Att inte få träffa sina anhöriga kan få konsekvenser på hälsa och välmående under lång tid, säger Karin Hugelius. Foto: Anna Lorentzon, Örebro universitet

Viktnedgång, smärta och frustration efter besöksförbudet

Besöksrestriktioner inom äldreomsorg och sjukvård under pandemin påverkar både patienter och anhöriga negativt. Det visar en ny studie från Örebro universitet.

Karin Hugelius är ambulanssjuksköterska och forskare inom krishantering och katastrofmedicin vid Örebro universitet, och har tillsammans med japanska forskarkollegor har hon granskat 17 studier från olika länder om konsekvenser av besöksrestriktioner inom äldreomsorg och sjukvård under Covid 19-pandemin.

– Vi blev förvånade över att det redan finns så många studier. Det blev också tydligt att besöksrestriktioner har väldigt många biverkningar som både drabbar patienter och de anhöriga – och som också påverkar dem som jobbar inom sjukvård och äldreomsorg, säger hon i ett pressmeddelande.

Det handlar dels om fysiska biverkningar, som att till exempel äldre går ned i vikt under den period de inte får träffa anhöriga eller att patienter efter en operation upplever mer smärta.

– Vi kunde också se att oro, frustration och ångest ökar, både hos patienten och de anhöriga.

För personalen innebär besöksförbud och restriktioner att de behöver lägga mer tid på att hålla anhöriga informerade. Till exempel kan det uppstå konflikt när sjukvården vill avsluta en livsuppehållande behandling och de anhöriga inte har varit med och träffat sin sjuka familjemedlem. Forskarna drar slutsatsen att det är viktigt att kalkylerade bedömningar föregår eventuella restriktioner.

– Besöksrestriktioner har funnits länge inom sjukvården, men det finns egentligen få studier som visar vilken effekt det har på smittspridningen. Här behövs mer forskning, säger Karin Hugelius.

Även om restriktionerna rimligen fyller en funktion, anser hon att det är viktigt att vara medveten om konsekvenserna.

– Jag hoppas att både beslutsfattare och de som jobbar inom vården försöker hitta praktiska lösningar för att hålla ihop familjer, även under pandemin. Det kan till exempel handla om att använda digitala verktyg eller om att möjliggöra personliga möten under smittsäkra förhållanden.

LÄS STUDIEN

Studien Consequences of visiting restrictions during the COVID‐19 pandemic: An integrative review, av Karin Hugelius, Nahoko Harada och Miki Marutani, har publicerats i International journal of nursing studies.

Relaterat

Bostadsområde var inte avgörande för dödligheten i covid

Under coronapandemin kunde man se en högre dödlighet i socioekonomiskt svaga områden. En ny studie ifrågasätter nu om det verkligen är ett mönster…

Covid-19 ökade risken för hjärt-kärlsjukdom

En ny avhandling från Umeå universitet visar att covidsjuka har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom så länge som sex månader efter infektionen.

Så anpassade sig Europas äldre till pandemin

En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var…

Fler nyheter

Goda råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv…

Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en…

Äldre man håller händerna på sin fru.

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.