viktigt att kalkylerade bedömningar föregår eventuella restriktioner.
– Besöksrestriktioner har funnits länge inom sjukvården, men det finns egentligen få studier som visar vilken effekt det har på smittspridningen. Här behövs mer forskning, säger Karin Hugelius.
Även om restriktionerna rimligen fyller en funktion, anser hon att det är viktigt att vara medveten om konsekvenserna.
– Jag hoppas att både beslutsfattare och de som jobbar inom vården försöker hitta praktiska lösningar för att hålla ihop familjer, även under pandemin. Det kan till exempel handla om att använda digitala verktyg eller om att möjliggöra personliga möten under smittsäkra förhållanden.
Relaterat

Så anpassade sig Europas äldre till pandemin
En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var…

Personalen maktlös under pandemin
Chock, sorg och maktlöshet samt en ständig oro för att själv bli smittad präglade den första tiden våren 2020 vittnar personalen om på…

De stod mitt i en flod av information
Under coronapandemin jobbade vårdpersonalen på som vanligt, men ändå var allt annorlunda. Sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och undersköterskor berättar om hur deras arbetsvardag påverkades…
Fler nyheter

160 Fortemiljoner kronor till forskningen om äldre personer
I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning…

Fyra timmars träning nyckeln för återhämtning vid stroke
Personer som tränar fyra timmar i veckan efter en stroke uppnår bättre fysisk funktion på ett halvår, jämfört med dem som inte tränar.…

Äta ensam måste inte vara ett problem
Vi tar lätt för givet att det är ett problem att äta ensam. Men är det verkligen så enkelt? En ny svensk studie…